En berÀttelse om en medelÄlders man vars liv gÄr pÄ tomgÄng, men som Äker till Indien och fÄr nya vÀnner, blir kÀr, upplever nya Àventyr och fÄr ny livsenergi.
Storyn Àr ytlig, överlag hyfsat intressant, nÄgot förutsÀgbar med en stereotyp bild av Indien och indier. Och slutar lyckligt till slut. Feelgood helt enkelt.
Men det Àr grovt tillyxade karaktÀrer, som jag aldrig kommer riktigt nÀra. Förutom Yogi, en Indiens Karlsson pÄ taket fast godhjÀrtad och vÀlvillig. Göran Borg kÀnns lite för mycket, lite för medelÄlders bitter vit man som man ska tycka synd om.
Det som var mest underhĂ„llande var Yogis sprĂ„k. Men det blir ocksĂ„ dessvĂ€rre oerhört förutsĂ€gbart redan i första boken, och de övriga tvĂ„ levererar exakt samma sak. Att författaren dessutom pĂ„ nĂ„got stĂ€lle i Dimma över Darjeeling skriver ut det gör att jag tappar intresset Ă€ven för Yogis sprĂ„k: âAtt Yogi inte ens i denna stund av allvar kunde lĂ„ta bli att förgyllas sitt sprĂ„kâŠâ (s 92)
Det Ă€r inte bara sprĂ„ket som blir förutsĂ€gbart i uppföljarna utan hela storyn. Göran Ă„ker hem, hamnar i samma gamla hjulspĂ„r, kommer till Indien och blir en âny mĂ€nniskaâ. Det enda som skiljer sig Ă€r miljöerna och nĂ„gra bikaraktĂ€rer som sticker ut mer eller mindre. I tredje boken utspelar sig samma historia men dĂ„ i Sverige, pĂ„ Ăsterlen nĂ€r indiske Yogi kommer dit och omvĂ€lver en hel bygd. Kanske trovĂ€rdigt pĂ„ 50-60-talet, men idag?
Att jag ÀndÄ lÀste alla 3 har mer att göra med min envishet Àn att böckerna fick mig fast. Den tredje boken var svÄr att komma igenom. Det Àr ett trevligt tidsfördriv som fick mig att smÄle emellanÄt men inte mycket mer Àn sÄ.
FörutsÀgbar story i ett förskönat Indien En berÀttelse om en medelÄlders man vars liv gÄr pÄ tomgÄng, men som Äker till Indien och fÄr nya vÀnner, blir kÀr, upplever nya Àventyr och fÄr ny livsenergi.
