Jelena Hugo / Lina Lund

Stories from Germany

[hugolund]

Slik mintes Merkel murens fall

Foto: Jelena Hugo Cabo

Hvite ballonger snodde seg som et lysende bånd gjennom byen for å markere hvor Berlinmuren engang stod. Mange mennesker hadde samlet seg foran storskjermer utendørs langs denne strekningen for å se Bundeskansler Angela Merkel tale på 25- års dagen for murens fall.

Merkel, som selv vokste opp i det tidligere Øst- Tyskland hyllet i sin tale alle de som trosset frykten og tok til gatene i protest.

 -1989 fattet flere og flere øst- tyskere mot og tok livet i egne hender. Protestene gjorde at ropet om rettigheter og frihet ble mer og mer tydelig. Jeg husker de første demonstrasjonene staten prøvde å forhindre med makt.

Men, heller ikke massakren på den Himmelske freds plass sommeren 89 skremte tyske borgere. Flere og flere sluttet seg til protestene i Øst- Tyskland. Vi må ikke glemme at mange av dem som møtte opp var redde, sa Merkel i talen.

Hun mintes også ofrene for det tidligere DDR- regimet. Både Merkel og Berlins borgermester Klaus Wowereit stakk roser i sprekken på den gamle muren som står igjen. -Denne gledens dag da muren falt er også en dag for å minnes ofrene for statens overgrep. Hver og en av disse var et offer for mye, sa Bundeskansleren.

 Nevnte Ukraina I talen understreket Angela Merkel også viktigheten av EU: -I dag omfatter EU 28 medlemsland, og de samme verdiene forener oss; ytrings- og pressefrihet, religionsfrihet og friheten til å reise- alle disse er grunnleggende menneskerettigheter.

Også Ukraina ble nevnt i talen: -Et forent Europa er sterkere enn hvert medlemsland alene. Budskapet etter murens fall er at vi kan vende tingene til det gode. Dette budskapet retter seg spesielt til menneskene i Ukrania, Syria og Irak- der menneskerettighetene er truet og blir trampet på, understreket Merkel.

Bundeskansler Angela Merkel ved minnesmerket Bernauer Straße i Berlin før hun holdt sin tale til minne om murens fall. Foto: Jelena Hugo Cabo

Drømmer kan bli virkelighet -Murens fall har vist oss at drømmer kan bli til virkelighet. Ingenting må forbli slik det er. Denne erfaringen vil vi dele med resten av verden. Slik avsluttet Bundesklansler Angela Merkel sin tale på 25- års markeringen for murens fall i Berlin søndag.

 /Jelena

[hugolund]

Lysgrense delte Berlin på nytt

Foto: Jelena Hugo Cabo

I tre dager frem mot markeringen av 25- års dagen for Berlinmurens fall, var sentrum av byen igjen delt i to. 7000 hvite ballonger symboliserte den tidligere muren. Søndag kveld den 9. november ble så ballongene sendt mot himmelen som symbol på murens fall.

 Tilbake til start På stedet i Bornholmer Straße der muren først ble åpnet og grensevakten Harald Jäger slapp folk forbi bommen står Giesela Tillmann (64).

-Denne dagen for 25 år siden er både til å å le og gråte av, sier hun og husker tilbake: Den største forandringen fra den gang og til nå er at jeg er fri. Det handlet ikke om at vi fra øst ønsket tilgang på bananer og appelsiner som vi ikke fikk i DDR, slik enkelte hevder, sier hun.

Giesela Tillmann tror gjenforeningen mellom øst og vest har vært lettere i Berlin enn i resten av Tyskland, og legger til: -vi er fornøyde at det har blitt som det har blitt.

Tårene trillet da muren falt Mens Jens Maier (61) jobbet som hjelpearbeider i Sør- Amerika, fikk han plutselig se det han hadde ønsket seg mest av alt på TV.

-Tårene trillet da jeg så at muren hadde falt, forteller han. -Siden jeg ikke fikk vært med å feire dengang, har jeg reist hit til Berlin idag for å markere 25- års dagen for Berlinmurens fall, sier Maier og legger til: -for meg er det en fin og vitkig dag å minnes.

