Det förbjudna
à h, du mjuka som ser det kÀra Du Àlskade som bara Àr Att mina sinnen fÄr kÀnnas nÀra Det Àr den lycka jag förevigt bÀr
Gud förbjude sÄdan synd Jag anförtror mig endast din Jag mÄste bort, kÀnna mig skymd Försökte bra, blev blind! - Bara stoft, i en evig rymd










