Prinsen frÄn McDonalds
Kapitel 1
Jag satt ensam strax innan midnatt pĂ„ McDonalds och hade bestĂ€llt ett stort Big Mac mĂ„l. Jag satt vid bordet nĂ€rmast disken pĂ„ en mörkbrun soffa, gjord i ett skinande material jag inte riktigt kan beskriva, som var upprivet pĂ„ visa delar. I ögonvrĂ„n fick jag syn pĂ„ en man kom fram till mig, med smĂ„ steg, hĂ„llandes med en bricka. ââNummer 14?ââ frĂ„gade han. Hans ljusa röst sveptes runt om mig och jag kĂ€nde hur mitt hjĂ€rta slog hĂ„rt mot bröstet. Hur vĂ€rmen steg upp genom min hals till mitt huvud. Jag försökte hitta tillbaks andan. Jag kan inte andas. Lukten. Lukten av honom. Lukten av starkt brĂ€nnvin blandat med cheddarost. Med all min styrka jag hade vĂ€nde jag mig till hans mörk gröna ögon. Det Ă€r han. Det Ă€r verkligen han. ââNummer 14?ââ Hör jag igen. Det Ă€r mitt ordernummer. ââNummer 14 Ă€r det din bestĂ€llning?ââ Jag drar snabbt tillbaks andan och kĂ€nner rodnaden i mitt ansikte. ââNejââ svarar jag andfĂ„tt. Jag hade hĂ„llit andas sĂ„ lĂ€nge att jag knappt kunde prata. ââJag tror jag bestĂ€llde nĂ„tt större och hĂ„rdareââ stönar jag fram. DĂ€r stod Edward helt chokad. Brickan gled ur han hĂ€nder och pĂ„ mina mörkblĂ„a jeans faller mina saltiga pommes och dressingen frĂ„n min Big Mac. Hela restaurangen blir helt tyst. Jag satt dĂ€r med ögonen tittandes pĂ„ Edwards nygjorda leende. Han har en stor kött bit i sin högra framtand. Han böjer sig ner och slickar upp dressingen frĂ„n mina knĂ€n upp till mitt inre lĂ„r. Hela min kropp tĂ€cks av gĂ„shud och jag kĂ€nner min kroppsvĂ€rme stiga. Alla i restaurangen springer snabbt ut och skriker av rĂ€dsla och kvar sitter jag och Edward. Jag ser ner pĂ„ hans vackra krulliga hĂ„r och torra, poriga hud. Han Ă€r perfekt. Han glider snabbt upp över min kropp och vĂ€lter ner mig över den bruna soffan. Ansikte mot ansikte. Jag kollar ner pĂ„ hans vackra, torra lĂ€ppar. Edward böjer sig ner för en kyss. Först kyss vi lĂ„ngsamt. LĂ€ppar mot lĂ€ppar. Edward glider in sin strĂ€va tunga och jag kĂ€nner hur den rör sig mot min. Jag kĂ€nner hur köttbiten som satt i hans tand förut lĂ„ngsamt glider in i min mun. OxfilĂ©. Den Ă€r perfekt stekt. In i restaurangen stormar Gunilla in. Jag hade helt glömt bort att Edward var gift. ââVad försegĂ„r hĂ€r?!ââ Skriker hon. In kommer Ă€ven deras tre barn. Edward springer ut ur restaurangen i rekord fart. Tre timmar senare Ă€r Edward tillbaks och kastar papper pĂ„ Gunilla. ââHĂ€r Ă€r vĂ„ra skilsmĂ€ssopapperââ sĂ€ger han sjĂ€lvsĂ€kert, samtidigt som jag kĂ€nner hans varma hand ta tag i min arm, nĂ€r han bestĂ€mt vandrar ut ur restaurangen. Ă h Edward. Han Ă€r verkligen en prins