 -Nå er man fri Langs hele Lichtgrenze (lysgrensen) går berlinere og tilreisende langs muren av ballonger for å minnes dagen som forandret Tyskland og som fikk internasjonale ringvirkninger.

 -Jeg er her fordi jeg ville se ballongene, og ballongene er her fordi grensen var her, sier Elias (11). Han gleder seg til å se ballongene stige opp i himmelen denne kvelden. -Jeg tror det er bedre nå enn før, fordi nå er man fri, forklarer Elias.

/Jelena 

[hugolund]

NRK P2: Det politiske systemet bedre i DDR

Idag feirer Tyskland 25- års dagen for Berlinmurens fall og gjenforeningen av det tidligere delte Øst- og Vest Tyskland. Men, ikke alle deltar i feiringen. 

En undersøkelse viser at nesten hver femte innbygger i det tidligere Øst- Tyskland mener det politiske systemet i DDR var bedre enn dagens system. Tidligere partimedlemmer i DDR Werner og Hannelore er blandt dem som mener det var bedre før. 

Hør reportasjen her.

/Jelena

[hugolund]

Berlin 25 år senare

Hela helgen har 7000 lysande vita ballonger lyst upp Berlin i höstmörkret. Ballongerna löper längs med den gamla mursträckan från gränsövergången vid Bornholmerstrasse till Oberbaumbrücke och är en påminnelse över tiden då Berlin var en delad stad. 

I dag har det nämligen gått 25 år sedan den historiska natten då tiotusentals östberlinare strömmade ut på gatorna för att uppleva det otroliga, att den ogenomträngliga Berlinmuren plötsligt öppnats. 

Malis Fanzlau, 67 år, och väninnan Giesela Tillmann 64, år. har trotsat höstkylan och gett sig ut på gatorna för att flanera längs med den spektakulära ljusgränsen, die Lichtgrenze. De står vid Bornholmer Strasse och spejar ut över platsen där gränsövergången mellan öst och väst låg och som har gått till historien som den plats där bommarna öppnades allra först. 

- Det här är en väldigt speciell dag för mig. Den väcker starka känslor, säger Malis Fanzlau som var 42 år när muren föll och bodde i dåvarande DDR. 

I dag står hon med ena foten i det som då tillhörde Östberlin och den andra i dåvarande väst och minns kvällen för 25 år sedan:

- Jag såg nyhetssändningarna och kunde inte tro mina ögon. Ingen hade anat att muren skulle falla, säger hon och berättar att hon åkte över till väst redan nästa dag. 

Visst finns det fortfarande skillnader mellan öst och väst, säger hon, men tillägger att hon njuter av att leva i det återförenade Berlin:

-  För mig handlar inte om att kunna äta bananer eller apelsiner varje dag, utan om att känna en personlig frihet, säger hon medan en grupp utländska turister strövar förbi. 

- Det är häftigt att så många utlänningar har kommit hit för att ta del av vår lycka. Medan andra länder splittras, har vi tyskar gått mot strömmen och enat oss, säger Malis Fanzlau och ler. 

Kasselbon Jens Meyer, 61 år, har rest till Berlin för att gå de 15 kilometerna längs den gamla murgränsen. För 25 år sedan jobbade han i Peru och missade hela festen. Det misstaget tänker han inte göra om denna kväll:  

- Att Berlinmuren skulle falla var mitt livs största önskan. 

Den person som i dag kanske mer än andra fått personifiera det återförenade Tyskland är förbundskansler Angela Merkel som med sin bakgrund i DDR och senare politiska kometkarriär i det återförenade Tyskland har lagt en brygga mellan öst och väst. När hon i förmiddags invigde en ny utställning vid dokumentationscentrumet för Berlinmuren vid Bernauer strasse talade hon om muren som en symbol för hopp. 

- Murens fall visade att vi har makten att forma vårt öde och göra saker bättre, sade hon. 

