Tyvärr kom ju tiden då jag blev hög på livet medan han blev hög på annat och allt bara gick sönder

tannertan36
No title available
Monterey Bay Aquarium
will byers stan first human second
Sweet Seals For You, Always
Keni
NASA
Aqua Utopia|海の底で記憶を紡ぐ
$LAYYYTER

roma★

JBB: An Artblog!
Three Goblin Art
Sade Olutola
taylor price
RMH
occasionally subtle

pixel skylines

Kaledo Art
Cosmic Funnies
Peter Solarz

seen from Indonesia
seen from United States

seen from Malaysia
seen from United States

seen from Israel

seen from Brazil

seen from Türkiye
seen from United States

seen from Türkiye

seen from United Kingdom
seen from United States

seen from Türkiye
seen from Türkiye
seen from Australia
seen from Türkiye

seen from United States
seen from United Kingdom

seen from United States
seen from Peru

seen from United States
@vildhjaerta
Tyvärr kom ju tiden då jag blev hög på livet medan han blev hög på annat och allt bara gick sönder
+
För att jag alltid kunnat prata om problem, och för att jag plötsligt inte kan få ur mig ett ord, att jag skäms för Att säga att jag mår åt helvete även när människor faktiskt frågAr mig. att veta att personer kanske bryr sig men ändå känna sig så förbannat ensam. Att känna att man bryr sig för mycket om folk att det ändå alltid blir fel. Att känna sig i vägen för precis allt och försöka trotsa det men ändå känna att man misslyckas. Det dör jävla misslyckandet. Att kämpa för att övervinna rädslor som ändå bara blir fler och byter plats. För att skratta helhjärtat för att sedan panikartad gråta tills man inte får luft. och trots att man inte vill vara ensam så kan man inget annat. Man kan inte känna Annat. Antingen bryr man sig för lite, eller för mycket och om fel. Allt man gör är fel. Allt Jag gör är fel.kan inte allt få vara lite okej
Det spelar ingen roll om jag kan bli intresserad. Jag tänker låta det dö ut. Jag vill aldrig i hela mitt liv riskera att älska någon såhär igen. Jag tänker aldrig låta mig själv utsättas för denna smärta igen, det är inte värt det. Jag vill aldrig höra orden att riktig kärlek inte gör ont. För är det inte att älska när hela kroppen slits i stycken för att man ser personen med någon annan, då vet jag fan inte vad kärlek är. Snälla det har gått så många år, kan det inte bara gå över
Andas
Jag vill verkligen inte ha dig men jag vill fan inte att någon annan ska ha dig Heller.
När det känns som att varje andetag gör ont och man känner sig sådär äckligt trasig. När man det känns som att man är tillbaka på ruta ett, trots att man lagt ner hela sin själ på att ta sig så långt därifrån som möjligt.
När allt gör ont som fan och man varken orkar prata eller vara ensam
Det bästa är med att vara ledsen är att det går över. Det sämsta med att vara glad är att det också gör det.
Trasig
"Vad anser du dig vara bra på?" "Jag vet inte. Jag är expert på att känna alldeles för mycket eller ingenstans. Jag antar att det bara finns varken eller i mitt liv och att lilla landet lagom inte existerar. Jag är nog bra på att vara för extrem." "Visar du det då?" "Ja men jag väljer det inte alltid själv. Ibland kan jag liksom inte rå för det, och det är väl då det blir så fel"
När man pratar om kärlek hör jag ofta "ja men ens första kärlek glömmer man inte och den kommer alltid kännas lite extra." Jag skulle väldigt gärna vilja ha ett svar på vad som egentligen menas, kommer jag aldrig känna likadant för någon annan då, kommer det inte bli lika fint igen, ska man liksom inte satsa lika högt? Och om inte, vad menar då folk med att "du kommer hitta någon bättre" ?
Jag önskar att det fanns något som hette lagom i mitt liv. Det är alltid antingen eller. Antingen kommer allt på en gång, eller ingenting alls. som en film. Att man trycker på paus och spolar fram. - och när man trycker på play så har jag inte ens jag själv en aning om vad som hänt. Allt har gått så fort.
Det händer att jag gråter så jag knappt får luft. Och kanske är jag konstig, men på ett sätt är det skönt. Ibland önskar jag att ingen skulle fråga varför, och att ingen skulle säga "men tänk det kommer bli bra". Jag är en sådan som stänger inne alla känslor tills jag exploderar. Och får jag inte explodera så kollapsar jag.
För exakt ett år sedan försöka jag ta mitt liv, jag låg på mava i några dygn efteråt. NU, idag sitter jag hemma i soffan och firar att jag lever. Att jag inte lyckades. Jag delar med mig av det, för att ni som har haft samma tankar, ska veta att det faktiskt vänder. Det kommer vända till det positiva. ♡
Behöver lite kärlek från fel sort
Vila i frid.
jag tänker att, hade kärlek varit en person så hade den varit inlagd på psyk och jag hade sluppit.
Kärleken hade åkt dit för massmord. jessica