Tankar om flykt
Jag ser de förtvivlade människorna som har lämnat krig och förföljelse bakom sig. De är på flykt. De vill ha skydd, de vill ha tak över huvudet på en plats där de kan stanna. Där de kan jobba, studera, spela fotboll, återförenas med sina familjemedlemmar och få nya vänner. Allt sådant som hör livet till. Allt det som raserats där de kom ifrån och nu måste byggas upp på nytt på en ny plats. De önskar sig bara en sådan plats. Det har FN sagt att alla människor har rätt till. Ibland kallar man det asyl. Samtidigt pågår en annan rörelse. Som bygger på en annan berättelse. I vissa länder är den extra tydlig. Människorna på flykt är ett hot vi måste skydda oss ifrån. I den berättelsen är vårt behov av skydd från flyktingarna större än deras behov av skydd från krig. Detta är mycket märkligt och hur man når dit i sitt resonemang kan jag inte riktigt förstå. Men jag ser att den berättelsen också finns. Det måste vi förhålla oss till.