#NiceeNice 🍷 #SomePicStuFF #AlexPayne https://www.instagram.com/p/Bw_nphkFMpa/?igshid=hdhqt8nhweqj
seen from Australia
seen from United States
seen from France
seen from China
seen from Moldova

seen from United States

seen from United States
seen from Germany
seen from Malaysia
seen from China
seen from Argentina
seen from United Kingdom
seen from China
seen from Poland
seen from Argentina
seen from Kazakhstan
seen from France
seen from Türkiye
seen from Ukraine
seen from United States
#NiceeNice 🍷 #SomePicStuFF #AlexPayne https://www.instagram.com/p/Bw_nphkFMpa/?igshid=hdhqt8nhweqj
När Brynäs går vidare till SM-final, då firar man!
Vi må vara i Frankrike, men vi ikväll äter pizza och tittar på hockey
Frukost, fransk stil
Utan titel, 2017
Det här är ett inlägg som kommer att handla om en bom. Bland annat. Och den enda låt som jag kom på som har någonting med bom att göra var den gamla dängan “Boom, boom, boom, boom” med Vengaboys. Någon nivå försöker vi ändå hålla i den här bloggen, så då kändes det bättre att lämna inlägget utan titel. (Nu slog det mig precis att stockholmsbandet lo-fi-fnk gav ut en singel som hette Boom, men det var för sent)
Hur som helst. Vi har landat i Nice, hämtat ut hyrbilen och just nu sitter vi i sängen på hotellet, mätta och nöjda efter att ha käkat en take away burgare på balkongen.
Hittills har allting har gått bra, med ett undantag. Vi fastnade bakom en bom. Bommar har lett till bekymmer tidigare när vi har rest. Vid en resa i Schweiz så blev vi inlåsta i ett parkeringsgarage i staden Bulle i området Gruyère. Vi kan återkomma till vad vi hade där att göra senare.
Tillbaka till Nice. Vi far i vår hyrda Fiat 500 och lyckas ta avfarten som ska ta oss i riktning mot hotellet när vi kommer till en vägtull. Det var ingenting vi hade förberett oss för, onekligen ett nybörjarmisstag. Vägtullen var obemannad och när vi åkte fram mot bommen såg vi att det inte fanns någon form av kortterminal eller annat sätt att betala. Efter att ha funderat över möjligheten att helt enkelt forcera bommen med vår Fiat 500 fick vi krypa till korset och trycka på en stor röd hjälpknapp.
När vi hade tryckt på knappen så spelades ett mycket franskt automatiskt meddelande upp. Strax efter svarade en mycket fransk kvinnoröst och sade något som var på tok för franskt för att vi skulle förstå vad hon menade. Efter några turer fram och tillbaka, inklusive byte av fransk kvinnoröst så fick jag läsa upp mitt kreditkortsnummer och på det sättet kunde vi göra rätt för oss.
Inför vår fortsatta resa behöver vi ta reda på hur de här vägtullarna fungerar.
Avslutningsvis, för att återkomma till vår anledning att parkera i Bulle. Jag, Ann-Sofi och vår vän schweizofilen Simon var på roadtrip i Schweiz och hade noterat att mellan Zürich och Montreux låg staden Bulle. Så vi tänkte att vi borde passa på att ta en kaffe med bulle i Bulle. Vi fick den hårda vägen inse att de inte var så stora på fikabröd i Bulle, namnet på staden till trots. så det blev bara en dubbel espresso på ett ganska omysigt fik. Det höll alltså nästan på att resultera i att vi fick sova i bilen i ett garage i Bulle.
/ Erik
zero
Onyx def!
send me your name and i’ll tell you what color it sounds like