Apropå mitt inlägg i går – Vaksam – om en person på Facebook som har delat min profilbild och min omslagsbild från min Facebook-sida “Författare P Andie Lindskog” , vill jag bara informera nu att jag idag har bytt profilbild på den sidan. Även den Facebook-sidan jag har som heter “Andie Bild & Ord“, där bland alla inlägg från min hemsida (den här sidan) delas med automatik, har jag bytt…
Den 30 april stänger Facebook av möjligheten för alla tredjepartsverktyg, inklusive vårt, att bevaka och indexera inlägg gjorda av personliga profiler. Vad alternativet därefter blir är oklart, även om det finns indikationer på att Facebook själva kommer att sälja viss data.
Viktigt att poängtera är att det även i framtiden kommer att fungera med inventering av Facebooksidor (Facebook Pages). Även kundtjänstverktyget kommer att fungera. Det är alltså bara publik data från personliga profiler som försvinner.
Sedan tidigare är det allmän kunskap att det bara går att bevaka och indexera inlägg som gjorts helt publikt. Det finns mig veterligen inga pålitliga siffror kring hur många som delar saker publikt kontra med begränsad publik, framför allt som det numera går att sätta olika inställningar för varje nytt inlägg. Den senaste inställningen du valde är den som blir standard tills du byter igen, och 2014 ändrade Facebook det hela så att nya användare som standard hade "vänner" som inställning om de inte byter. Baserat på det kan man anta att en överväldigande majoritet Facebook-användare postar till en begränsad publik.
Vi fick förmånen att hjälpa Blank Spot Project med bevakning av projektet i sociala medier (du kan läsa om hela processen hos Brit Stakston, en av medgrundarna) vilket avslöjade en annan intressant sak: Facebook har redan börjat strypa den information som tredjepartsleverantörer får jämfört med den som finns tillgänglig för privatanvändare inloggade på Facebook.
"Blank Spot Project" hade inga volymer innan projektet lanserades, vilket gjorde det till ett tacksamt ämne att studera. Totalt har vårt verktyg, sedan lanseringen 12 februari, fångat in 3985 omnämningar av "Blank Spot Project" i samtliga kanaler
"Det ser rätt bra ut" tänkte jag och bytte över till vyn per kanal för att se hur många inlägg som gjorts i respektive kanal. Där fick jag en överraskning; av alla inlägg hade 3798 skett på Twitter. Det ger bara 187 inlägg i andra kanaler. 45 blogginlägg och 20 nyhetsartiklar kan vara rimligt. Facebook däremot fick mig att fundera: bara 25 inlägg?
Även om man räknar att bara 10% av inlägg på Facebook sker till en helt publik målgrupp är 25 publika inlägg på Facebook runt en så engagerande kampanj lågt. Bara DN-artikeln första dagen har över 5460 "reaktioner".
Tittar man dock djupare på de siffrorna ser man att majoriteten är gilla-markeringar i samband med delningar. Delningarna av artikeln är 136 stycken.
Det var ändå något som kändes konstigt. Räknar man på 10% publika inlägg så skulle alltså DN-artikeln utgöra hälften av de inlägg vi fångat in. Jag testade att göra en sökning via min personliga Facebook-profil:
Det gav ett helt annat resultat. Delvis för att man via sin personliga profil alltid har tillgång till fler inlägg än ett tredjepartsverktyg; jag har tillgång till alla publika inlägg och alla inlägg av vänner och vänners vänner som delats med mig. När jag för hand räknat alla publika inlägg under perioden i sökresultaten, fick jag 381 publika inlägg under perioden fördelat på
139 inlägg från personliga profiler, varav 8 från personliga profiler till grupper eller Facebooksidor
242 inlägg från Facebook-sidor, varav 20 från andra sidor än Blank Spot Project
Det innebär med största sannolikhet att Facebooks API, som används av alla tredjepartsverktyg för att bevaka och indexera publika inlägg, missar att leverera många publika inlägg redan idag. Och från och med 1 maj är det som sagt slut på allt det datat. Vi håller på att undersöka om det finns några alternativ, och i så fall vilka.
(För den som är intresserad av djupare information handlar det om att Facebook den 30 april stänger ner version 1.x av sitt Graph API, och i version 2.2 finns inte "post search" tillgängligt längre.)
