MÄlet har hela tiden varit att utöver analyser, Àven ta fram ett verktyg dÀr kunden sjÀlv, i realtid, har möjlighet att följa varumÀrken, produkter/tjÀnster, beteenden mm. pÄ vÀrldens i sÀrklass största sociala plattform. Ambitionen hos Twintip Àr att nÄ ut till en global marknad genom att erbjuda en stark, anvÀndarvÀnlig och kostnadseffektiv lösning för organisationer med ett behov av djupare insikter om sina mÄlgrupper.
Idag lanserar Twintip Insights nĂ€sta generationens produkt för omvĂ€rldsbevakning med tillgĂ„ng till hela konversationen pĂ„ Facebook. Den stora skillnaden frĂ„n traditionell omvĂ€rldsbevakning med insamling av âtrĂ€ffarâ, fokuserar Twintip Insights nya tjĂ€nst, Twintip Dashboard, pĂ„ att ge insikter genom ÂÂtillgĂ„ng till statistik över hur anvĂ€ndare pĂ„ Facebook konsumerar och delar specifikt innehĂ„ll.
Sedan 30 april 2015, dÄ Facebook stÀngde ner sitt API för att hÀmta publika poster, har Twintip Insights haft en nÀra dialog med dataleverantören Datasift, som pÄ uppdrag av Facebook, paketerat konversationen pÄ Facebook som lanserats i den nya tjÀnsten Facebook Topic Data.
Twintip Insights ingick tidigt ett partnerskap med Datasift och har sedan hösten 2015, levererat ett flertal analyser till nÄgra av Sveriges största bolag inom bl.a dagligvaruhandeln, energibranschen, myndigheter och mobiltelefonbranschen.
Om ni vill veta mer Ă€r ni vĂ€lkomna att kontakta oss pĂ„ telefon: 08- 410 420 33 eller pĂ„ mail: [email protected]Â
Twintip Dashboard for Facebook Topic Data
The objective for Twintip Insights has been, in addition of delivering analysis, to develop a tool in which the customer has the opportunity to, in real time, track brand names, products/services, costumer behavior on Facebook. Twintip Insights ambition with this product is to reach a global market by offering a strong, user friendly and cost efficient solution aimed at organizations in need of deeper insights about their target audience.
Today, Twintip Insights is proud to introduce the next generation monitoring tool with access to the entire conversation on Facebook. The biggest difference from traditional âmention focusedâ monitoring tools is that Twintip Insights new service focuses on delivering valuable insights derived from statistics on how Facebook users consume and share specific content.
Since Facebook closed its public API on April 30th 2015 Twintip Insights has had an ongoing conversation with the data provider Datasift. Datasift has, through their direct collaboration with Facebook, packaged the entire conversation taking place on the network into a product named Facebook Topic Data.
Twintip Insights partnered up with Datasift and has since the fall of 2015 delivered several analysis to some of the biggest corporations in Sweden. These corporations operate within the government, retail, energy and telecom industry.
If you would like to know more youâre welcome to contact us by phone: +468- 410 420 33 or mail: [email protected]
Facebook Topic Data Àr anonym aggregerad data om specifika aktiviteter, events, varumÀrkesnamn och andra Àmnen som mÀnniskor delar och engagerar sig kring pÄ Facebook. Eftersom data Àr anonymiserat inkluderas Àven data frÄn privata profiler, detta betyder att engagemanget frÄn över 1,59 miljarder aktiva Facebook anvÀndare Àr mÀtbart (varav nÀstan sex miljoner Àr svenskar). En annan stor uppsida med Facebook Àr att det Àr samma plattform i alla lÀnder, dÀrför arbetar vi med global data och kan alltsÄ undersöka och kartlÀgga vilken marknad som helst.
2. Genom mitt verktyg för omvÀrldsbevakning i sociala medier fÄr jag redan data frÄn Facebook plus att jag jobbar med Facebook Insights. Hur skiljer sig Facebook Topic Data frÄn datan som tidigare varit tillgÀnglig?
Facebookâs tidigare publika API, som baserades pĂ„ poster som anvĂ€ndare markerade som âoffentligtâ, upphörde den 30 april 2015 vilket begrĂ€nsade möjligheten ytterligare för att hĂ€mta data frĂ„n Facebook (det lilla som fortfarande Ă€r möjligt att hĂ€mta pĂ„ liknande sĂ€tt frĂ„n Facebook Ă€r enbart publika statustuppdateringar som sker pĂ„ pages). I anslutning till detta skapade man tillsammans med dataleverantören Datasift en ny produkt, Facebook Topic Data. Detta samarbete ger oss tillgĂ„ng till allt engagemang pĂ„ Facebook bortsett det som Ă€r kopplat till privata meddelanden och check-inâs.
Facebook Insights Àr uppbyggt pÄ data som sker pÄ och runtomkring den egna pagen och publicerade poster, Facebook Topic Data kompletterar med andra ord Facebook Insights pÄ sÄ vis att det Àven tittar pÄ allt engagemang som sker utanför egen page.
3. Hur presenteras denna data?
All Facebook Topic Data presenteras utifrĂ„n Interactions och Authors. En interaction Ă€r antingen en Like*, Kommentar, Delning eller Postning. En author Ă€r den som stĂ„r bakom en interaction vilket kan vara antingen en vanlig Facebook-anvĂ€ndare alternativt en page (en page kan exempelvis âLikaâ en bild).
Facebook kategoriserar sjÀlva allting som hÀnder pÄ plattformen varpÄ vi har tillgÄng till över 60 av dessa attribut att frÄga och segmentera utefter i olika kombinationer, inklusive:
Engagemangsdata (Likes/Kommentarer/Delningar/Poster): Vilken typ av engagemang det Àr som sker.
Mediatyp: Vilken typ av innehÄll Àr det som engagerar, Àr det exempelvis video, bilder eller lÀnkar.
Demografi och geografi: Författardemografi, inklusive kön, Ă„ldersspann och plats (land, lĂ€n). Â
För de större sprÄken (tyvÀrr inte svenska Ànnu) finns det Àven;
Sentiment: Positivt eller negativt sentiment adderas som ett attribut av Facebook.
Topic Data: Ămnen och kategorier som Ă€r klassificerade av Facebook.
* Nyligen introducerade Facebook emoticons, ett alternativ till en klassisk Like, och dessa interactions mÀts ocksÄ men gÄr in under Like i presentationen av datat.
4. Vilket Ă€r anvĂ€ndningsomrĂ„det?Â
Facebook Topic Data kan exempelvis anvÀndas för att:
KartlÀgga ett företags nÀrvaro i relation till sina mÄlgrupper, produkter, tjÀnster och konkurrenter.
KampanjmÀta. Följa upp kampanjerna Àven nÀr de engagerar utanför den egna pagen.
Hitta nya mÄlgrupper genom att se vad som engagerar.
KartlÀgga trender. Hur, vart och hos vilka rör sig trenderna som Àr viktiga och kan pÄverka verksamheten.
Plocka ut lÀnkarna som sprids kring ett Àmne/varumÀrke/tjÀnst/produkt. Vad lÀnkar mÄlgrupperna till - nyhetsinslag, forumtrÄdar, recensioner, hemsidor osv.
5. Kan jag se den faktiska texten, bilder, videos etc. frÄn poster?
Denna aggregerade form av Facebook-data skyddar anvĂ€ndarens integritet sĂ„ denna möjlighet Ă€r begrĂ€nsad, men det finns en möjlighet att fĂ„ ut exempelposter frĂ„n den data vi samlar in. Det stĂ€ller dock krav pĂ„ att anvĂ€ndaren har en publik profil, posten Ă€r publik och att follower-funktionen Ă€r aktiverad.Â
Styrkan i hela produkten bygger pĂ„ att kunna segmentera mĂ„lgrupper, det Ă€r inte ett âtraditionsenligt bevakningsverktygâ för att lokalisera specifika poster för eventuell krishantering. Exempelvis kan en bevakning för en kund inom livsmedelsindustrin avslöja att: âKvinnor frĂ„n SkĂ„ne i Ă„ldersgruppen 18-24 Ă„r samt mĂ€n frĂ„n Norrland i Ă„ldersgruppen 45-64 Ă„r har ökat sitt engagemang kring köttkonsumtionsdebatten som ett resultat av att Miljöpartiet med Fridolin i spetsen lyfte frĂ„gan i veckans debattprogram.â
Om ni Àr intresserade av att veta mer om Facebook Topic Data fÄr ni gÀrna kontakta oss!
Internetstiftelsen i Sverige, IIS, publicerar Ärligen en rapport över svenskarna och internet. Statistiken grundar sig pÄ 3000 telefonintervjuer. Rapporten finns i sin helhet pÄ soi2015.se
à r 2015 Àr det 93 procent av befolkningen som har tillgÄng till internet och 91 procent som anvÀnder internet. I Äldern 8-55 Är Àr det över 95 procent som anvÀnder internet. Den dagliga anvÀndningen av internet ökar Àven i alla Äldersgrupper.
Sociala medier fortsÀtter att vÀxa
Besökarna pĂ„ sociala nĂ€tverk har ökat frĂ„n 53 procent av internetanvĂ€ndarna Ă„r 2010 till 77 procent Ă„r 2015. 70 procent av internetanvĂ€ndarna anvĂ€nder Facebook och nĂ€stan hĂ€lften gör det dagligen.Â
Instagram har ökat i popularitet och anvÀnds idag av 40 procent av internetanvÀndarna, 2014 var motsvarande siffra 28 procent. 22 procent anvÀnder Twitter och det Àr lika mÄnga som anvÀnder LinkedIn.
En nyhet i Ärets rapport Àr Snapchat som anvÀnds av 21 procent av internetanvÀndarna. De flitigaste anvÀndarna Àr 12-15 Äriga flickor, 62 procent av dem anvÀnder dagligen Snapchat.
