Alkoholen, julen och det sociala arvet
Julen är en jobbig högtid för många. Som är väldigt värdeladdad familjehögtid kommer den med mycket press, och den har en tendens att göra problem så som familjegräl, fattigdom och missbruk att träda fram tydligare.
För mig har alkoholen alltid haft en betydande roll för julfirandet, och även innan jag själv började dricka visste jag att glöggen och snapsen hade en självklar plats på julbordet. Jag har inte förrän på senare år börjat reflektera över hur de vuxnas drickande påverkat min egen relation till alkohol senare i livet, men jag har svårt att se at jag själv hade börjat dricka vid 13 års ålder om inte alkoholen hade varit en så stor del av att bli vuxen för mig. Samtidigt så anar jag att även om jag kanske har exponerats mer för alkohol under min barndom än många andra, så har alkoholen varit en ständig gäst vid många julbord. Om inte annat så implicerar igenkänningshumorn i ”Svensson Svensson: En riktigt god jul” och pappa Gustavs desparata jakt efter julsnapsen att så är fallet.
Nykterhetsrörelsen i Sverige driver kampanjen Vit jul, som lyfter barnperspektivet och vädjar till vuxna att inte dricka alkohol på julen:
”För barn och unga som möter julen med en klump i magen är tyvärr alldeles för många. 385 000 barn och unga lever i familjer där en eller två föräldrar har ett riskfyllt drickande. Många av dessa barn känner oro, inte glädje, när jullovet närmar sig.
Vartannat barn upplever dessutom att vuxna förändras när de dricker alkohol. Och när mammas kramar plötsligt känns annorlunda, när fasters skämt blir omöjliga att förstå eller när morfar luktar så konstigt – då står inte längre julen för något tryggt.”
Det är en viktig kampanj, och jag hoppas att den når ut till de familjer där den behövs. Barn ska inte behöva känna sig otrygga och illa till mods bara för att något så tramsigt som ”traditioner” påbjuder att julen ska firas med alkohol.
Men detta handlar om mer än att julen blir otrygg för barnen. Det handlar även om att, ursäkta uttrycket, vara en god förebild för sina barn. Även om inte just du har problem med alkohol, så kommer ditt drickande att påverka dina barns framtida relation till alkohol. På ett sätt tror jag till och med att det behärskade drickandet gör barnen mer benägna att dricka alkohol senare i livet; för medan ett missbruk och allt som följer med det kan vara avskräckande, så fungerar det behärskade drickandet som en normalisering av alkoholen. Alkohol såväl till vardags som vid helger och högtider blir en självklar del av vuxenlivet.
I Sverige är uppskattningsvis 4,3 % av den vuxna befolkningen alkoholberoende (SOU 2011:6, s. 82). Ett alkoholberoende kan utvecklas av vem som helst som dricker tillräckligt mycket under en viss period, men det finns grupper som löper större risk än andra att utveckla ett alkoholberoende. En faktor som nämns i mycket av den forskning som finns är det sociala arvet. Att växa upp i ett eller flera hem där det missbrukas alkohol ökar risken för att senare i livet få problem med alkohol.*
Alltså: drick inte framför barnen! Egentligen aldrig, men framför allt inte på julen. Den är jobbig nog som den är.
* Se till exempel Fahlke, Claudia (2009): Beroendeutveckling – ett komplext förhållande mellan psykologiska, sociala och biologiska faktorer http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:286071/FULLTEXT01.pdf#page=35 och Isaksson, Sven (2010): Riskfaktorer för alkohol- och narkotikamissbruk med fokus på familjefaktorer http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:332394/FULLTEXT01.pdf
· SOU 2011:6 - Missbruket, kunskapen, vården (pdf)
· Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 (pdf)