Lärare av den nya skolan

Lärare lär elever, men vem lär alla andra om lärares förändrade arbetssituation i den nya skolan? Jag har tagit det som mitt uppdrag!

[nyaskolan-blog]

Obehöriga blir behöriga; effekter på friskolan

En annan aspekt av lärardebatten just nu är att obehöriga lärare måste samla ihop sina lärarhögskolepoäng för att liksom behöriga lärare nu ansöka om lärarlegitimation. Ett jättebra steg enligt mig eftersom att det leder till att lärarbehörighet ökar i anseende och att det förhoppningsvis tvättar bort den här stämpeln om att "vem som helst kan undervisa". Ett stort orosmoln som detta medför är dock vad det kommer att innebära i praktiken för behöriga och i framtiden legitimerade lärare på friskolor fram till dess att alla lärare är legitimerade.

Enligt min erfarenhet så finns det en hög andel obehöriga som arbetar som lärare på friskolor. Kanske ser det liknande ut även på kommunala skolor. Dessa obehöriga är allt ifrån de som har en ynka 7,5-poängare som släpar efter på lärarprogrammet till de som inte har läst en enda poäng på lärarprogrammet och ibland inte ens på någon form av universitet och högskola heller. Detta innebär att det tar olika lång tid att utbilda dessa lärare och alla som behövs kommer inte att bli färdiga till 2015 som skolorna fått på sig att utbilda sina obehöriga.

Det kommer bara att vara de legitimerade lärarna som får sätta betyg vilket gör att detta blir ett problem framför allt på högstadiet och gymnasiet. Jag befarar att de lärare som är behöriga och legitimerade kommer att lastas på ännu fler kurser och undervisningstimmar då skolledningar inte kan tillsvidareanställa obehöriga. Jag tror att legitimerade lärare går en mörk framtid till mötes med ökad arbetsbörda, men kanske med en något förhöjd status. Jag har också svårt att tro att vinstdrivande friskolor bara skulle se detta som någonting övergående. För har det varit möjligt att lägga på lärarna de timmar som obehöriga tidigare hade ansvaret för och genom det spara in på personal så ser jag inte varför de skulle ta ett steg tillbaka och nyanställa. När det står mellan lärarna och spargrisen så har alltid och kommer alltid spargrisen att segra på vinstdrivande friskolor. Alla andra tankar är enligt min erfarenhet naiva i dagens skola. Vilken annan arbetsgivare som helst som hade ett så luddigt kollektivavtal att förhålla sig till utan reglering kring arbetstider, undervisningstimmar, arbetsuppgifter etc. skulle ha gjort det samma för att maximera sin vinst!

/Lärare2000

[nyaskolan-blog]

Lön och arbetstid på framtidens friskola

Inspirerad av det diskussionsinlägg som Kalle gjorde utifrån mitt förra inlägg om strejk så vill jag i detta inlägg beskriva närmare kring mina farhågor kring hur framtidens friskola kommer att se ut. 

Det som diskuterats mest den senaste tiden på Twitter och i övriga media är att lärare ska ha högre löner, vilket i sig inte vore helt fel. Lärarfacken jobbar hårt för att få detta att bli verklighet för alla verksamma lärare och för det förtjänas en eloge. Men precis som Kalle tog upp i sitt diskussionsinlägg så finns det en fara med att erbjuda högre lön utan att först reglera och fastslå arbetstiden. Det riskerar att bli en ökad arbetstid och höjd lön vilket resulterar i ingen höjd lön i praktiken, enligt Kalle. Jag kan inte annat än att hålla med om detta. Utifrån min erfarenhet på de friskolor jag arbetat på så ser jag hur lärarna åter igen blir "lätta byten" för skolledarna som utåt sett gärna höjer löner om det är vad som skrivits in i kollektivavtal och bestämts av facken. Däremot så finns det ingenting som säger att skolledarna skulle få för sig att minska ner på antalet anställda lärare, trots att elevantalet inte minskar, för att lägga på arbetstimmar på de lärare som arbetar kvar. Detta kallas då diskret av ledningen som "de nya 100%-tjänsterna". Allt för att maximera vinsterna! Detta är någonting som redan praktiseras utan att den efterlängtade löneökningen som facken föreslår har gått igenom. I framtidens skola skulle detta bara bli än mer tydligt och utbrett för vad har skolledarna att förlora på detta egentligen? Visst finns det en uttalad lärarbrist på förskolor just nu, men än så länge är det precis tvärt om uppe i de högre årskurserna. Vad har då en skolledare att förlora på att fortsätta utnyttja de lojala lärarna och att göra sig av med de oönskade?

/Lärare2000

[nyaskolan-blog]

Varför stannar debatten om lärares arbetssituation bara upp?

