Kungstorgsockupationen
Bakgrund
Kungstorgsockupationen var en framgångsrik utomparlamentarisk aktion 1976 som lyckades stoppa ett garagebygge under Kungstorget i närheten av Avenyn i centrala Göteborg.
Syfte/frågeställning
Syftet med arbetet är att ta reda på och förstå vad som hände, varför hände det och vad blev efterdyningarna av Kungstorgsockupationen. Fokus ligger på frågor om hur ockupationen organiserades och försöka koppla den till motsvarande aktioner idag.
Frågeställningarna är:
Vad var bakgrunden till Kungstorgsockupationen?
Vad hände och hur genomfördes ockupationen?
Vad hade hänt om Kungstorgsockupationen skett idag?
Metod
Jag har läst Kungstorgsockupationen i Göteborg av Kent Asp. Den handlar främst om frågor kring opinionsbildning och om hur media beskrev ockupationen. Boken skrevs 1978 på beredskapsnämnden för psykologiskt försvars initiativ. Kent Asp var fil kand och universitetslektor i informationsteknik vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet när han skrev studien. Numer är han professor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Beredskapsnämnden ville studera opinionsbildningen och ta reda på hur massmedia hade bevakat ockupationen. Informationen i boken förefaller tillförlitlig. Boken är skriven kort efter ockupationen och den innehåller en detaljerad redogörelse för hur massmedia porträtterade händelsen.
Genom en dokumentär film som heter just Kungstorgsockupationen har jag fått en bild av vad som hände på och runtomkring Kungstorget 1976. Dokumentärfilmen är gjord av filmgruppen på Sprängkullen, ett musikforum och allaktivitetshus med café, scen, fotolabb med mera. Gruppen bestod av ockupanter och vänner till ockupanter vilket innebär att den tar ställning för ockupationen.
Via sökningar på internet har jag hittat bloggar, ljud och bilder från filmen Kungstorgsockupationen och ett par artiklar som nämner händelsen. Utöver detta finns inte mycket information. Vid 30 års-jubileet 2006 kom ämnet upp i debatt i form av utställningar och forum.
Jag har även träffat en av filmmakarna samt sympatisörer till ockupationen. Vi har fört samtal om vad som hände och jag har fått ta del av personliga minnen från ockupationen. Jag har värderat alla uttalanden efter relevans och tillförlitlighet samt alltid försökt hitta dokumenterade fakta eftersom minnet ibland kan bedra.
Resultat
Initiativtagarna, stödet och befolkningen
Göteborgs miljögrupp, enskilda miljöaktivister och politiskt aktiva var bland initiativtagarna till att ockupationen blev av och genomfördes. Stöd för ockupationen fanns bland annat i grupper som också verkade för utveckling och service i Göteborgs förorter, t ex Hammarkullen och aktiva på Sprängkullen. Många av de aktiva ville förhindra centraliseringen och beroendet av innerstan. Motståndet mot ökande bilism var påtagligt, man ville istället bygga ut kollektivtrafiken. Många göteborgare var negativa till garaget. Opinionsstödet växte till sig och blev allt starkare efterhand.
Platsen
Kungstorget är en anrik torgmarkandsplats nära Vallgraven i ena änden av Avenyn. Där skulle ett flera våningar djupt garage byggas under mark. Kungstorgsgaraget skulle svara mot behovet av parkeringsplatser i centrum.
Politiken
Göteborg hade en borgerlig kommunledning under mitten av sjuttiotalet och denna hade beslutat att man skulle bygga ett garage under Kungstorget. Socialdemokraterna (sap) tillsammans med vänsterpartiet kommunisterna (vpk) vann kommunalvalet under hösten 1976. En av sakfrågorna de gick till val och vann på, var att inte bygga garage under Kungstorget. Eftersom maktöverlämnandet dåförtiden skedde vid årsskiftet efter valet kunde den gamla kommunledningen påbörja arbetet med garaget under hösten. Efter valet menade socialdemokraterna att eftersom bygget redan var igång kunde och skulle bygget fullföljas. Att bryta kontraktet med byggherren efter en månad skulle innebära stora skadestånd.
Organisationen
Bygget hade precis börjat när ett hundratal ockupanter rusade in på torget morgonen den 18 november. Från början visste man inte hur länge aktionen skulle pågå och trots mycket förberedelser var det kallt och hårt att ockupera torget dygnet runt. Efter två dagar hade man ett stormöte där huvudfrågan var om, och i så fall hur, aktionen skulle fortsätta. . På filmen kan man höra hur en polisman på detta möte försökte övertala deltagarna att avsluta ockupationen. Detta vann dock inte gehör utan mötet beslutade genom acklamation att istället fortsätta med förnyad kraft och en ny samordningsgrupp bildades. Det bildades arbetsgrupper för att sköta olika sysslor på torget. Exempel på grupper var underhållningsgrupp, köksgrupp och propagandagrupp. För att hålla värmen tändes eldar och man kokade te och soppa. Det restes militärtält och man byggde provisoriska skjul och ett sekretariat. De plankor som behövdes för byggnationen fick man genom att lägga beslag på byggbolagets material på platsen. Under kort tid samlade kungstorgsaktivisterna in drygt 100 000 namnunderskrifter mot garagebygget, uppskattningsvis en fjärdedel av Göteborgs dåvarande befolkning, och 150 stöduttalanden. Torghandlare och butiksägare runt om torget sympatiserade med ockupationen och bidrog med mat, el och telefonledning. För att på kort tid nå ut till alla sympatisörer upprättades en telefonlista som skulle användas för att få mycket folk till torget till exempel vid polisingripande.