Så börjar det bli dags för den stora festen. En specialbyggd scen har rests vid Brandenburger tor och en miljon människor sägs vara ute på gatorna. Några har kommit för att lyssna på Sovjetunionens före detta ledare Michael Gorbatjov som håller tal, andra för att höra Peter Gabriel framföra Dawid Bowies ”Heroes” som handlar om just Berlinmuren. Men de allra flesta människor har nog ändå kommit för att se de 7000 vita ballongerna lyfta mot skyn, som ett symboliskt nytt murfall. En av dem är Elias, 11 år, som tillhör Berlins nya generation. 

- Jag vill se ballongerna. Jag vet att det var här gränsen gick, men då bodde inte jag här, säger han myndigt.

Så stiger jublet mot luften. En efter en lossas de lysande ballongerna från sina stolpar och seglar långsamt ut i den mörka Berlinkvällen. Så strövar människorna hem igen. Livet, liksom historien, går vidare. 

/Lina

[hugolund]

Reportage i P1-Morgon, Sveriges Radio

Häromveckan reste jag till småstaden Leinefelde för att hänga med paret Dorit och Gerhard Bause, som är tidigare politiska fångar i DDR och nu reser runt i skolor i Tyskland för att berätta för yngre tyskar om sina erfarenheter av att sitta i Stasis fängelser. 

Lyssna på reportaget här 

/Lina

[hugolund]

Eisenhüttenstadt: Tillbaka till framtiden?

Stålverket EKO-Stahl, än i dag Eisenhüttenstadts viktigaste arbetsgivare 

I närmare fyrtio år var Eisenhüttenstadt - tidigare Stalinstad - DDR:s skyltfönster utåt och bostadshusen byggda efter stalinistiska ideal symbol för den realsocilaisitiska drömmen. Staden byggdes upp under femtiotalet kring det jättelika stålverket EKO Stahl som Östtysklands svar på Ruhrområdet i väst. Sedan föll muren.

Straße der Republik, en av stadens huvudgator 

I dag har varannan invånare flyttat härifrån och delar av staden rivits. Vi har åkt till Eisenhüttenstadt för att ta reda på vad som finns kvar av DDR 25 år efter murens fall - och för att prata med Eisenhüttenstadtborna om vad deras stad står för i dag. Hur ska staden hitta en ny identitet, och hur gör man för att den inte ska sluta som ett museum?

Hannelore och Werner utanför Die Linkes lokala huvudkontor 

Hannelore och Werner, båda tidigare medlemmar av kommunistpartiet SED, tillhör dem som tyckte det var bättre förr. 

Andra välkomnade die Wende. Läs mer om dem och om Hannelore och Werner snart. 

[hugolund]

Lysfest for friheten

Foto: Lina Lund

Igår, torsdag markerte Leipzig at det hadde gått 25 år siden den første store demonstrasjonen mot DDR- regimet, og hundretusen mennesker med lys i hendene begav ut i gatene for å minnes det som betegnes som den avgjørende dagen.

"Dietrich" som vil være anonym gikk i demonstrasjonstoget i Leipzig for tjuefem år siden.

-Dengang var vi livredde for å bli beskutt. Min kone som jobbet på sykehuset fortalte om ekstra blodreserver og senger i tilfelle det skulle bli skyting. Vi hadde masakren på den himmelske freds plass i Kina noen måneder tidligere friskt i minne, forteller han.

Denne kvelden går han den samme turen med et lys i hånden. Nå uredd, takknemmelig og rørt. 

-Vi hadde gåsehud den kvelden. Nå kjennes det bare fint å gå her.

Sammen med "Dietrich" trosset sytti tusen mennesker frykten for å bli skutt eller satt i fengsel, og samlet seg til demonstrasjonen i Leipzig den 9. oktober 1989. Protestene markerte det som skulle bli begynnelsen på slutten for DDR- regimet. En måned senere falt Berlinmuren.

Folk gikk i grupper eller alene, mange med lys, andre med bannere. Det var ingen høye rop fra folkemassen slik som dengang, men en stille kveld.