Till min stora glädje kan jag konstatera att mina tankar och erfarenheter om lärares arbetsbelastning och arbetsvilkor på friskolor är långt ifrån unika. Detta har jag framför allt upplevt via Twitter men även från mina nuvarande och före detta arbetskamrater på olika friskolor. Det konstateras att lärarna har för många undervisningstimmar och för mycket övriga arbetsuppgifter som inkräktar på god undervisningskvalitet. Att lärarna har för låg lön, att övertidstimmar ignoreras och aldrig kompenseras (särskilt om man har en semestertjänst som innebär 40 timmars arbetsvecka och 5 veckors semester) och att friskolorna bara ser spargrisen och är villig att bränna ut lärare eller ge avkall på god undervisningskvalitet till förmån för vinsten med stort V. Alla är rörande överrens, men....sen då? Hur tar vi nästa steg till att få till en förändring? Detta har jag ägnat den senaste veckan åt att dividera fram och tillbaka i huvudet. Ja, hur ska vi få till den efterlängtade förändringen i praktiken?

Vissa verkar tycka att högre löner kommer att agera som frälsningen och därmed lösningen på alla våra problem, andra att skolledningen bör ha pedagogisk fokus och utbildning för att få bli skolledare. Det finns även lärare och politiker som menar att ett förstatligande av skolan kommer att göra saken bättre medan andra ständigt blickar tillbaka till lärarutbildningen och ifrågasätter om den verkligen förbereder oss väl för det jobb som läraryrket i praktiken har förvandlats till. Jag kan säga att alla dessa tankar även har varit en del av mina egna åsikter i olika perioder eller samtidigt, men frågan kvarstår efter att dessa åsikter har ventilerats. Hur ska vi då göra för att få till en förändring?

Efter mycket om och men så har jag bara kommit fram till en enda lösningsmöjlighet, som jag anser kommer att vara effektiv nog för alla lärare på olika typer av skolor (kommunala som friskolor) och som kommer att lyfta vår fråga från skuggan till ljuset och kräva en snabb förändring. En enda lösning som kommer att skynda på de skriftliga förändringar som behövs i vårt kollektivavtal som reglerar antalet undervisningstimmar som får läggas på lärare och antalet övriga arbetsuppgifter. En enda lösning som kommer att få andra utanför skolans fyra väggar att höja på ögonbrynen av förvåning över hur vi lärare har stått ut med att ständigt arbeta i motvind och inte få se röken av den fantastiska vinst som skolorna hela tiden pratat om. Den lösningen är STREJK! 

Varför har vi inte strejkat hittills? Är vi för splittrade för att få till en enighet? Är det för att vi har två svaga lärarfack som aldrig tycks komma till undsättning när vi som mest behöver dem? Är det rent av den förbaskade lojalitetstanken som har gjort oss så handfallna att vi inte vågar av rädsla för att förlora jobben? Om detta inte är en möjlighet, betyder det att vi aldrig någonsin kommer att få till en förändring? Är utsikterna till förändring för lärare så obefintlig att vi lärare likt skådespelarna i "Lost" är hänvisade till vår ö där vi bara blir allt mer galna för varje dag, vecka, månad och år som går? Hur ska någon kunna "hitta" oss och "rädda" oss om vi inte ens har kapacitet för det själva?

/Lärare2000

[nyaskolan-blog]

Nyhet om att Pysslingen AB har blivit uppköpta av Academedia.

Lärarförbundet gick nyligen (med stolthet) ut med att Pysslingen AB nu hade blivit uppköpta av Academedia (Sveriges största utbildningsföretag) och de förhoppningar som framfördes var att detta skulle höja lönerna för lärarna. Lärarförbundet hänvisar till en artikel där bland annat följande går att läsa: "- Med de ambitioner som AcadeMedia nu redovisar utgår vi från att de nu kommer att gå i bräschen för en satsning på lärarna. Det pris man nu är villig att betala för Pysslingen tyder på att man värderar de anställdas insatser högt. Det borde också avspegla sig i deras löner, säger Eva-Lis Sirén." 

Jag är villig att påstå att Eva-Lis Sirén i detta fall är något naiv i sitt uttalande. Detta är ingenting personligt emot henne utan handlar förmodligen bara mer om att hon inte har någon insyn i det stora utbildningsföretag som är Academedia. Hon menar på att Academedias generösa bud tyder på att de även kommer att vara generösa med lönerna, men så kommer det inte att bli. Gör man lite efterforskningar om friskolekoncernen Academedia som gör sin vinst på att köpa upp redan verksamma utbildningsföretag så får man reda på att det i grunden är ett riskkapitalbolag som äger hela koncernen. 

Det som kanske inte är den bästa källan och som jag sällan vill hänvisa vidare till, men som jag måste göra i detta fall, är en artikel som skrevs i Aftonbladet. Där går det att i detalj läsa om vilka det är som äger Academedia och det är enligt mig saklig information. Följande går att läsa i denna artikel: "Den svenska skolan har blivit big business och flera av de svenska friskolorna kontrolleras nu av svenska och utländska riskkapitalbolag. Jonathan Nelsons riskkapitalbolag Providence Equity Partners är en av ägarna bakom Academedia – det största utbildningsföretaget i Sverige. En annan av ägarna är EQT, riskkapitalbolaget med koppling till Wallenbergsfären. Academedia har 45 000 svenska skolelever och deltagare i företagets utbildningar. De har över 100 skolor och 2 500 medarbetare i Sverige. Bland företagets grundskolor finns Vittra, Fenestra, Norrskenets Friskola Peter Sven-skolan och Primaskolan. Hur gick det till när riskkapitalbolagen tog sig in i den svenska skolan?"