Gillade du det här inlägget? Prenumerera på vårt nyhetsbrev med de viktigaste nyheterna om sociala medier och uppdateringar från Twintip Insights bevakningsverktyg, det är gratis!
4 tips för att undvika att din Facebook-sida kapas
Jag inleder med bakgrunden, vill du hoppa direkt till tipsen så scrollar du ner.
Strax innan jul blev Systembolagets Facebooksida kapad. Samma sak hände även Amnesty International. Jag kan bara föreställa mig maktlösheten i att se hur någon postar spam, för att inte tala om värre saker som pornografi, på ens Facebooksida utan att man kan göra något åt det.
Det är inte första gången, och inte sista heller. Det underliggande problemet är att gränsen mellan den personliga och den professionella digitala sfären suddats ut, och att bedragare genom att kapa privata konton kommer åt även Facebook-sidor som sköts i tjänsten.
Med största sannolikhet var det så kallad phishing eller nätfiske som låg till grunden för kapningen. Metoden är enkel:
Du får ett meddelande, ofta via e-post, som ser ut att komma från Facebook och som innehåller en notifiering om något angeläget. Ofta har bedragarna kopierat hela formen från äkta mail som skickas av Facebook, vilket gör att det är svårt att i det läget avgöra om det är nätfiske eller inte. Ibland kommer meddelandet via andra kanaler, det kan vara allt ifrån ett meddelande via Facebook Messenger till ett DM på Twitter, från en vän eller någon du följer som också gått på samma nit. Dessa meddelanden har bara en sak gemensamt: de innehåller en länk som det är tänkt att du klickar på. Länken är maskerad, antingen som klickbar text i mail eller som en förkortad länk i ett Facebook-meddelande.
Länken ser ut att leda till den tjänst som bedragaren vill ha ditt lösenord till, till exempel Facebook. Men bedragarna har kopierat inloggningssidan och lagt den på en adress som ofta kan förväxlas med den äkta. Att kolla adressraden är ett säkert sätt att upptäcka att man är utsatt för nätfiske: står där något annat än t ex https://www.facebook.com/ i början så är risken att du är utsatt. Här är ett exempel:
(bild lånad från EFF.org)
Om man inte är uppmärksam, kanske framför allt om man surfar från sin smarttelefon, är det lätt att missta det här för en äkta inloggningssida och skriva in sitt användarnamn och lösenord här. Resultatet blir ofta ett felmeddelande av något slag, samtidigt som bedragarna fått ditt lösenord och nu kan logga in med ditt konto. Är du då administratör på en Facebook-sida tar bedragarna helt enkelt bort alla andra, byter lösenord på ditt konto och har under en tid fritt spelrum att härja loss.
Värst är om det här drabbar ditt privata mail-konto, t ex på Gmail eller Yahoo. Genom att fiska upp ditt lösenord till ditt mailkonto kan bedragarna sedan återställa lösenordet på andra tjänster.
Hur skyddar man då sig?
Tips för att undvika att få dina sociala medie-konton kapade
1. Slå på 2-stegsverifiering på alla konton där det är möjligt
Om du har 2-stegsverifiering påslaget räcker det inte med att bedragarna har ditt lösenord, de måste också ha tillgång till din mobiltelefon.
2-stegsverifiering innebär att du får ett till säkerhetslager. Förutom ditt lösenord behövs också en engångskod som skickas som SMS till din mobil. Den koden kan också skapas av en app i din mobil, en vanlig app som många tjänster är kompatibla med är Google Authenticator (nedladdningslänk för iPhone/iPad och för Android).
Tjänster som har 2-stegsverifiering (klicka på tjänsten för att komma till en beskrivning hur du slår igång 2-stegsverifieringen):
Twitter
Facebook
Google (inklusive Gmail, Google+ och Youtube)
Apple
LinkedIn
Evernote
Microsoft Live
Buffer
Dropbox
Lastpass
Här kan du läsa Googles egen förklaring för 2-stegsverifiering.