Det Àr dÀremot sÀllsynt med snapchattare över 35 Är.
Detta Àr endast ett litet utdrag av de mÀngder av statistik som finns i rapporten. Rapporten bestÄr av en PDF pÄ 113 sidor. LÀs mer pÄ soi2015.se
Twintip Insights har nu tillgÄng till Facebook Topic Data
Twintip Insights har nu ingÄtt partnerskap med DataSift i syfte att leverera insikter till vÄra kunder genom aggregerad och anonymiserad Facebook Topic Data. Samarbetet innebÀr att Twintip nu, baserat pÄ Facebooks 1,49 miljarder mÄnatliga anvÀndare, kan skapa smarta insikter Ät vÄra kunder.
Nikola Teofilovic, VD Twintip Insights AB kommenterar:
"MĂ„nga pratar idag om âbig dataâ men vi vill hellre prata om och leverera âsmart dataâ. Enligt mig finns det idag ingen bĂ€ttre kĂ€lla för denna data Ă€n Facebook. Av alla sociala nĂ€tverk har Facebook idag den bĂ€sta kvaliteten och högsta antalet interaktioner som genom vĂ„rt samarbete med DataSift kommer att öppna upp helt nya möjligheter för kunderna."
Facebook Topic Data Àr anonym och aggregerad innehÄllsdata om specifika aktiviteter, evenemang, varumÀrken och andra Àmnen som mÀnniskor delar pÄ Facebook. Kombinerat med Twintips förmÄga att förstÄ och skapa vÀrdefulla insikter frÄn data, kommer företagen att kunna analysera bla:
⹠Brand Health - förstÄ populÀra perceptioner om sina varumÀrken och produkter baserat pÄ Facebooks 1,49 miljarder anvÀndare inklusive vilka aspekter av deras produkter som driver mest positiva eller negativa reaktioner
⹠Kampanjanalys - identifiera vilka kampanjbudskap som ger bÀst respons hos den totala populationen samt engagera nya mÄlgrupper nÀr dem Àr som mest öppna för marknadskommunikation
⹠Skapa engagemang - genom bÀttre förstÄelse av konsumentbeteenden inom olika demografiska grupper kan företagen bli bÀttre pÄ att engagera befintliga och potentiella kunder pÄ ett sÀtt som skapar mervÀrde eller fyller ett verkligt behov.
Vi Àr vÀldigt glada och stolta att kunna presentera denna nyhet. Kontakta oss ifall Ni Àr intresserade av att fÄ reda pÄ hur ert varumÀrke eller kampanj omnÀmns pÄ Facebook: +46 8 410 420 33 eller pÄ [email protected].
Eftersom det finns ett stort intresse för Facebook Topic Data planerar vi att anordna ett informativt seminarium tillsammans med DataSift inom kort.Â
DĂ„ antalet platser Ă€r begrĂ€nsade vill vi att ni meddelar ert intresse att delta till [email protected]. Skriv âSeminarium Facebook Topic Dataâ i Ă€mnesraden och lĂ€mna kontaktinformation i mailet.
Precis som med allt annat sÄ krÀvs en tydlig strategi Àven pÄ Youtube. Vad Àr syftet med kanalen? Om det finns en tydlig strategi och ett klart syfte med varför Youtube-kanalen existerar sÄ blir det genast lÀttare och mer konkret att arbeta med den.
FrÄgor att stÀlla sig inför skapandet av Youtube-kanalen:
Existerar kanalen för att attrahera nya kunder/följare eller för att informera och utbilda befintliga kunder?
Ska kanalen vara humoristisk eller informativ? Den kanske ska vara lite av varje?
2. Var kontinuerlig
Ifall tittare ska ÄtervÀnda till Youtube-kanalen krÀvs kontinuitet. Om tittaren vet att det kommer ett nytt klipp i veckan blir det naturligt att Äterkomma.
Det som Àr att föredra Àr givna dagar dÄ innehÄll publiceras pÄ kanalen.
Med kontinuitet menas Àven kontinuitet i vad som publiceras pÄ kanalen. Skapa en tydlig riktning för kanalen redan frÄn start sÄ att tittare vet vad de kan förvÀnta sig innehÄllsmÀssigt.
3. Optimera kanalens utseende och kontaktfÀlt
Det mĂ€rks omgĂ„ende om kanalen tas pĂ„ allvar. Ăr kanalen tom pĂ„ innehĂ„ll och/eller har en dĂ„ligt anpassad omslagsbild sĂ„ kommer tittarens besök inte vara lĂ„ngvarigt.
LÀgg ner tid pÄ att anpassa profilbild, omslagsbild, koppla sociala medier och eventuell hemsida till din kanal. NÀr kanalen fÄngat en tittares intresse ska det vara enkelt att omdirigera denne till andra platser som företaget/organisationen modererar.
Skriv en fyllig och utförlig beskrivning om kanalens syfte, vem/vad som stÄr bakom kanalen samt kontaktuppgifter. Detta Àr ypperlig möjlighet att SEO-optimera en social kanal och öka chanserna att hamna högt upp i söklistan pÄ sökmotorer.
Saker ni bör se över pÄ er YouTube-kanal:
Företagslogga
En passande omslagsbild. YouTube föreslÄr dimensionerna 2560 x 1440 px.
LĂ€nkar till era andra sociala medier
LĂ€nk till er hemsida
Kort, korrekt beskrivning till varje video. LÀgg lÀnkar till er hemsida och sociala kanaler Àven hÀr.
Exempel pĂ„ en Youtube-kanal som tĂ€nkt pĂ„ allt. Profilbild, omslagsbild, lĂ€nkar till hemsida, sociala kanaler och Ă€ven en annan Youtube-kanal. PĂ„ videon finns en fyllig beskrivning med lĂ€nkar till relevanta hemsidor.Â
Under fliken âOmâ finns det information om företaget samt en lĂ€nk till en hemsida.
4. Omdirigera tittare med hjÀlp av annotations och cards
Om en tittare sett en av dina videos sÄ ska det vara enkelt att se mer. Relaterade videoklipp kommer dyka upp efter att en video avslutats, men se till att ta kontroll över vad tittaren ska se pÄ hÀrnÀst. Relaterade videoklipp som föreslÄs automatiskt av Youtube behöver nödvÀndigtvis inte vara ett videoklipp som din kanal laddat upp.
LÀgg till en del i slutet av videon med förslag pÄ videoklipp din tittare skulle kunna se pÄ hÀrnÀst. HÄll det relevant till vad det aktuella videoklippet handlade om.
AnvÀnd Youtubes funktion Annotations för att markera upp en yta pÄ videon innehÄllande en klickbar lÀnk till ett nytt videoklipp.
Exempel: Om en tittare har sett ett videoklipp innehÄllandes katter Àr chansen stor att den personen skulle kunna tÀnka sig se ett videoklipp om kattungar. HÄll omdirigeringarna relevanta och njut av att dina tittare ser pÄ flera av dina klipp i rad.
En funktion som Àr relativt ny, men med samma syfte som Annotations Àr Cards / Kort. Denna feature gör det möjligt att föreslÄ videoklipp att se hÀrnÀst för anvÀndare pÄ mobila enheter. Annotations fungerar endast till stationÀra datorer eller laptops.
Tips: Genom att anvÀnda Analytics (Youtubes statistikverktyg) gÄr det enkelt att se ifall dina Annotations och Cards genererar klick.
Annotation i slutet av ett videoklipp som omdirigerar tittaren till en hemsida.
5. Content is king
Hur mycket arbete som Àn lÀggs ner pÄ kanalens utseende, grymma strategier för publicering eller omdirigering av tittarna sÄ Àr det i grund och botten innehÄllet som banar vÀg för en Youtube-kanals framgÄngar.
En viral video kan ge en oerhörd rÀckvidd och exponering för ett varumÀrke. Att hÀnga med i trender och lyssna pÄ vad folk Àr intresserade av ökar chanserna att lyckas fÄ till ett viralt klipp.
Hoppas dessa tips kan vara till nytta för er.
Happy youtubeing!
Ăr ni intresserade av att fĂ„ hjĂ€lp med er Youtube-kanal? Kontakta oss!
Gillade du det hÀr inlÀgget? Prenumerera pÄ vÄrt nyhetsbrev med de viktigaste nyheterna om sociala medier och uppdateringar frÄn Twintip Insights bevakningsverktyg, det Àr gratis!
I morse var jag pĂ„ Berghs och lyssnade pĂ„ Edelman Deportivo presenteration av den svenska delen av Edelmans Trust Barometer, en global undersökning kring förtroende.Sverige fortsĂ€tter sin trend med lĂ€gre tillit (trenden Ă€r global) och halkar i Ă„r ner för första gĂ„ngen frĂ„n gruppen âneutralaâ till gruppen âdistrustersâ. Bara tre lĂ€nder har mindre förtroende för de fyra institutioner man tillfrĂ„gats om:
regering
företag
NGOs (icke vinstdrivande organisationer, ofta med vÀlgörande syfte)
media
Tilliten i Sverige sjunker
I Sverige ligger tilliten till regering högst i tillit (59%) följt av företag (49%) med NGOs pĂ„ tredje plats (37%) och media pĂ„ sista plats (34%). Jag tĂ€nkte i det hĂ€r inlĂ€gget fokusera pĂ„ företag.Â
En viktig insikt frĂ„n rapporten Ă€r att kundernas (brist pĂ„) tillit i allra högsta pĂ„verkar företag. Brist pĂ„ tillit till ett bolag fĂ„r 7 av 10 att avstĂ„ frĂ„n att köpa tjĂ€nster/produkter. Bolag vars kunder litar pĂ„ dem kan rĂ€kna med att 1/3 försvarar dem nĂ€r de fĂ„r kritik, och nĂ€stan hĂ€lften (47%) kan tĂ€nka sig att betala mer för bolagets tjĂ€nster eller produkter.Â
Brist pÄ tillit gör ocksÄ att 32% delar sin negativa Äsikt online. Siffran Àr ungefÀr densamma, 31%, för positiva Äsikter frÄn personer som hyser tillit till ett bolag.
