Kommer ni ihåg att jag för ett tag sen skrev om att skillnaden mellan höger och vänster hjärnhalva inte är lika stor som skillnaden mellan bakre och främre delen av hjärnan? (här är det inlägget). Den främre delen heter prefrontal cortex och det är framförallt den som skiljer oss människor från våra föregångare. Där sitter bl.a vårt arbetsminne, kognitiva beteende, och resonemang.
Känner ni till marshmallowexperimentet? Det är en studie i fördröjd tillfredsställelse, som först genomfördes av psykologen Walter Mischel vid Stanford University, första gången på 60-talet. Experimentet gick ut på att barn 3-6 år gamla fick en marshmallow, men blev lovade en till om de inte åt upp den första förrän försöksledaren kom tillbaka (ca 15-20min). En liten andel åt den första direkt (större sannolikhet desto yngre), andra väntade och använde alla möjliga metoder för att lyckas hålla sig från ät äta, som att blunda, prata med sig själv, leka osv (ungefär en tredjedel lyckades). Här är en video från ett senare försök, hur himla sött som helst:
Det intressantaste med studien kom först 14 år senare. Mischels dotter och några av hennes kompisar var försökspersoner i originalstudien och när de blivit 18år gamla gjorde han en uppföljningsstudie. Den visade en tydlig korrelation mellan hur de handlat som barn med marshmallown och deras senare framgång. De som lyckats vänta hade det gått mycket bättre för i skolan, de hade bättre sociala färdigheter och var populärare bland vänner.
Studien har gjorts om flera gånger och visar tydligare och tydligare det sambandet. De som lyckats vänta är i hög utsträckning mycket mer framgångsrika i livet, medan de som ätit upp marshmallown direkt i större utsträckning led av fetma och hade problem med droger.
Forskarna har hittat att de barn som har förmågan att vänta på sin belöning har mer aktivitet i just den den främre hjärnhalvan. Det handlar inte om att de barnen är födda med mer tålamod, utan har en mer utvecklad prefrontal cortex där arbetsminnet och resonemanger hjälper till att fokusera på uppgiften (ät inte marshmallown) och kan resonera sig fram till metod för att lösa uppgiften (tex distraktion).
Självkontroll genom tankekedjor och resonemang så som "om jag gör x nu kommer jag få xx sen" är viktigt även för att t.ex. nå akademisk framgång ("om jag pluggar extra mycket nu lär jag mig mer och skriver bättre på provet, vilket leder till bättre betyg som kan leda till bättre jobb efter examen") eller för t.ex. hälsa ("om jag äter onyttigt nu kommer det i det långa loppet påverka min hälsa negativt, om jag istället går till gymmet idag kommer jag må bättre") osv. vilket förklarar korrelationen med marshmallown och framgång i livet. En annan studie (av Angela Duckworth vid University of Pennsylvania) har visat att självkontroll påverkar akademisk framgång mer än ditt IQ gör. Den här förmågan till resonemang och självkontroll sitter alltså i främre delen av hjärnan.
Däremot i de primativare bakre delarna av hjärnan sitter snabba beslut kopplade till begär á la "ååh va gott med marshmallows, det vill jag äta - nu" vilket då även förklarar både ohälsa och beroenden hos individer där den delen av hjärnan lättare tar över.
Skönt nog är forskarna överens om att det inte är kört för barnen som åt sin marshmallow direkt. Förmågan till självkontroll är något vi kan träna upp när som helst i livet. Precis som vi tränar kroppens olika delar kan vi utveckla hjärnans olika delar genom att träna dem genom användande. Ska nog bli mitt försenade nyårslöfte det!
