Igår försov vi oss till picknicken, svenskarna skulle mötas upp vid 7th heaven-liften vid 10 och vi kommer inte iväg förrän närmare 12.
vi jäktar dit och försöker få tag i folk som vi vet är där utan att lyckas, det ser surt ut, svårt att hitta igen folk på ett berg som har 1382 hektar åkyta (det säger väl inte så mycket om hur stora bergen är här, men det kändes hopplöst)
Tråkig fakta och pistkarta:
http://www.whistlerblackcomb.com/the-mountain/weather-and-mountain-stats.aspx och http://www.whistlerblackcomb.com/the-mountain/trail-maps/index.aspx
Vi tar oss till 7th heaven och det är rätt folktomt i kön, de vi hamnar bakom i kön råkar vara två svenskar som vi har träffat tidigare som också är på väg till picknicken. Smooth som fan, då var ju det löst liksom.
Jag vart lite överraskad över antalet svenskar som befann sig på picknicken, runt 50 pers eller nått. Trodde inte att det var så många svenskar här eller att folk skulle orka ta sig dit. (sen får man ju räkna till ett gäng svenskar som faktiskt har jobb här också, de verkar vara i majoritet)
Tyvärr har jag inte en enda bild från picknicken då jag hade händerna fulla under den tid vi var där (öl och äggmackor), så ni får hålla till godo med en beskrivning: sol, snö, svenskar och öl.
Solen bestämde sig för att smyga i moln några kvartar innan liftarna stängde vid tre så då drog vi ett gäng till merlins på afterski, https://www.facebook.com/photo.php?v=10151856524220009 ja asså liveband och en karaff med öl är inte helt fel.
Jag och Niklas hängde med till ett gäng svenskars hus efter merlins, de bor ba på andra sidan skogsdungen så det är väl ett lagom avstånd till sällskap tycker jag. vi satt där och dillade, degade och tog nån öl tills vi vart hungriga. Då kommer ju jag och Niklas till ett dilemma, ska vi beställa en pizza hit eller ska vi dra hem och käka?
Efter att ha legat i deras soffa i en halvtimme och funderat så knatar jag och nicke hem för att jag kommer på att jag inte vet hur mycket pengar jag har öht på kontot. så det blev till att jalla hem och se över finanserna, börsen, aktierna, spargrisen, madrasspengarna och under Niklas hygienartiklar. Det såg ut som att det skulle räcka till maj, men man vet aldrig, får väl livnära mig på agera stylist åt Vilde.
Mat är dyrt här, eller ja, dyrt för oss, så vi ska planera in en resa till Squamish som ligger 6 mil härifrån för att gå lös på walmart och storfynda. De senaste veckorna har bestått av de prisvärdaste matvarorna från närmsta affärn: skitbröd, ägg, skitgröt (nått väldigt märkligt med den kanadensiska havren, gröten här blir faktiskt tråkigare än gröten hemma, hur detta är möjligt vet vi inte), pasta, fläskfilé och öl.
Idag sket vi i att åka skidor då halva USA har invaderat Whistler för Martin Luther King-weekend, det innebär att jänkarna är lediga på måndag så som jag fattat det. Överfulla backar och extremt jobbiga douches som går ut på krogen för första gången pga laglig ålder i USA är 21, jämfört med British Columbia i Kanadas 19 år (det skiljer sig från provins till provins här).
Så istället sov vi ut, myste på med lite kaffe och en brasa innan jag och Tor drog en vända på stan för att handla puderstavar och teleabonnemang, Niklas valde att ligga hemma i underställ och se på Californication. Då det visade sig att varken min, Tor eller Niklas telefon fungerar på Bells nätverk så fick vi en telefon att låna under säsongen av Vilde så att hon kan nå oss på nått sätt när vi inte har wifi. Lånetelefonen ville inte heller fungera på bells nätverk så då sket ju det sig, så det blir till att ta det dyrare alternativet, köpa en tele att ha här och kunna få tag i övriga säsongare.
Medan vi strosade omkring i byn så märktes det att det var nått annorlunda, det var mycket mer människor, folk skrek, gick i bara magtröjor, var aspackade och slajdade omkring i högklackat.
Inte alls det vanliga och vänliga kanadensiska lugnet som brukar ligga över byn.
Så vi håller oss inne i helgen, eller ah, vi ska till andra sidan dungen imorn och ta farväl av en svenne som flyttar hem.
Här sitter jag nu med en liten whiskey och knåpar på detta inlägg lite då och då medan jag sitter och kikar på catskiing på en massa olika hemsidor, för den som undrar vad det är vi tänkt göra: http://www.powdermountaincatskiing.com/a-typical-day/
Det var nog allt för den här gången, vet inte hur jag ska avrunda inlägget, så ni kan få en uppdatering på mitt hår: emo/sleaze-stadiet har trätt in, känner mig pestig som fan efter en dag med mössa på skallen. Det var allt // Jimi