För bolag som verkar i en lÄgprisnisch (t ex Ryanair) har det hÀr inte speciellt stor betydelse, medan det för alla andra blir Ànnu viktigare att bygga tillit.
Vilka roller litar vi pÄ?
NĂ€r det gĂ€ller rekommendationer eller talespersoner ligger akademiska och tekniska experter i topp, följda av ânĂ„gon lik mig sjĂ€lvâ. I botten Ă„terfinns VD:ar. Leif Pagrotsky drog ett intressant exempel hĂ€r i paneldebatten efterĂ„t, att Anders Borg endast valde att förekomma i mediala sammanhang som tĂ€ckte hans omrĂ„de (finans och ekonomi), vilket i sammanhanget gav honom mer trovĂ€rdighet dĂ„ han var expert och inte politiker som vi litar mindre pĂ„.Â
Förtroende för innehÄllsskapare
Det hĂ€r Ă€r kanske det mest intressanta, och det som organisationer direkt kan styra över. Det visar sig nĂ€mligen att svenskar överlag inte ligger i gröna zonen (âtrustersâ) för nĂ„gon grupp nĂ€r det gĂ€ller skapande av innehĂ„ll (t ex bloggar, Facebook, Twitter). Bara tvĂ„ roller - akademiska expeter samt vĂ€nner och familj - ligger i den neutrala zonen, medan resten ligger i den röda (âdistrustersâ). Ă terigen hamnar VD:n lĂ„ngt ner, och lĂ€ngst ner hamnar kĂ€ndisar.
Förtroende och uppmÀrksamhet Àr en bristvara
Sedan tidigare vet vi att uppmĂ€rksamhet Ă€r en bristvara, och nu Ă€r Ă€ven förtroende det. En bidragande orsak till nedgĂ„ngen i förtroende Ă€r med stor sannolikhet faktumet att nĂ€r uppmĂ€rksamheten var en bristvara sĂ„ var det mĂ„nga som började lura till sig den genom att manipulera naturliga instinkter som nyfikenhet (âDu kommer aldrig tro vad som hĂ€nde sen!â). En annan Ă€r troligen att kĂ€llgranskningen blivit lidande i en tid dĂ€r âförst ut!â Ă€r viktigare Ă€n âkorrekt informationâ. Viralgranskaren ligger helt rĂ€tt i tiden, och Deportivo pratade om âempowered cynicsâ, en vĂ€xande grupp som inte nöjer sig med information frĂ„n en kĂ€lla. Det visar sig ocksĂ„ pĂ„ att medier tappar i förtroende, medan sökmotorer ökar. Globalt har sökmotorer gĂ„tt om media i förtroende, i Sverige leder medier i alla fall ett Ă„r till.
Vad betyder det hÀr?
Det Àr viktigare Àn nÄgonsin att bygga upp förtroendet hos dina kunder. NÄgra saker jag tar med mig:
transparens Àr viktigt, att hÄlla pÄ informationen för att man Àr rÀdd för vad som hÀnder nÀr den kommer ut gör det bara vÀrre
det Àr bÀttre i lÀngden att uttala sig försiktigt och ha bra marginaler till extrema eller vinklade tolkningar (Àven om det ur ett PR-perspektiv kan vara lockande att skruva till den dÀr rubriken)
kompetenta medarbetare Àr viktiga talespersoner för företaget, och det finns stora vinster att hÀmta i att lÄta medarbetare bygga sina varumÀrken parallellt med bolagets. Det gör att det ocksÄ blir viktigare att fundera över sin attraktion som arbetsgivare, sÄ att dessa medarbetare inte försvinner.
Mer lÀsning: den globala undersökningen finns hÀr och presentationen för den svenska delen finns hÀr frÄn och med mÄndag 23 mars.
Skrivet av: Michael Kazarnowicz
Gillade du det hÀr inlÀgget? Prenumerera pÄ vÄrt nyhetsbrev med de viktigaste nyheterna om sociala medier och uppdateringar frÄn Twintip Insights bevakningsverktyg, det Àr gratis!
Facebook stÀnger av access för bevakningsverktyg
Den 30 april stÀnger Facebook av möjligheten för alla tredjepartsverktyg, inklusive vÄrt, att bevaka och indexera inlÀgg gjorda av personliga profiler. Vad alternativet dÀrefter blir Àr oklart, Àven om det finns indikationer pÄ att Facebook sjÀlva kommer att sÀlja viss data.
Viktigt att poĂ€ngtera Ă€r att det Ă€ven i framtiden kommer att fungera med inventering av Facebooksidor (Facebook Pages). Ăven kundtjĂ€nstverktyget kommer att fungera. Det Ă€r alltsĂ„ bara publik data frĂ„n personliga profiler som försvinner.
Sedan tidigare Àr det allmÀn kunskap att det bara gÄr att bevaka och indexera inlÀgg som gjorts helt publikt. Det finns mig veterligen inga pÄlitliga siffror kring hur mÄnga som delar saker publikt kontra med begrÀnsad publik, framför allt som det numera gÄr att sÀtta olika instÀllningar för varje nytt inlÀgg. Den senaste instÀllningen du valde Àr den som blir standard tills du byter igen, och 2014 Àndrade Facebook det hela sÄ att nya anvÀndare som standard hade "vÀnner" som instÀllning om de inte byter. Baserat pÄ det kan man anta att en övervÀldigande majoritet Facebook-anvÀndare postar till en begrÀnsad publik.
Vi fick förmÄnen att hjÀlpa Blank Spot Project med bevakning av projektet i sociala medier (du kan lÀsa om hela processen hos Brit Stakston, en av medgrundarna) vilket avslöjade en annan intressant sak: Facebook har redan börjat strypa den information som tredjepartsleverantörer fÄr jÀmfört med den som finns tillgÀnglig för privatanvÀndare inloggade pÄ Facebook.
"Blank Spot Project" hade inga volymer innan projektet lanserades, vilket gjorde det till ett tacksamt Àmne att studera. Totalt har vÄrt verktyg, sedan lanseringen 12 februari, fÄngat in 3985 omnÀmningar av "Blank Spot Project" i samtliga kanaler
"Det ser rÀtt bra ut" tÀnkte jag och bytte över till vyn per kanal för att se hur mÄnga inlÀgg som gjorts i respektive kanal. DÀr fick jag en överraskning; av alla inlÀgg hade 3798 skett pÄ Twitter. Det ger bara 187 inlÀgg i andra kanaler. 45 blogginlÀgg och 20 nyhetsartiklar kan vara rimligt. Facebook dÀremot fick mig att fundera: bara 25 inlÀgg?
Ăven om man rĂ€knar att bara 10% av inlĂ€gg pĂ„ Facebook sker till en helt publik mĂ„lgrupp Ă€r 25 publika inlĂ€gg pĂ„ Facebook runt en sĂ„ engagerande kampanj lĂ„gt. Bara DN-artikeln första dagen har över 5460 "reaktioner".
Tittar man dock djupare pÄ de siffrorna ser man att majoriteten Àr gilla-markeringar i samband med delningar. Delningarna av artikeln Àr 136 stycken.
Det var ÀndÄ nÄgot som kÀndes konstigt. RÀknar man pÄ 10% publika inlÀgg sÄ skulle alltsÄ DN-artikeln utgöra hÀlften av de inlÀgg vi fÄngat in. Jag testade att göra en sökning via min personliga Facebook-profil:
Det gav ett helt annat resultat. Delvis för att man via sin personliga profil alltid har tillgÄng till fler inlÀgg Àn ett tredjepartsverktyg; jag har tillgÄng till alla publika inlÀgg och alla inlÀgg av vÀnner och vÀnners vÀnner som delats med mig. NÀr jag för hand rÀknat alla publika inlÀgg under perioden i sökresultaten, fick jag 381 publika inlÀgg under perioden fördelat pÄ
139 inlÀgg frÄn personliga profiler, varav 8 frÄn personliga profiler till grupper eller Facebooksidor
242 inlÀgg frÄn Facebook-sidor, varav 20 frÄn andra sidor Àn Blank Spot Project
Det innebÀr med största sannolikhet att Facebooks API, som anvÀnds av alla tredjepartsverktyg för att bevaka och indexera publika inlÀgg, missar att leverera mÄnga publika inlÀgg redan idag. Och frÄn och med 1 maj Àr det som sagt slut pÄ allt det datat. Vi hÄller pÄ att undersöka om det finns nÄgra alternativ, och i sÄ fall vilka.
(För den som Àr intresserad av djupare information handlar det om att Facebook den 30 april stÀnger ner version 1.x av sitt Graph API, och i version 2.2 finns inte "post search" tillgÀngligt lÀngre.)
Gillade du det hÀr inlÀgget? Prenumerera pÄ vÄrt nyhetsbrev med de viktigaste nyheterna om sociala medier och uppdateringar frÄn Twintip Insights bevakningsverktyg, det Àr gratis!
Jag stötte pÄ en lista över de vÀrsta tipsen för att hantera din sociala medier-nÀrvaro, vilket kÀndes som ett frÀscht grepp för att tipsa om bÀsta sÀtten att jobba. Listan innehÄller en hel del bra tips; jag rekommenderar att titta pÄ den och reflektera lite över dem.