2. Skaffa bara ett, men ett långt och säkert, lösenord
Det här tipset är återkommande av en anledning: vi tenderar att följa minsta motståndets lag och alldeles för ofta använder vi ett eller ett par lösenord för alla tjänster. Än värre är när lösenorden i fråga är ord eller ordkombinationer som återfinns i en ordlista. Som tur är finns det verktyg som underlättar det för oss idag: till exempel Lastpass och 1Password är tjänster som låter dig skapa ett lösenord och sen agerar som bankvalv för alla andra lösenord. Själv använder jag Lastpass och låter den appen generera långa lösenord för varje tjänst. Tack vare deras app för iPhone och deras insticksprogram till Chrome behöver jag bara fylla i lösenordet för Lastpass varje gång jag vill logga in, den fyller automagiskt i rätt lösenord för tjänsten för mig.
Tips: har du en iPhone med fingeravtrycksläsare kan du använda fingeravtrycket för att komma in i appen istället för ditt lösenord.
3. Använd olika behörighetsnivåer
Vissa tjänster, däribland Facebook, erbjuder olika behörighetsnivåer för administratörer. Fundera igenom om alla som sköter din Facebook-sida verkligen behöver ha rollen "admin". Många gånger räcker det med en "admin", och låta resten ha rollerna "editor" ("redaktör"). En redaktör kan posta på sidan, men inte lägga till eller ta bort administratörer. Skulle ett sånt konto bli kapat kan den som har administratörskontot snabbt lösa problemet.
4. Sätt lösenord på din smarttelefon
Det spelar ingen roll hur säkra lösenord du sätter om du inte har lösenord på din smarttelefon. Har du installerat Facebook Pages och någon obehörig får tag i din mobiltelefon kan hen posta saker på din sida då appen inte har något lösenordskrav för att posta inlägg.
Gillade du det här inlägget? Prenumerera på vårt nyhetsbrev med de viktigaste nyheterna om sociala medier, det är gratis!
Ökat antal "göm inlägg" sedan 17 juni på Facebooksidor
Om du administrerar en Facebooksida, och har tittat i Facebook Insights den senaste veckan har du kanske sett en ny trend under "Reach": det verkar som om antalet "göm inlägget" och "göm allt från sidan" ökat sedan 17 juni. (De blå kurvorna i diagrammet nedan)
Vi upptäckte det idag på en sida vi hjälper till att analysera. Vi tittade på andra kunders statistik och upptäckte samma mönster, och när vi ställde frågan i gruppen Swedish Community Managers (en grupp som för övrigt rekommenderas varmt för dig som administrerar Facebook-sidor) på Facebook fanns många andra med samma mönster. När vi började leta efter förklaringar finns två tänkbara:
1. Facebooks mobilapp har gjort det drastiskt enklare att direkt i flödet gömma ett enskilt inlägg eller samtliga inlägg från en sida. Redan i versionen som kom i januari infördes den här möjligheten, men den har förenklats till bara två val för sidor nu. Kombinerat med att flödet i mobilen fått lite nytt utseende där inlägg från sidor syns mer, är det en trolig anledning.
Det som talar för att denna teori stämmer är att antalet som slutar gilla sidan inte ökat. Valen i mobilflödet är bara två: "göm inlägget" ("I don't want to see this") eller "sluta följa sidan" ("Unfollow the Atlantic" i exemplet ovan) - vilket är detsamma som att gömma samtliga inlägg från sidan i sitt flöde. Det är precis dessa som ökat.
Det som är oklart är när denna uppdatering gjorts, om det tidsmässigt stämmer in.
2. Robert Gunnarsson på Ving gjorde mig uppmärksam på att Facebook återigen kör sin "News Feed Survey", alltså en enkät om innehållet i ens Facebook-flöde. Det är något som Facebook gjort sedan åtminstone 2012, och det kan hända att de kört ut en rad enkäter under perioden. Det är dock något som borde märkts brett, då sidorna vi administrerar inte bara är svenska.
Har du några andra teorier? Dela gärna med dig, så gräver vi mer i frågan!