Musikens makt
På torget byggdes en scen av byggmaterialet. Med detta skapades en tillfällig levande musikscen mitt i Göteborg som lockade till sig allmänheten. Man hittade på slagord och skrev om texten på gamla klassiker så att alla kunde skandera och sjunga med. Studenter från musiklärarutbildningen (SÄMUS) kom till torget och spelade, de blev som ett husband för ockupationen. Till musiken blev det dans, bl. a långdans och schottis. Dansandet på torget var gemenskapande och självklart viktigt för att hålla värmen under kyliga november.
Polisingripande
Natten till den 26 november, på ockupationens åttonde dag, försökte 75 poliser stoppa ockupationen. Milt men resolut bar de bort sovande ockupanter och rev scenen och tälten. Tack vare aktionens organisation och fungerande telefonlistor strömmade fler ockupanter och sympatisörer till Kungstorget. På bara några timmar var lägret uppbyggt igen, nu större och bättre än tidigare. Ockupationen fortgick.
Avslutningen
Motståndet och opinionen mot bygget av Kungstorgsgaraget hade vuxit sig starkt.
Den 29 november 1976 meddelade socialdemokraterna att oavsett hur långt gånget garagebygget skulle vara vid årsskiftet så skulle det stoppas. Efter detta besked bestämde den borgerliga kommunledningen att stoppa bygget omedelbart. Dagen efter uttalar sig kommunfullmäktiges blivande ordförande Sven Hulterström (SAP) i GT: ”Ockupationen har definitivt påskyndat frågans behandling.”
Sammanfattning
Bakgrunden till Kungstorgsockupationen är ett av många oönskat garage omgärdat av politiskt maktspel. Kungstorgsockupationen är ett exempel på en demokratisk folklig förankrad aktion som gjorde skillnad. Garaget blev aldrig byggt. Många unga och miljömedvetna var aktiva i ockupationen av Kungstorget. Massmedia bevakade och opinionen växte mot bygget och efter stormötesbeslut fortsatte ockupationen. Den utomparlamentariska aktionen att ockupera torget och stoppa Kungstorgsgaraget var måhända olaglig men de demokratiska och folkliga krafterna gjorde motstånd och ändrade ett av kommunfullmäktige fattat beslut.
Slutsatser/Diskussion
Perspektiv
Ockupationen blev en nyhet på riksnivå och även i andra länder men det var här i Sverige och i Göteborg som den påverkade mest. Därför har jag valt att i huvudsak skriva utifrån ett lokalt perspektiv.
Köpmän i centrala Göteborg och bilburna hade tjänat på ett Kungstorgsgarage men ur ett miljöperspektiv och förortsperspektiv är det bra att det inte byggdes.
Tekniken
En av de största skillnaderna mellan nu och 1976 är teknikens utveckling. Nu kan vem som helst filma och fota händelser och enkelt sprida resultatet över hela världen. På kort tid kan många människor mobiliseras genom sociala medier och sms om det är ett ämne som engagerar.
Under Kungstorgsockupationen upprättades en telefonlista som skulle användas för att få fler aktivister till torget vid ett polisingripande. Idag hade någon eller några engagerade skapat ett facebook-event och genom att låta människor ”dela” på olika sociala nätverk skulle budskapet spridas och en eventuell opinion bildas. Eftersom alla numer bär med sig en telefon skulle man också kunna använda sms-grupper eller ringa om det handlar om en mindre grupp.
Exemplen Arabiska våren och Stop Kony-rörelsen visar hur man bildar opinion idag. När budskapet var att stoppa Kony gjorde organisationen Invisible children en mycket välgjord och engagerande halvtimmesfilm som nu har setts av 89 miljoner människor och hundra tusentals demonstrerade och diskuterade budskapet. Under och efter Kungstorgsockupationen gjordes en film med Super 8-kamera, framkallad, klippt och visningsbar efter ungefär tre månader. . Den har främst visats för de som redan visste om ockupationen och de som medverkade. Opinionsbildningen går avsevärt snabbare idag. Om sprängkullen filmgrupp hade haft tillgång till dagens teknik hade de kunnat göra en snygg film på kort tid och lagt ut den på internet samma dygn.