Men den innhÄller ocksÄ ett tokigt tips: "All automation is evil" (kom ihÄg att det alltsÄ Àr de sÀmsta tipsen som personerna delar med sig av). Kristi Hines menar att man ska anvÀnda sig av automatisering för att underlÀtta för en sjÀlv, och det Àr en debatt som varit pÄ tapeten Ànda sen organisationer började anvÀnda sociala medier.
Det brukar finnas tvÄ lÀger, antingen de som sÀger "automatisering Àr bra, anvÀnd det sÄ mycket du kan!" och de som sÀger "man ska aldrig automatisera sociala medier". Oftast handlar det om definitioner och nÀr man vÀl reder ut begreppen brukar det visa sig att bÀgge lÀgren har rÀtt.
Med digitala verktyg följer mÄnga möjligheter till automatisering: allt ifrÄn automagiska notifikationer nÀr nÄgon nÀmner ditt varumÀrke pÄ sin blogg eller pÄ Instagram, till att skicka automatiska tackmeddelanden nÀr nÄgon börjar följa dig pÄ Twitter. Automatisering Àr fantastiskt för att det ofta sparar oss tid och lÄter oss vara mer effektiva. SÄ nÀr ska vi automatisera? Svar: i varje fall dÀr det underlÀttar för dig, som inte berörs av undantaget.
Undantaget frÄn regeln
Du bör inte automatisera sÄdant som Àr uttryck för kÀnslor. Ta tacksamhet till exempel: Kristi Hines rÄder dig att automatisera tack till folk som twittrar ut ditt innehÄll. Du kan sÀkert formulera ett meddelande som lÄter som ett spontant tack och gör den som twittrar ut ditt innehÄll lite glatt överraskad. Problemet Àr att andra gÄngen personen delar mer av ditt innehÄll fÄr hen samma meddelande. Plötsligt visar det sig att det inte Àr ett spontant uttryck för tacksamhet, utan bara en standardformulering som automatiskt skickas ut till alla. Personen har inte fÄtt din uppmÀrksamhet alls.
Sociala medier handlar om relationer, och att automatisera kÀnslouttryck i relationer blir sÀllan bra. Att automatisera tack-meddelanden Àr inte mycket bÀttre Àn att en kÀnd artist automatiskt skickar "jag gillar dig ocksÄ!" svar nÀr nÄgon twittrar att hen gillar artisten i frÄga, eller att skicka automatiska ursÀkts-tweets sÄ fort nÄgon twitttrar nÄgot argt.
Hinner din organisation inte med att visa kÀnslor sÄ ska den inte heller fejka dem.
Hur tÀnker du kring automatisering av sociala medier?
Skrivet av: Michael Kazarnowicz. En version av detta inlÀgg finns ocksÄ pÄ engelska hÀr.
Gillade du det hÀr inlÀgget? Prenumerera pÄ vÄrt nyhetsbrev med de viktigaste nyheterna om sociala medier och uppdateringar frÄn Twintip Insights bevakningsverktyg, det Àr gratis!
4 tips för att undvika att din Facebook-sida kapas
Jag inleder med bakgrunden, vill du hoppa direkt till tipsen sÄ scrollar du ner.
Strax innan jul blev Systembolagets Facebooksida kapad. Samma sak hÀnde Àven Amnesty International. Jag kan bara förestÀlla mig maktlösheten i att se hur nÄgon postar spam, för att inte tala om vÀrre saker som pornografi, pÄ ens Facebooksida utan att man kan göra nÄgot Ät det.
Det Àr inte första gÄngen, och inte sista heller. Det underliggande problemet Àr att grÀnsen mellan den personliga och den professionella digitala sfÀren suddats ut, och att bedragare genom att kapa privata konton kommer Ät Àven Facebook-sidor som sköts i tjÀnsten.
Med största sannolikhet var det sÄ kallad phishing eller nÀtfiske som lÄg till grunden för kapningen. Metoden Àr enkel:
Du fÄr ett meddelande, ofta via e-post, som ser ut att komma frÄn Facebook och som innehÄller en notifiering om nÄgot angelÀget. Ofta har bedragarna kopierat hela formen frÄn Àkta mail som skickas av Facebook, vilket gör att det Àr svÄrt att i det lÀget avgöra om det Àr nÀtfiske eller inte. Ibland kommer meddelandet via andra kanaler, det kan vara allt ifrÄn ett meddelande via Facebook Messenger till ett DM pÄ Twitter, frÄn en vÀn eller nÄgon du följer som ocksÄ gÄtt pÄ samma nit. Dessa meddelanden har bara en sak gemensamt: de innehÄller en lÀnk som det Àr tÀnkt att du klickar pÄ. LÀnken Àr maskerad, antingen som klickbar text i mail eller som en förkortad lÀnk i ett Facebook-meddelande.
LÀnken ser ut att leda till den tjÀnst som bedragaren vill ha ditt lösenord till, till exempel Facebook. Men bedragarna har kopierat inloggningssidan och lagt den pÄ en adress som ofta kan förvÀxlas med den Àkta. Att kolla adressraden Àr ett sÀkert sÀtt att upptÀcka att man Àr utsatt för nÀtfiske: stÄr dÀr nÄgot annat Àn t ex https://www.facebook.com/ i början sÄ Àr risken att du Àr utsatt. HÀr Àr ett exempel:
(bild lÄnad frÄn EFF.org)
Om man inte Ă€r uppmĂ€rksam, kanske framför allt om man surfar frĂ„n sin smarttelefon, Ă€r det lĂ€tt att missta det hĂ€r för en Ă€kta inloggningssida och skriva in sitt anvĂ€ndarnamn och lösenord hĂ€r. Resultatet blir ofta ett felmeddelande av nĂ„got slag, samtidigt som bedragarna fĂ„tt ditt lösenord och nu kan logga in med ditt konto. Ăr du dĂ„ administratör pĂ„ en Facebook-sida tar bedragarna helt enkelt bort alla andra, byter lösenord pĂ„ ditt konto och har under en tid fritt spelrum att hĂ€rja loss.
VÀrst Àr om det hÀr drabbar ditt privata mail-konto, t ex pÄ Gmail eller Yahoo. Genom att fiska upp ditt lösenord till ditt mailkonto kan bedragarna sedan ÄterstÀlla lösenordet pÄ andra tjÀnster.
Hur skyddar man dÄ sig?
Tips för att undvika att fÄ dina sociala medie-konton kapade
1. SlÄ pÄ 2-stegsverifiering pÄ alla konton dÀr det Àr möjligt
Om du har 2-stegsverifiering pÄslaget rÀcker det inte med att bedragarna har ditt lösenord, de mÄste ocksÄ ha tillgÄng till din mobiltelefon.
2-stegsverifiering innebÀr att du fÄr ett till sÀkerhetslager. Förutom ditt lösenord behövs ocksÄ en engÄngskod som skickas som SMS till din mobil. Den koden kan ocksÄ skapas av en app i din mobil, en vanlig app som mÄnga tjÀnster Àr kompatibla med Àr Google Authenticator (nedladdningslÀnk för iPhone/iPad och för Android).
TjÀnster som har 2-stegsverifiering (klicka pÄ tjÀnsten för att komma till en beskrivning hur du slÄr igÄng 2-stegsverifieringen):
Twitter
Facebook
Google (inklusive Gmail, Google+ och Youtube)
Apple
LinkedIn
Evernote
Microsoft Live
Buffer
Dropbox
Lastpass
HÀr kan du lÀsa Googles egen förklaring för 2-stegsverifiering.
2. Skaffa bara ett, men ett lÄngt och sÀkert, lösenord
Det hĂ€r tipset Ă€r Ă„terkommande av en anledning: vi tenderar att följa minsta motstĂ„ndets lag och alldeles för ofta anvĂ€nder vi ett eller ett par lösenord för alla tjĂ€nster. Ăn vĂ€rre Ă€r nĂ€r lösenorden i frĂ„ga Ă€r ord eller ordkombinationer som Ă„terfinns i en ordlista. Som tur Ă€r finns det verktyg som underlĂ€ttar det för oss idag: till exempel Lastpass och 1Password Ă€r tjĂ€nster som lĂ„ter dig skapa ett lösenord och sen agerar som bankvalv för alla andra lösenord. SjĂ€lv anvĂ€nder jag Lastpass och lĂ„ter den appen generera lĂ„nga lösenord för varje tjĂ€nst. Tack vare deras app för iPhone och deras insticksprogram till Chrome behöver jag bara fylla i lösenordet för Lastpass varje gĂ„ng jag vill logga in, den fyller automagiskt i rĂ€tt lösenord för tjĂ€nsten för mig.
Tips: har du en iPhone med fingeravtryckslÀsare kan du anvÀnda fingeravtrycket för att komma in i appen istÀllet för ditt lösenord.
3. AnvÀnd olika behörighetsnivÄer
Vissa tjÀnster, dÀribland Facebook, erbjuder olika behörighetsnivÄer för administratörer. Fundera igenom om alla som sköter din Facebook-sida verkligen behöver ha rollen "admin". MÄnga gÄnger rÀcker det med en "admin", och lÄta resten ha rollerna "editor" ("redaktör"). En redaktör kan posta pÄ sidan, men inte lÀgga till eller ta bort administratörer. Skulle ett sÄnt konto bli kapat kan den som har administratörskontot snabbt lösa problemet.
4. SÀtt lösenord pÄ din smarttelefon
Det spelar ingen roll hur sÀkra lösenord du sÀtter om du inte har lösenord pÄ din smarttelefon. Har du installerat Facebook Pages och nÄgon obehörig fÄr tag i din mobiltelefon kan hen posta saker pÄ din sida dÄ appen inte har nÄgot lösenordskrav för att posta inlÀgg.