Många är de Facebook-administratörer och community managers som ser med oro på förändringar i Facebooks algoritmer. Thomas Barregren på KNTNT går så långt att han ger rådet "Skit i Facebook!" i ett blogginlägg. Tyvärr baserar sig det rådet på en del missuppfattningar, halvsanningar och felaktigt data, och för att lugna såväl Thomas som alla som jobbar aktivt med Facebook tänkte jag reda ut några begrepp:
"94–98% av följare får inte dina uppdateringar"
Här syftar Thomas på det som Facebook kallar "organic reach", det vill säga hur många av dem som gillar sidan som får en uppdatering från din Facebooksida i sitt nyhetsflöde. Det här baserar sig delvis på en rapport från Ogilvy i USA som analyserat sidor som de hanterar och dels på icke namngivna källor som sägs stå Facebook nära. Det är vanskligt att basera sin strategi på rykten och andras siffror när man kan titta på sina egna. Det jag kan säga är att de sidor (såväl svenska som internationella) som vi på Connycom hjälper till med, och som har som mål att vara relationsunderhållande/varumärkesbyggande, ser en organisk reach på 10% - 30%. En mindre sida med strax över 1000 likes har senaste månaden en organisk reach på 98%*.
Det finns två huvudanledningar till att dessa sidor lyckas nå en hög organisk reach:
1. De har syftet med sin närvaro klar för sig
Att jag just pratar om "relationsunderhållande/varumärkesbyggande" är för att huruvida siffran "organic reach" är relevant beror på ens syfte med närvaron på Facebook. Om man är där för att ha kundtjänst är "organic reach" inte ett speciellt relevant mått, till exempel.
När man har syftet helt klart för sig och vet varför man finns där, och vem det är man pratar med, är det mycket lättare att skapa innehåll som är relevant både för mottagare och för varumärke. Det i sig skapar bra förutsättningar för engagemang med innehållet, vilket ökar den organiska spridningen.
2. De investerar i marknadsföring
Thomas på KNTNT hävdar att annonsering på Facebook skapar en ond cirkel där "Desto mer du annonserar, desto mer behöver du annonsera för att nå samma publik som tidigare."
Det här baserar sig i delvis på en populär video från Veritasium, där Derek Muller testar Facebook-annosering med skrämmande dåliga resultat, och delvis på att man inte har helt klart för sig hur Facebooks annonssystem fungerar. Det senare är inte så konstigt, då annonser på Facebook idag är en avancerad produkt. Tyvärr är Veritasiums experiment inte helt rätt genomfört, vilket också John Loomer påpekar i ett svar. Kort sagt kan man säga att Veritasium tar en slägga och påpekar att den är dålig som en hammare. Det stämmer. Å andra sidan är det få som skulle förvänta sig att en slägga blir en bra hammare, men det är lätt att lura personer som inte kan verktyg alls att slägga och hammare är samma sak.
Vår erfarenhet är att rätt typ av marknadsföring, framförallt av inlägg (det som på engelska kallas "boosted posts") ökar även den organiska reachen. När du väljer att marknadsföra ett inlägg från din Facebook-sida kan du välja målgruppen "de som gillar sidan och deras vänner" eller en målgrupp baserad bland annat på kön, ålder, intressen och geografisk position, personer som inte nödvändigtvis gillar din sida. Väljer du den första dyker ditt inlägg upp hos fler som gillat sidan som ett "sponsrat inlägg". Eftersom du har syfte och målgrupp klart för dig och därmed publicerar relevant innehåll, så finns en stor chans att de interagerar med det innehållet, vilket ökar chansen att ett inlägg nästa gång dyker upp organiskt hos dem.
KNTNTs inlägg osar av besvikelse över Facebook. Jag har full förståelse för att man blir besviken om man förväntar sig att Facebook för alltid ska vara gratis - ett löfte de för övrigt bara gett privatpersoner, aldrig kommersiella aktörer - och jag förstår att man kan känna sig lurad om man har betalat för likes på Facebook i tron att man alltid ska kunna nå dem med uppdateringar. Har man därtill satsat på Facebook som enda plattform med dessa förutsättningar kan man idag nog inte vara annat än besviken och arg. Men Facebook är inte en megafontjänst, och sociala medier har aldrig varit gratis. I början av boomen var kostnaden arbetstid. Idag tillkommer också kostnader för tjänster, produktion och annonsering.
Kort sagt: För den som är inne på att skapa relationer med sina kunder och användare har idag Facebook väldigt stor potential.
* Här baserar jag siffrorna på Facebooks rapporterade "organic post reach" för senaste 30 dagarna, delat med antalet totala likes på sidan.
Om du tyckte det här var intressant och vill läsa mer, läs också Deeped Niclas Strandhs svar till Thomas Barregren på KNTNT.