Også mange unge mennesker hadde møtt opp.

Clara 19 år er en av dem: -Demonstrasjonen dengang var viktig også for mitt liv. Jeg er oppvokst i vest og kunne ikke studert i Leipzig om det ikke hadde vært for den fredlige revolusjonen som startet her. 

Det store oppmøtet denne kvelden vitner om det samme som som kanseler Angela Merkel sa i sin tale på nasjonaldagen for noen uker siden:

Menneskene som deltok i motstanden kvelden for 25 år siden har all grunn til å kjenne stolthet over motet de utviste den gangen. 

/Jelena & Lina

[hugolund]

Reportasje: protestene som ble begynnelsen på slutten for DDR

Foto: Reuters

Idag for 25 år siden var den første store demonstrasjonen mot DDR- regimet, akkurat en måned før Berlinmurens fall.

Har snakket med presten som var sentral i protestbevegelsen og en tidligere politiker i kommunistpartiet som sier han burde hørt mer på folket. Her kan du høre den første reportasjen om dette som ble sendt i NRK i morges.

Du kan lese saken på NRK.no her.

Jelena i vårt provisoriske studio her i Leipzig.

[hugolund]

Vår guide bland ruinerna

Foto: Lina Lund 

Vi har fått oss en fixare i Leipzig! Candace, här i en av stadsdelen Plagwitz många övergivna och förfallna byggnader.   

40 år av DDR-styre har satt sina spår i det som var republikens näst största stad. Efter Berlinmurens fall flyttade 100 000 Leipzigbor härifrån. Men i dag, 25 år efter die Wende, vänder flyttlassen tillbaka igen och nya projekt väntar i de slitna husen.

Läs mer om det och om Leipzigs förändring snart.

[hugolund]

Mannen som startade protesterna som ledde fram till Berlinmurens fall

Foto: Lina Lund

Vi är i Leipzig som i dagarna uppmärksammar att det har gått 25 år sedan startpunkten för den "fredliga revolutionen" som ledde fram till Berlinmurens fall 1989. Det var inte bland konstnärerna och musikerna i Berlin som massprotesterna mot DDR-regimen började, utan i en sliten kyrka i Leipzig.

I dag träffade vi prästen som var en av nyckelpersonerna under revolutionen för 25 år sedan.

Du kan höra och läsa mer om hans berättelse snart.

/ Lina & Jelena

[hugolund]

På visit i Berlins mest omatalde moské

Foto: Lina Lund 

Hat-predikningar, uppmaningar till jihadism och kopplingar till den extrema tolkningen av islam - salafismen. Så lyder några av anklagelserna mot den radikala Berlinmoskén Al Nur som har hamnat i centrum för en av veckans hetaste debatter här i Tyskland. Vi tillbringade söndagen tillsammans med församlingens medlemmar i ett industriområde i stadsdelen Neuköln.

Från utsidan ser Tysklands just nu mest omtalade moské inte mycket ut för världen. Den grå betongbyggnaden ligger i ett industriområde i sydöstra Berlin och påminner mest om ett parkeringsgarage. Men vad som sker innanför väggarna har väckt stor uppmärksamhet i de tyska medierna i veckan.   

Det började i söndags med att den omstridde Al-Nur imamen Abdul Adhim Kamouss var gäst i ARD-journalisten Günter Jauch:s populära debattprogram. I programmet med temat ”våld i Allahs namn” förnekade Adhim Kamouss bestämt vad som många politiker, journalister och socialarbetare påstår - att hans moské är ett centrum för salafism i Berlin och en plats där unga muslimer radikaliseras. 

Bland annat ska en av Al Nurs:s imamer under en bön ha uppmanat till mord på judar, och flera av de tyska jihadister som har rest till Syrien och Irak för att slåss för IS sägs ha haft kopplingar till Al Nur. Det gäller bland annat den tidigare rapparen Dennis Cuspert, mer känt Deso Dogg, som enligt Bild Zeitung var en flitig besökare i moskén innan avresan till Syrien.