Gillade du det hÀr inlÀgget? Prenumerera pÄ vÄrt nyhetsbrev med de viktigaste nyheterna om sociala medier, det Àr gratis!
En marknadschefs guide till debatten kring rÀckvidd pÄ Facebook
Det Àr debatt kring Facebook, organisk trafik och dito rÀckvidd igen.
Vem har rÀtt denna gÄng?
Svaret Àr Damon Razazi, om din agenda Àr att maximera en mediebyrÄs verksamhet. Alexander Mason Àr den som rör vid frÄgans egentliga kÀrna, nÀmligen att debatten baserar sig pÄ ett förlegat synsÀtt frÄn en vÀrld som knappt finns lÀngre; en vÀrld dÀr grÀnserna mellan Àgda, förtjÀnade och köpta kanaler var skarp och tydlig.
Facebook har varit en drivande kraft i att göra de hÀr grÀnserna otydliga, men organisationer har inte riktigt hÀngt med i förÀndringarna.
Ska vi hÄrdra det sÄ finns det tre* potentiella nyttor för organisationer med Facebook:
1. För att fÄ folk att prata om det du gör I klassiska termer: Facebook som förtjÀnad kanal.
2. För att skapa och underhÄlla relationer med dina kunder I klassiska termer: Facebook som Àgd kanal.
3. För att betala för att nÄ ut med ditt budskap till en mÄlgrupp definierad utifrÄn demografi eller utifrÄn intressen I klassiska termer: Facebook som köpt kanal.
NĂ€r vi pratar om Facebook sĂ„ pratar vi ofta om alla tre samtidigt, dĂ€rför att grĂ€nserna Ă€r otydliga, bĂ„de för oss och de inblandade rollerna: marknadschef, produktutveckling, PR-avdelning, kundtjĂ€nst och support, reklambyrĂ„, produktionsbyrĂ„, mediebyrĂ„, marknadsavdelning (Ăr du liten Ă€r det du som sitter pĂ„ de flesta av dessa roller. I andra fall har en byrĂ„ flera roller, till exempel en mediebyrĂ„ som ocksĂ„ Ă€r produktionsbyrĂ„.)
LÄt mig reda ut vad du som marknadschef bör tÀnka pÄ, och vad du ska stÀlla för krav pÄ dina byrÄer i respektive fall:
1. För att fÄ folk att prata om det du gör
HÀr Àr ironiskt nog Facebook-nÀrvaro inget mÄste. Du ska istÀllet fokusera pÄ att göra hela kundupplevelsen i alla led sÄ bra att folk pratar om dig. Du behöver jobba tillsammans med alla andra chefer: produkt, kundtjÀnst, PR och sÄ vidare för att identifiera alla tillfÀllen nÀr kundupplevelsen och kommunikationen inte nÄr upp till en enhetlig standard och lösa dem. Utan den hÀr hygienfaktorn kommer det att vara hart nÀr omöjligt att starta och underhÄlla en cykel dÀr kunderna sköter marknadsföringen Ät dig.
Din reklambyrĂ„ ska se till att dina kommunikationskoncept Ă€r engagerande och relevanta för mĂ„lgruppen. Folk delar saker som Ă€r roliga, angelĂ€gna, engagerande, intressanta och hjĂ€lpsamma.Â
Din produktionsbyrĂ„ ska se till att produktionerna anpassas för att utnyttja styrkorna i varje kanal. Om ni ser Youtube och Facebook som kanaler dĂ€r man lĂ€gger ut reklamfilmer gjorda för tv sĂ„ missar ni alla möjligheter med interaktiva medier. Det mĂ„ste ocksĂ„ vara lĂ€tt att konsumera och dela, oavsett om det Ă€r frĂ„n smartmobil eller dator. Hur bra ditt innehĂ„ll Ă€n Ă€r, mĂ„ste det vara förberett för kanalen för att maximera delbarheten.Â
Din mediebyrĂ„ ska se till att materialet uppmĂ€rksammas till att börja med. De vet om konceptet behöver annonseras pĂ„ Facebook, eller om man ska ta hjĂ€lp av en kĂ€nd profil pĂ„ Twitter eller kanske en stor bloggare? Jesper Ă ström skriver utmĂ€rkt om fallet med Volvo Trucks âEpic SplitâÂ
2. För att skapa och underhÄlla relationer med dina kunder
Den hĂ€r taktiken innebĂ€r att du har en Facebook-sida och att din organisation förstĂ„r varför det heter **sociala** medier. Jag skulle ocksĂ„ rĂ„da dig att fokusera pĂ„ dem som redan Ă€r dina kunder (de potentiella kan du nĂ„ med punkt 3). HĂ€r nĂ„r du ut med innehĂ„ll genom att publicerera det pĂ„ din sida, men dina fans konsumerar det nĂ€r â och om - det dyker upp i deras Facebook-flöde. Facebook tar hĂ€nsyn till mer Ă€n 100 000 signaler nĂ€r det ska avgöras om ditt innehĂ„ll ska visas i nĂ„gons Facebook-flöde, och det hĂ€r Ă€r de fem viktigaste:Â
(Vill du lÀsa mer om Facebooks algoritm har Techcrunch en bra artikel)
HÀr underhÄller du relationen med dina superfans. Det Àr en liten publik, stÀllt i relation till din kundbas. Men idag har din publik i sin en egen publik, som har en egen publik och sÄ vidare. För att det hÀr ska fungera krÀvs att du uppskattar dina superfans, och att du Àr beredd att lÀgga resurser pÄ att underhÄlla relationen med dem. Uppdraget Àr att skapa innehÄll som stÀrker din position hos dem som den sjÀlvklara leverantören av dina varor/tjÀnster eller den sjÀlvklara auktoriteten inom ditt omrÄde). Det Àr vanskligt med absoluta tal, men för att ge en riktlinje: om ni inte kan avsÀtta tre-fyra timmar i veckan för Facebook-innehÄll, sÄ ska du fundera pÄ om ni verkligen ska ha en Facebook-sida. Deeped Strandh skriver utmÀrkt om investeringen som krÀvs.
Du och din reklambyrÄ ska se till att ni har ett koncept och ramar för den dagliga kommunikationen med den hÀr mÄlgruppen.
Du och din produktionsbyrÄ ska se till att den hos dig som sköter Facebook har material inom dessa ramar som Àr anpassat för Facebook. Att ta en printannons, eller din PDF-katalog och bara publicera pÄ Facebook Àr en dödssynd hÀr. InnehÄllet ska kunna konsumeras direkt i anvÀndarens Facebookflöde, alternativt mÄste en utlÀnkning sÀljas in som sÄ angelÀgen att anvÀndaren inte bara blÀddrar vidare för att se vilka potentiellt roliga grejer kompisarna delat lÀngre ner i flödet. Du konkurrerar med allt annat roligt, intressant och spÀnnande material som postas av dina gillares nÀtverk.
Du och din mediebyrĂ„ ska se till att den budget som finns för att boosta inlĂ€gg som gĂ„r bra spenderas pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt. Ska det boostas i mĂ„lgruppen âde som gillar sidanâ eller âde som gillar sidan och deras vĂ€nnerâ? Hur ska boosten delas upp, ska man lĂ€gga allt pĂ„ en gĂ„ng eller lĂ€gga ut den pö om pö? Hur mĂ„nga inlĂ€gg i veckan ska boostas?
(Den hÀr taktiken kan Àven inbegripa Facebook som support, men det hade blivit för lÄngt att tÀcka Àven det i detta inlÀgg. Se Àven asterisken i slutet.)
3. För att betala för att nÄ ut med ditt budskap till en mÄlgrupp definierad utifrÄn demografi eller utifrÄn intressen
Det hÀr krÀver ibland, men inte alltid, att du har en Facebooksida. HÀr anvÀnder du Facebook som en ren reklamkanal. Beroende pÄ format spelar det ingen roll huruvida ditt innehÄll Àr engagerande, genom att betala köper du dig plats i Facebookflödet hos dem du vill nÄ. Ditt ansvar hÀr Àr att ha sÄ stor koll pÄ mÄlgruppen som möjligt. Demografi Àr en sak: Älder, kön och bostadsort Àr enkelt. Men vad har de för intressen? Vad gillar de förutom det du gör för dem? Vad anvÀnder de för smartphone? Ju mer du vet om dem, desto mer specifika kan du göra annonserna, och desto större Àr möjligheten att ditt budskap uppfattas som relevant och leder till ett klick.
Du och din reklambyrÄ ska se till att det finns ett tydligt koncept för vad det Àr som ska kommuniceras ut. Konceptet ska ge tydliga ramar, men ocksÄ vara fritt att anpassa till en del av mÄlgruppen i specifika förutsÀttningar. Regnar det i Göteborg, men Àr soligt i Stockholm kan annonserna som gÄr den dagen utformas olika för dessa stÀder till exempel.
Du och din produktionsbyrĂ„ ska se till att det finns material, eller att material kan produceras snabbt. Ăr det regnigt i Göteborg och ni bestĂ€mmer er för att nĂ„ par i Göteborg med ert budskap den dagen Ă€r det bĂ€ttre ju mer specifikt bildmaterialet Ă€r till exempel. Eller sĂ„ kanske filmen behöver klippas i olika versioner för olika Ă€ndamĂ„l. Annonser Ă€r ocksĂ„ experiment: att anvĂ€nda tvĂ„ olika bilder för samma budskap till samma mĂ„lgrupp ger direkt feedback vilken av dem som funkar bĂ€ttre.
Du och din mediebyrÄ mÄste se till att styrkan i Facebooks annonssystem utnyttjas till max. Att lÀgga ut en annons som pratar och lÄta den rulla en vecka eller en mÄnad Àr inte rÀtt sÀtt. Kanske Àr det sÄ att andra filmen i den reklamfilmskampanj du kör bara ska annonseras till dem som sÄg klart den första delen? Eller sÄ ska budskapet anpassas efter vÀdret i respektive stad dÀr det körs, och annonsen ska bara gÄ den dagen för att nÀsta dag Äterigen anpassa den efter vilket vÀder det rÄkar vara?