Miljöengagemanget
Intresset och kunskapen om miljön, föroreningar och global uppvärmning är sannolikt mer utbrett idag än för 36 år sedan. Nu finns det exempel på miljösatsningar i Göteborg, exempelvis så pågår utbyggnad av kollektivtrafiken. Samtidigt säljs delar av Statens järnvägar ut och underhållet fungerar sämre än någonsin. Miljötänket har idag fäste i alla samhällets demokratiska delar. 1976 års miljötänk såg något annorlunda ut. Man var medveten om oljekrisen och människor sparade energi i hemmen. Bilindustrin var på uppgång men samtidigt visste alla om avgasernas påverkan på natur och människor. Om det hade byggts ett garage på Kungstorget hade vår stad varit än mer bilanpassad. Visserligen är bilarna klimatsmartare nu men det visste inte miljöaktivisterna 1976. De såg framför sig en stad grå av avgaser.
Politiken
Den internationella vänstervågen påverkade även det svenska samhället under 70-talet. Torbjörn Fälldin (c) som var entusiastisk kärnkraftsmotståndare vann riksdagsvalet 1976 mot Socialdemokraterna som hade innehaft regeringsmakten i 40 år. Under mitten av 70-talet gick en våg miljömedveten och man eftersträvade förändring. Vänstervågen har idag försvagats och avklingat. En marknadsorienterad liberal ordning är stark och har stort inflytande för närvarande oavsett lokal, regional, nationell, europeisk eller global nivå. Visserligen tror jag att unga och miljögruppsorganiserade hade protesterat om politikerna skulle börja bygga ett garage i innerstan idag. Opinionen och det stora stödet från folket är jag mer tveksam till. I dagens mediebrus är det så mycket att ta ställning till. Kanske skulle ett garagebygge verka som en rätt oviktig fråga för andra göteborgare?
Händelserna hade sett annorlunda ut om garagebygget hade påbörjats mitt under en mandatperiod. Folket ansåg i denna situationen att eftersom sittande kommunfullmäktige hade förlorat valet kunde inte de fatta beslut som påverkade en så lång framtid.
När människor förlorar tilliten till politiker och när tilltron till demokratin undergrävs kan olika situationer uppstå. Antingen gör folket en aktion och försöker ta tillbaka det som fattas dem. Alternativt gror missnöjet vilket gör det möjligt för extremister och missnöjespartier rekrytera och synas.
Sedan en ändring i kommunallagen 1992 övergår makten direkt efter valet och inte vid årsskiftet som var fallet 1976. Samma maktspel hade alltså inte kunnat hända idag. Det finns kommentarer om att Kungstorgsockupationen var en bidragande faktor till ändringen.
Polisen
Relationen mellan polis och ockupanter under Kungstorgsockupationen präglades av en dialog. Poliserna följde order men brukade inget våld när de rev ner tält och skjul. Ockupanterna lät sig bäras bort men lät inte ockupationen stoppas. Relationen byggde inte på samförstånd men på respekt och vid något tillfälle till och med med humor. Det kan illustreras med att ockupanterna utmanade ”ordningsmaktens företrädare” på dragkamp på torget. I GT den 27 november 1976 svarar polisen: ”Polisen accepterar, trots att polisintendent Lennart Terrviks matchvikt är bara 66 kilo, men har ett förbehåll: Polisen ställer bara upp om demonstranterna och polis efter dragkampen lämnar torget – var och en åt sitt håll.
Under toppmötet i Göteborg 2001 var relationen mellan demonstranter och polis helt omvänd. Maskerade aktivister kastade gatsten och polisen svarade med eldvapen. En ung man skottskadades svårt. Kan tänkas är klimatet hårdare idag. Gapet mellan civila och ordningsmakt är kanske större. Om Kungstorgsockupationen hade skett idag är det möjligt att polisen hade agerat snabbare och grövre och att ockupanterna hade opponerat sig mer aggressivt.
Reflektioner över arbetet
Mitt arbete grundar sig i mediernas och ockupanternas perspektiv på Kungstorgsockupationen. Förutom några kommentarer från Lennart Ström (fp) har det varit svårt att hitta åsikter som var rent negativa till ockupationen. Detta kan innebära att rapporten inte ger hela bilden eller ser från alla perspektiv. Det finns såklart otroligt mycket fakta om Kungstorgsockupationen som jag har missat i mitt arbete men förhoppningsvis ska det bringa svar till frågeställningarna.
Om resultatet kan ge någon ny kunskap är svårt att säga. Kanske är det helt ny information för yngre generationer, kanske återupplivas minnen för de som deltog eller beskådade ockupationen på håll. Diskussionen kan ha gett läsaren perspektiv eller nya idéer kring hur man kan tänka om utomparlamentariska aktioner.
Källförteckning
Kungstorgsockupationen, Sprängkullens filmgrupp, 1976
Asp, Kent: Kungstorgsockupationen i Göteborg-studier kring information och opinionsbildning. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 1978
Samtal med Johan Landin och Els-Marie Rådström 2012-05-04 till 2012-05-06.
Tack till
Anneli Berg – för utlåning av filmen om Kungstorgsockupationen.
Johan Landin – för att du har gjort Kungstorgsockupationen levande för mig genom dina berättelser.
Mamma – för att du orkar med mig.