Den tyska säkerhetstjänsten har haft ögonen på moskén sedan flera år och socialarbetare säger till Berliner Zeitung att de är oroliga för att fler unga muslimer radikaliseras här. 

Vi ville veta hur församlingens medlemmar ser på de här påståendena och begav oss till Haberstrasse 3. 

I helgen har muslimer över hela världen vallfärdat till Mecka för den årliga pilgrimsfärden, och även på moskéns bakgård har man ställt till med fest i det vackra höstvädret. Ett liveband med förbereder sig för sitt uppträdande medan barnen studsar förtjust upp och ner i en uppblåsbar hoppborg. Det serveras kebab och kaffe från en liten kiosk, och i marknadsstånden kan man köpa niqabs, religös litteratur och leksaker. 

Abdel Rah-Man, 57 år, i vit skjorta dricker en kaffe och småpratar med de andra besökarna.  Han berättar att han är född i Tyskland och konverterade från kristendom till islam för några år sedan. Han kom i kontakt med Al Nur via nätet och i dag besöker han moskén så ofta han kan, flera gånger i veckan. Men att moskén skulle är en rekryteringsbas för jihadister förnekar han bestämt. 

– Här förekommer ingen radikalisering. 

– Allt handlar om hur man väljer att tolka vad vi gör. Och ni medier brukar ju tolka det på ert sätt. 

Prick klockan 13 ringer det in för bön. Männen släntrar in i bönelokalen på bottenvåningen och kvinnorna beger sig till ett avskilt bönerum en trappa upp. En skylt meddelar att det är förbjudet att ta upp ljud och fotografera inne i moskén, och att den som bryter mot förbudet straffas med en bot på 100 000 euro. 

Sana, palestinsk fyrabarnsmor från Libanon, tar ändå en selfie utanför ingången. I en korg ligger tremånaders sonen och sover. Sana känner inte igen sig i mediernas beskrivning av moskén. 

– Alla är välkomna hit. Här samlas både sunniter och shiiter från många olika länder. Vi är alla muslimer. 

Imamens Abdul Adhim Kamouss medverkan i Gunter Jauch:s program har utlöst en diskussion om det som sägs utanför de radikala moskéernas väggar stämmer överens med vad som predikas inne i moskén. Våra samtal på gårdsplanen ger inga svar. Debatten lär fortsätta. 

Innan vi dricker upp kaffet, tackar för besöket och lämnar gårdsplanen passerar vi en svartklädd man med en kalasnikov i handen. Den visar sig senare vara en barnleksak i plast, din för 10 euro.

/ Lina & Jelena 

Uppdatering 20e oktober:

Efter turerna i de tyska medierna kring Abdul Adhim Kamouss och hans påstådda kopplingar salafism meddelade Al-Nur-moskéns ledning i dag att han utesluts ur moskén och inte längre får bedriva undervisning där, rapporterar flera tyska medier. 

[hugolund]

Guten Tag, Berlin!

Solen skinner og det er 20 grader i Berlin. Nylig slo kenyaneren Dennis Kimetto verdensrekord da han på 2 timer, 2 sekunder og 57 hundredelssekunder passerte Brandenburger Tor under Berlin Marathon.

Et stenkast bortenfor jobber Angela Merkels stab med å finne en løsning på krisen i Ukraina og med å dempe trusselen fra IS.

Selv sitter vi i en leilighet fra forrige århundreskiftet i det tidligere Øst Berlin, ikke langt fra der hvor muren stod for bare 25 år siden. 

Vi gjør nå research og planlegger en reportasjereise lenger øst i landet.

Om denne reisen og andre reportasjer fra Tyskland kan du lese mer på denne siden.

Selvsagt skal vi også dele noe om vårt arbeid underveis.

Her kan du også lese om hete diskusjoner i tysk politikk, nyhetshendelser og om hvordan Berlin minnes 25- års dagen for murens fall.

Auf Wiederhören! 

Lina och Jelena, work in progress på kontoret i Prenzlauer Berg 

/ Jelena & Lina

(ps. Ved å lese innleggene våre får du trening i både svensk og norsk).