Jobbar du med 1, 2 eller 3?
Det Ă€r nĂ€r man jobbar med alla tre som styrkan i Facebook blir tydlig. De annonser du kör blir mycket effektivare om du har en Facebooksida och ett bra engagemang bland dina superfans.Â
Om du inte har produkter och tjÀnster som kunder och anstÀllda förstÄr, kommer du inte att vinna kunderna Àven om du svarar pÄ supportfrÄgor pÄ Facebook efter klockan 23 en torsdagkvÀll.
Om din PR-avdelning förstÄr att nÀr en av era Àgare stÀmmer en konkurrent sÄ bör de höra med dig hur konkurrentens kundbas ser ut pÄ Facebook, sÄ att ni kan skapa strategier för att minska den backlash konkurrentens fans skapar pÄ din Facebooksida:
(770 kommentarer pÄ ett inlÀgg, majoriteten rekommendationer för konkurrenters produkter.)
Damon Razazi pratar om sidor med hundratusentals gillare och noll interaktion, och följer upp det med att innehÄllet Àr bra men att "ingen har möjlighet att se det du publicerar om du inte stöttar det med köpt media". Det Àr helt enkelt inte sant. Ta Humans of New York som exempel, med över 10 miljoner gillare och i snitt 227 000 gilla-markeringar och 12 000 delningar per inlÀgg (för de senaste 10 inlÀggen). De lÀgger sÄ vitt jag vet inga pengar alls pÄ att sponsra inlÀgg.
Det betyder inte att han har fel i att man idag behöver en budget för att jobba med Facebook. DÀremot har han fel i att man mÄste stötta med köpt media. IstÀllet ska budgeten spenderas pÄ att producera rÀtt typ av innehÄll, utveckla och förbÀttra kundupplevelsen och hÄlla sin personal utbildad, nöjd och stolt över sin arbetsplats.
Har du specifika frÄgor kring Facebook eller strategier för sociala medier? Vi svarar gÀrna pÄ dem hÀr i bloggen (se vÄr senaste lÀsarfrÄga). Skicka ett meddelande till oss pÄ Facebook, eller maila mig pÄ michael@connycom. Du fÄr vara anonym om du vill.
Mer lÀsning: Thomas Baekdal har tagit sig en gedigen titt pÄ hur den organiska rÀckvidden Àndrats för Facebook-sidor, och varför den Àndrats. Rekommenderas varmt!
Skrivet av:Â Michael Kazarnowicz
 * Det finns sjÀlvklart fler, och det finns mÄnga nyanser, men det skulle krÀva en avhandling för att tÀcka in, sÄ för det hÀr blogginlÀgget unnade jag mig att förenkla.
Gillade du det hÀr inlÀgget? Prenumerera pÄ vÄrt nyhetsbrev med de viktigaste nyheterna om sociala medier, det Àr gratis!
Marknadsföring brukade handla om vad du sa. Nu handlar det om vad du gör. Vad du tillverkar. Hur du agerar. De val du gör nÀr du Àr sÀker att ingen annan tittar.
- Seth Godin om marknadsföring.
Seth Godin har en förmĂ„ga att sammanfatta trender och mönster i nĂ„gra fĂ„ skarpa formuleringar. Följer du inte hans blogg, sĂ„ rekommenderar jag att du börjar. I det hĂ€r fallet sĂ€tter han i nĂ„gra fĂ„ meningar fingret pĂ„ en av de tydligaste förĂ€ndringarna för marknadsförare: det handlar inte lĂ€ngre om att berĂ€tta historier utan om att vara sĂ„ bra att andra berĂ€ttar historier om dig.Â
Du behöver ha produkter som Àr sÄ bra att folk automatiskt berÀttar om dem. DÄ kan du göra sÄ hÀr (fotot Àr frÄn Sonos utomhusreklam i New York hösten 2012):
Du behöver behandla dina anstÀllda sÄ att de vÄgar vara kreativa och göra kundens upplevelse Àn bÀttre. NÀr vÄr upplevelse Àr positiv och överraskande delar vi gÀrna med oss av den. Jag tÀnker pÄ nÀr en Amazon-anstÀlld lÄtsas vara asaguden Tor nÀr kunden lÄtsas vara Oden, eller en person pÄ Netflix support som pratar med nörden pÄ nördens vis. Eller personalen pÄ Starbucks som kan sin Harry Potter och svarar lekfullt pÄ kundens skÀmt att hen heter Voldemort.
Det hĂ€r kan Ă„stadkommas i alla led, frĂ„n det att en potentiell kund frĂ„gar om vilken produkt som Ă€r bĂ€st, till förpackningen, manualen, supporten. Det krĂ€ver att du börjar tĂ€nka pĂ„ marknadsföring som "att skapa bĂ€sta kundupplevelsen". Förslagsvis Ă€r första steget pĂ„ vĂ€gen att lĂ€gga en liten av kampanjbudgeten pĂ„ att förbĂ€ttra kundupplevelsen.Â
Gillade du det hÀr inlÀgget? Prenumerera pÄ vÄrt nyhetsbrev med de viktigaste nyheterna om sociala medier, det Àr gratis!
Jag fick innan semestrarna en frÄga som jag med frÄgestÀllarens godkÀnnande tÀnkte ta upp hÀr pÄ bloggen:
Jag undrar vad du tycker om att ett företags sociala media-representanter skriver under inlĂ€gg i företagets sociala medierÂ
Jag möter motstÄnd pÄ min arbetsplats med anledningen av att de andra anstÀllda kÀnner sig exkluderade om det Àr en eller flera personer som publikt reppar företaget pÄ Twitter och liknande.
FĂ„r jag bara svara binĂ€rt sĂ„ sĂ€ger jag: anvĂ€nder ni sociala medier för att bygga en relation med en mĂ„lgrupp, sĂ„ rekommenderar jag att signera med namn. Motsatsen skulle vara att till exempel anvĂ€nda sociala medier som en megafon eller som ett automatiserat utlopp för nyheter, i vilket fall det blir konstigt att ha med ett personnamn.Â
VÀrlden Àr dock sÀllan binÀr, och det finns mÄnga olika aspekter att ta hÀnsyn till. Till exempel beror det pÄ kanalen. Tar vi Twitter till exempel sÄ finns mÄnga sÀtt att hantera det. I fall dÀr man har en enda namngiven personen person som sköter kontot sÄ kan man anvÀnda beskrivningen, namnet och Twitternicket för att slippa signera varje tweet. Ett exempel pÄ detta Àr Piratförlaget dÀr Mattias Boström twittrar: Kontot har namnet PiratförlagetMattias, twitternicket @piratforlaget och logotypen som bild. I kontobeskrivningen stÄr det att det Àr Mattias som twittrar.
Man kan ocksÄ lÄta egna tweets vara osignerade medan man signerar svar till andra, vilket SAS gör. SÄ hÀr ser SAS egna tweets ut:
⊠och sÄ hÀr ser det ut nÀr de svarar:
Ytterligare ett sÀtt Àr att ha ett ansiktslöst företagskonto och sedan ha nyckelpersoner som i sin roll har som uppgift att bland annat twittra. Till exempel har mÄnga journalister egna konton dÀr de konverserar pÄ twitter samtidigt som deras arbetsgivare har konton som bara twittrar ut nyheter och i vissa fall retweetar sina journalister (ex: Dagens Nyheter) Utanför medievÀrlden har Fortum Sverige ett liknande upplÀgg, med talespersonerna Birgitta Resvik och Marie Fossum som har egna konton och twittrar i branschrelaterade frÄgor.
Om man ska prata om Facebook Àr det vanligast att inte signera egna inlÀgg, medan man signerar svar pÄ kommentarer eller inlÀgg frÄn andra. Vanligast Àr att man svarar som sidan, men signerar med ett personnamn som till exempel SEB Sverige:
Jag skulle dock ocksÄ kunna se ett scenario dÀr man svarade frÄn sitt personliga konto, till exempel om företaget har en för mÄlgruppen kÀnd profil anstÀlld.
SĂ„ lĂ„ngt första delen av frĂ„gan. Sen kommer vi till andra delen, motstĂ„ndet inom organisationen. I frĂ„gestĂ€llarens fall beror motstĂ„ndet pĂ„ att de som inte Ă€r med och sköter kontona kĂ€nner sig exkluderade. I andra fall kan ledare inom organisationen vara obekvĂ€ma med att en anstĂ€lld bygger sitt varumĂ€rke samtidigt som organisationens.Â
Dessa frĂ„gor handlar mer om organisationsstruktur, organisationskultur och kompetens Ă€n om sociala medier. FöljdfrĂ„gan jag vill stĂ€lla Ă€r: de som kĂ€nner sig exkluderade, vill de vara med och sköta kanalerna men saknar kompetens? I det fallet skulle jag rekommendera att lĂ„ta dem bygga kompetens genom att vara med och sköta kanalerna. Ett sĂ€tt kan vara att köra "rotation curation" som pĂ„ Sveriges officiella Twitter-konto dĂ€r en namngiven person sköter kontot under en tidsperiod och sen lĂ€mnar över stafettpinnen till nĂ€sta. SĂ„ jobbar till exempel Valtech i Sverige. Ăr det för lĂ€skigt att direkt ge sig ut pĂ„ företagets officiella kanaler kan man börja med ett eget konto för att sen bli varm i klĂ€derna.
Vill personerna inte vara med sĂ„ förstĂ„r jag inte riktigt deras argument och skulle be dem förklara mer genom att frĂ„ga "Hur skulle ni vilja göra om vi blev ombedda att vara med i ett radioprogram som handlar om vĂ„r bransch? Skulle vi skicka ett citat frĂ„n företaget som lĂ€stes upp av programledarna eller skulle vi skicka en representant som kunde föra en dialog?Â
Till sist vill jag dela med mig av en formulering som jag snubblade över för ett tag sen som jag tycker Ă€r vĂ€rd att hĂ„lla i huvudet: Det Ă€r avigt för ett varumĂ€rke att vara mĂ€nskligt, dĂ€remot Ă€r det efterstrĂ€vansvĂ€rt att vara mĂ€nnisko-vĂ€nligt.Â
Vad sÀger du? Hur tÀnker ni i din organisation kring personliga signaturer?
Skrivet av: Michael Kazarnowicz
Har du nĂ„gon fundering som du skulle vilja att vi besvarade hĂ€r i bloggen? Skicka ett meddelande till oss pĂ„ Facebook. Du fĂ„r vara anonym om du vill.Â
Ăkat antal "göm inlĂ€gg" sedan 17 juni pĂ„ Facebooksidor
Om du administrerar en Facebooksida, och har tittat i Facebook Insights den senaste veckan har du kanske sett en ny trend under "Reach": det verkar som om antalet "göm inlÀgget" och "göm allt frÄn sidan" ökat sedan 17 juni. (De blÄ kurvorna i diagrammet nedan)
Vi upptÀckte det idag pÄ en sida vi hjÀlper till att analysera. Vi tittade pÄ andra kunders statistik och upptÀckte samma mönster, och nÀr vi stÀllde frÄgan i gruppen Swedish Community Managers (en grupp som för övrigt rekommenderas varmt för dig som administrerar Facebook-sidor) pÄ Facebook fanns mÄnga andra med samma mönster. NÀr vi började leta efter förklaringar finns tvÄ tÀnkbara:
1. Facebooks mobilapp har gjort det drastiskt enklare att direkt i flödet gömma ett enskilt inlÀgg eller samtliga inlÀgg frÄn en sida. Redan i versionen som kom i januari infördes den hÀr möjligheten, men den har förenklats till bara tvÄ val för sidor nu. Kombinerat med att flödet i mobilen fÄtt lite nytt utseende dÀr inlÀgg frÄn sidor syns mer, Àr det en trolig anledning.
Det som talar för att denna teori stĂ€mmer Ă€r att antalet som slutar gilla sidan inte ökat. Valen i mobilflödet Ă€r bara tvĂ„: "göm inlĂ€gget" ("I don't want to see this") eller "sluta följa sidan" ("Unfollow the Atlantic" i exemplet ovan) - vilket Ă€r detsamma som att gömma samtliga inlĂ€gg frĂ„n sidan i sitt flöde. Det Ă€r precis dessa som ökat.Â
Det som Àr oklart Àr nÀr denna uppdatering gjorts, om det tidsmÀssigt stÀmmer in.
2. Robert Gunnarsson pĂ„ Ving gjorde mig uppmĂ€rksam pĂ„ att Facebook Ă„terigen kör sin "News Feed Survey", alltsĂ„ en enkĂ€t om innehĂ„llet i ens Facebook-flöde. Det Ă€r nĂ„got som Facebook gjort sedan Ă„tminstone 2012, och det kan hĂ€nda att de kört ut en rad enkĂ€ter under perioden. Det Ă€r dock nĂ„got som borde mĂ€rkts brett, dĂ„ sidorna vi administrerar inte bara Ă€r svenska.Â
Har du nÄgra andra teorier? Dela gÀrna med dig, sÄ grÀver vi mer i frÄgan!
 "Storytelling" Àr idag ett modeord. MÄnga Àr de företag som vill berÀtta historier för sina kunder. Det Àr förhÄllandevis enkelt, eftersom du sjÀlv Àr bÄde författare, regissör och berÀttare. SvÄrare, och oÀndligt kraftfullare, Àr "story-doing": att skapa sÄ bra upplevelser att dina kunder vill berÀtta historier om dem.
 Det första en potentiell kund till dig gör idag Ă€r att titta pĂ„ din digitala spegelbild, som bestĂ„r av intryck som andra i personens nĂ€tverk fĂ„tt av dig och dina produkter eller tjĂ€nster. Spegelbilden Ă„terfinns i en frĂ„ga stĂ€lld till Google, Twitter, Facebook eller nĂ„gon annan av de digitala kanalerna. Just i det ögonblicket bidrar de upplevelser som alla dina kunder varit med om till att avgöra om den potentiella kunden blir din eller nĂ„gon annans faktiska kund. Google kallar det för "Zero Moment Of Truth".Â
 Det knepiga Ă€r att Ă€ven om personen blir en konkurrents faktiska kund, sĂ„ kan hen pĂ„verka dina framtida potentiella kunder; "nĂ€r jag skulle vĂ€lja leverantör kollade jag pĂ„ X, men folk sa att de inte var bra sĂ„ jag valde Y".Â
 Ditt varumÀrke existerar egentligen bara i de historier som berÀttas om erfarenheter av dina tjÀnster, dina produkter, din personal, din kommunikation och alla andra kontaktytor som du har gentemot omvÀrlden. Ditt varumÀrke Àr helt enkelt bara sÄ bra som den senaste upplevelsen av det.
 Bokstavligen, visar det sig.
 Historien som kommer att berĂ€ttas om varumĂ€rket handlar inte om sjĂ€lva upplevelsen, utan om minnet av den. Minnet i sin tur pĂ„verkas vĂ€ldigt mycket av enda sak: slutet pĂ„ upplevelsen (vill du veta mer om det ska du lyssna pĂ„Â Daniel Kahnemans TED-föredrag "The Riddle of Experience vs Memory"). Slutet har potential att göra en bra upplevelse till en fantastisk historia, eller en okej upplevelse till en grĂ„daskig historia.Â
 LÄt mig ta ett praktiskt exempel: hÀr om dagen var jag pÄ SATS SpÄrvagnshallarna i Stockholm. Det Àr en av SATS nyaste anlÀggningar, som de sjÀlva beskriver som "Nordens hÀftigaste trÀningscenter", och visst finns det mycket som talar för att det i alla fall Àr ett av de mest hÀftiga trÀningscentren. Högt i tak, rent och frÀscht, annorlunda men inte dum planlösning, juice-bar i anslutning till gymmet ... Det finns ingen pÄ SATS som designat upplevelsen sÄ att kÀnslan nÀr jag lÀmnade anlÀggningen skulle vara "fan vad jag kÀnner mig lurad". Paradoxalt nog Àr det just bristen pÄ design av kundupplevelsen som ledde till resultatet.
 Skurken var nĂ„got sĂ„ litet som en handduk. Glömmer man handduk och vill slippa lufttorka efter duschen erbjuder SATS tvĂ„ lösningar för att bli torr: hyr en handduk för 40 kronor, eller köp en för 99. Oavsett vad man vĂ€ljer sĂ„ betalar man dĂ€r och dĂ„ för att bli torr och frĂ€sch efter duschen, snarare Ă€n för handduken. Priset Ă€r kanske i överkant, men det Ă€r inget problem om man fĂ„r vad man betalar för: att bli torr efter duschen.Â
Det fick jag inte. SATS har nĂ€mligen missat att nya handdukar Ă€r behandlade med kemikalier som ska fĂ„ dem att kĂ€nnas mjukare, men som ocksĂ„ gör deras förmĂ„ga att suga upp vatten mycket sĂ€mre och ger dem en kemisk lukt som inte riktigt Ă€r det man vill lukta efter att ha duschat. NĂ„got som kunde ha blivit en vinst för SATS (den höga marginalen pĂ„ handduken) och ett bra avslut för mig (torr och frĂ€sch efter gymmet) blev istĂ€llet kĂ€nslan att ha slĂ€ngt 99 kronor i sjön, och ett solkat minne av SATS flaggskeppsanlĂ€ggning. Â
 Jag tror att mÄnga som Àr rÀdda för "negativitet i sociala medier" Àr rÀdda för just sÄna hÀr ögonblick. De tÀnker att sociala medier skapar utrymme för negativitet. Men sociala medier skapar ingen kÀnsla kring dig och dina produkter, de ger bara ett mer publikt utlopp för de kÀnslor som redan finns. KÀnslor som du kan ta tillvara och Àndra dina produkter eller processer sÄ att de blir bÀttre, och göra mer av det som upplevs som bra.
 Förutom en nÀstintill outsinlig kÀlla till förbÀttringsomrÄden och produktutveckling, sÄ ger det dig ocksÄ en chans att dÀmpa det negativa i minnet. En chans som inte fanns innan sociala medier. Genom att lyssna pÄ det publika samtalet med ett bevakningsverktyg och ha processer pÄ plats för att agera, genom att se till att rÀtt personer nÄs av rÀtt information och feedback sÄ kommer du att kunna förstÄ och förbÀttra inte bara din organisation, dina tjÀnster och produkter utan ocksÄ minnet av dig och historierna om dig.
 Den bÀsta digitala strategin handlar inte bara om hur du kommunicerar digitalt. Den handlar ocksÄ om hur du bÀst inspirerar dina kunder till att berÀtta historier om dina produkter och tjÀnster. HÀr Àr fem konkreta tips pÄ saker som ofta glöms bort:
 1. Ha en bevakning pÄ ditt varumÀrke och fraser som dina kunder kan skriva. Till exempel ska en bank inte bara bevaka sitt namn, utan ocksÄ termer som "byta bank", "internetbank" och "pensionssparande". DÄ kan du lÀra dig inte bara av din organisations framgÄngar och misstag, utan ocksÄ av andras.
 2. Se till att rÀtt delar av bevakningen nÄr rÀtt personer. Feedback pÄ produkter mÄste gÄ till nÄgon med mandat att förÀndra dem, och till kundservice som kan hjÀlpa eller rÀtta enskilda situationer. Beröm för vÀl utfört arbete ska nÄ dem som utför arbetet (tips: integrera det i befintlig infrastruktur, till exempel "beröm vÄra medarbetare fÄtt pÄ Twitter" pÄ lönespecen)
 3. Undvik det digitala alibit, framför allt i ledningsgruppen. LĂ„t ansvaret för att presentera den digitala spegelbilden pĂ„ till exempel mĂ„nadsmöten vara ett rullande uppdrag som alla mĂ„ste utföra.Â
 4. VÄga vÀlja bort kanaler. Du mÄste inte ha aktiv nÀrvaro i alla kanaler för att fÄ feedbacken dÀrifrÄn. Det gÄr utmÀrkt att till exempel ha ett Twitter-konto som bara anvÀnds för att svara pÄ direkt tilltal, och i vissa fall Àr det rimligt att vÀlja bort Twitter-konto helt och hÄllet.
 5. Uppmuntra kunderna att dela med sig eller följa dig i rĂ€tt ögonblick. I en butik Ă€r till exempel kassakön ett utmĂ€rkt tillfĂ€lle att upplysa att man finns pĂ„ Twitter, dĂ„ mĂ„nga stĂ„r och fipplar med mobiltelefonerna i kön.Â
MÄnga Àr de Facebook-administratörer och community managers som ser med oro pÄ förÀndringar i Facebooks algoritmer. Thomas Barregren pÄ KNTNT gÄr sÄ lÄngt att han ger rÄdet "Skit i Facebook!" i ett blogginlÀgg. TyvÀrr baserar sig det rÄdet pÄ en del missuppfattningar, halvsanningar och felaktigt data, och för att lugna sÄvÀl Thomas som alla som jobbar aktivt med Facebook tÀnkte jag reda ut nÄgra begrepp:
"94â98% av följare fĂ„r inte dina uppdateringar"
HÀr syftar Thomas pÄ det som Facebook kallar "organic reach", det vill sÀga hur mÄnga av dem som gillar sidan som fÄr en uppdatering frÄn din Facebooksida i sitt nyhetsflöde. Det hÀr baserar sig delvis pÄ en rapport frÄn Ogilvy i USA som analyserat sidor som de hanterar och dels pÄ icke namngivna kÀllor som sÀgs stÄ Facebook nÀra. Det Àr vanskligt att basera sin strategi pÄ rykten och andras siffror nÀr man kan titta pÄ sina egna. Det jag kan sÀga Àr att de sidor (sÄvÀl svenska som internationella) som vi pÄ Connycom hjÀlper till med, och som har som mÄl att vara relationsunderhÄllande/varumÀrkesbyggande, ser en organisk reach pÄ 10% - 30%. En mindre sida med strax över 1000 likes har senaste mÄnaden en organisk reach pÄ 98%*.
Det finns tvÄ huvudanledningar till att dessa sidor lyckas nÄ en hög organisk reach:
1. De har syftet med sin nÀrvaro klar för sig
Att jag just pratar om "relationsunderhÄllande/varumÀrkesbyggande" Àr för att huruvida siffran "organic reach" Àr relevant beror pÄ ens syfte med nÀrvaron pÄ Facebook. Om man Àr dÀr för att ha kundtjÀnst Àr "organic reach" inte ett speciellt relevant mÄtt, till exempel.
NÀr man har syftet helt klart för sig och vet varför man finns dÀr, och vem det Àr man pratar med, Àr det mycket lÀttare att skapa innehÄll som Àr relevant bÄde för mottagare och för varumÀrke. Det i sig skapar bra förutsÀttningar för engagemang med innehÄllet, vilket ökar den organiska spridningen.
2. De investerar i marknadsföring
Thomas pÄ KNTNT hÀvdar att annonsering pÄ Facebook skapar en ond cirkel dÀr "Desto mer du annonserar, desto mer behöver du annonsera för att nÄ samma publik som tidigare."
Det hÀr baserar sig i delvis pÄ en populÀr video frÄn Veritasium, dÀr Derek Muller testar Facebook-annosering med skrÀmmande dÄliga resultat, och delvis pÄ att man inte har helt klart för sig hur Facebooks annonssystem fungerar. Det senare Àr inte sÄ konstigt, dÄ annonser pÄ Facebook idag Àr en avancerad produkt. TyvÀrr Àr Veritasiums experiment inte helt rÀtt genomfört, vilket ocksÄ John Loomer pÄpekar i ett svar. Kort sagt kan man sÀga att Veritasium tar en slÀgga och pÄpekar att den Àr dÄlig som en hammare. Det stÀmmer. à andra sidan Àr det fÄ som skulle förvÀnta sig att en slÀgga blir en bra hammare, men det Àr lÀtt att lura personer som inte kan verktyg alls att slÀgga och hammare Àr samma sak.
VÄr erfarenhet Àr att rÀtt typ av marknadsföring, framförallt av inlÀgg (det som pÄ engelska kallas "boosted posts") ökar Àven den organiska reachen. NÀr du vÀljer att marknadsföra ett inlÀgg frÄn din Facebook-sida kan du vÀlja mÄlgruppen "de som gillar sidan och deras vÀnner" eller en mÄlgrupp baserad bland annat pÄ kön, Älder, intressen och geografisk position, personer som inte nödvÀndigtvis gillar din sida. VÀljer du den första dyker ditt inlÀgg upp hos fler som gillat sidan som ett "sponsrat inlÀgg". Eftersom du har syfte och mÄlgrupp klart för dig och dÀrmed publicerar relevant innehÄll, sÄ finns en stor chans att de interagerar med det innehÄllet, vilket ökar chansen att ett inlÀgg nÀsta gÄng dyker upp organiskt hos dem.
KNTNTs inlÀgg osar av besvikelse över Facebook. Jag har full förstÄelse för att man blir besviken om man förvÀntar sig att Facebook för alltid ska vara gratis - ett löfte de för övrigt bara gett privatpersoner, aldrig kommersiella aktörer - och jag förstÄr att man kan kÀnna sig lurad om man har betalat för likes pÄ Facebook i tron att man alltid ska kunna nÄ dem med uppdateringar. Har man dÀrtill satsat pÄ Facebook som enda plattform med dessa förutsÀttningar kan man idag nog inte vara annat Àn besviken och arg. Men Facebook Àr inte en megafontjÀnst, och sociala medier har aldrig varit gratis. I början av boomen var kostnaden arbetstid. Idag tillkommer ocksÄ kostnader för tjÀnster, produktion och annonsering.
Kort sagt: För den som Àr inne pÄ att skapa relationer med sina kunder och anvÀndare har idag Facebook vÀldigt stor potential.
* HÀr baserar jag siffrorna pÄ Facebooks rapporterade "organic post reach" för senaste 30 dagarna, delat med antalet totala likes pÄ sidan.
Om du tyckte det hÀr var intressant och vill lÀsa mer, lÀs ocksÄ Deeped Niclas Strandhs svar till Thomas Barregren pÄ KNTNT.
DĂ„ var det Ă€ntligen klart. Kompassen skriker söder!Â
Den första augusti flyttar vi till Södermalm. Vi kommer inkvartera oss pÄ Fatbursgatan.1 som Àr belÀget ett stenkast frÄn Medborgarplatsen, precis intill Fatbursparken.
Höstens horisont ser spÀnnande ut och vi Àr alla vÀldigt peppade inför denna flytt.
Digitalt tips till alla butik- och restaurangÀgare
Jag skulle vilja pĂ„stĂ„ att för dem som har fysiska butiker och restauranger Ă€r mobilen den viktigaste plattformen.  LĂ„t oss titta pĂ„ nĂ„gra siffror:Â
70% av svenskarna har en smarttelefon.
Mer Ă€n hĂ€lften av Facebook-anvĂ€ndarna anvĂ€nder Facebook i mobilen.Â
Mobilsökningarna stÄr för 10% av all söktrafik i Sverige
Om du har en butik eller en restaurang (eller flera!) sÄ Àr det hög tid att kolla att Google har rÀtt information om din verksamhet. Numera nÀr man gör en mobilsökning efter en affÀr eller en plats presenterar Google mer information om platsen:
NĂ€r jag i onsdags kvĂ€ll underade om BonBon Deli (som för övrigt serverar mycket goda mackor) hade öppet kunde jag direkt i sökresultatet se att sĂ„ var fallet. Jag kunde direkt frĂ„n sökresultatet ocksĂ„ vĂ€lja att ringa, fĂ„ vĂ€ganvisning eller besöka webbplatsen. Googles vĂ€ganvisningar har numera ocksĂ„ vĂ€ldigt korrekta anvisningar för sĂ„vĂ€l kollektivtrafik som gĂ„ngvĂ€g. Google tar i det fallet hĂ€nsyn till att jag surfar frĂ„n mobilen och var jag befinner mig. JĂ€mför med resultatet för samma sökning ser ut pĂ„ en traditionell dator.Â
För att fylla pÄ med rÀtt information om din plats gÄr du till "Google Places"  och börjar med att söka pÄ telefonnumret till din butik eller restaurang. Följ sen instruktionerna och du kommer att kunna ta Àgarskap över platsen och fylla pÄ med information.
Det, tillsammans med att se till att din sajt Àr mobilvÀnlig (vilket innebÀr att den kan surfas med en hand, utan att behöva zooma) Àr tvÄ enkla och snabba saker du kan göra för att öka chansen att kunderna kommer till dig.
Ăverkurs: se ocksĂ„ till att din butik eller restaurang finns pĂ„ Foursquare och Yelp.Â