Ja, hur gick det egentligen till kan man verkligen fråga sig? Detta lämnar jag dock åt sidan för denna gång och återvänder till lärarfurbundets stolta uttalande om att Academedias generösa bud på Pysslingen AB nu förmodligen, förhoppningsvis, antagligen kommer att leda till att lärare som arbetar inom Academedia kommer att få högre löner. Ett riskkapitalbolag som dels är intresserade av att lägga ett högt bud och dels av att höja samtliga medarbetares löner låter fullständigt naivt och rent ut sagt omöjligt! Jag har aldrig hört talas om ett riskkapitalbolag som har gjort detta förr, så varför skulle detta vara något annorlunda? Det finns inga änglar inom riskkapitalbolagen utan bara människor som är intresserade av att tjäna pengar. Min kvalificerade gissning är snarare att Academedia kommer att ge sämre löneökning till lärarna, spara in på tjänster genom att ge lärarna fler undervisningstimmar för samma lön och införa olika typer av köpstopp så att varje litet öre inom företaget tas till vara innan det är dags för försäljning och en rejäl vinst för EQT och Providence Equity Partners! För att avslutningsvis inspireras något av Strindberg så kan man säga att "Det är synd om lärarna, men det är ännu mer synd om lärarna som arbetar inom Academedia!"

/Lärare2000

[nyaskolan-blog]

Anmäla lärare till skolinspektionen; effekter på friskolan

Jag vill ta upp min syn på den artikel som DN publicerade 110711 vid namn "Tusentals lärare kan bli anmälda av Lenita Jällhage.

I grunden tycker jag att det är en mycket bra tanke att framhäva de pedagogiska storheter som arbetar inom skolan, men jag har svårt att tro att fokus över huvud taget ligger och kommer att ligga på detta. Jag befarar (grundat på mina tidigare upplevelser på friskolor) att detta kommer att leda till fler möjliga vägar för att få en illojal lärare att bli sparkad. Detta kanske bara är min egen nojiga tanke som inte alls kommer att bli verklig (hoppas, hoppas), men däremot så kommer det undergräva läraryrket än mer eftersom att lekmän (föräldrar och elever) tydligen nu ska avgöra om man gör ett bra jobb som lärare. Den tanken i sig är väl bra; att föräldrar och elever får lov att säga sitt om lärare och skolan, men det har fungerat bra genom elev- och föräldrautvärderingar vilka inte har haft någon legitimitet i att få en lärare sparkad. Jag skulle känna mig ganska obekväm själv med att gå in i en operationssal eller på en byggarbetsplats och peka och säga: "Du det där ser ju inte helt rätt ut!"

Nu kanske till det faktiska problemet eftersom att jag tidigare har tagit upp att lärare idag ändå sparkas eller får lägre lön på grund av elevernas utvärderingar. På det sättet kanske det inte kommer att bli någon skillnad, vad vet jag? Däremot så bör skolinspektionen ställa upp tydliga riktlinjer för vad som kan anses vara en "dålig" lärare samt också vad som är en lärares och särskilt DEN ANMÄLDA lärarens faktiska arbete för att det ska kunna göras en rättvis bedömning. Vad gäller riktlinjerna för vad som är en "dålig" lärare torde ju ändå stämma överrens med den värdegrund som man ändå har med sig från lärarutbildningen och den likabehandlingsplan som redan finns på skolan. Det kan ändå vara bra så att man vet vad man kan bli anklagad för den dagen då betygen ska sättas...

Övriga saker som jag tror att det kommer att leda till är ökad stress för en redan stressad lärarkår, ett ökat curlande i undervisningen och snällbetyg. Jag har svårt att tänka mig att en elev kommer hem från en skoldag, sätter sig vid matbordet och utbrister till föräldrarna: "Åh, vilken dålig lärare jag har! Han/hon ger mig bara MVG/A!"

/Lärare2000

[nyaskolan-blog]

Svågerpolitik i rekryteringen av chefer på friskola

När det gäller rekryteringen av chefspositioner på friskolor så sker det ofta genom så kallade "slutna"-rekryteringar. Det innebär att chefstjänsterna ofta inte alls meddelas bland de anställda helt öppet så att den som känner sig intresserad kan söka tjänsten. Jag har varit med om att rekryteringen istället sker helt i det tysta vilket framstår som att den som är "den utvalda" (en person som jobbat och offrat mest) är en väldigt speciell person som ligger skolledningen varmt om hjärtat. De övriga anställda får ofta först reda på att det har skett en rekrytering när "den utvalda" redan har blivit uppgraderad från lärare till chef och redan börjat jobba i den nya chefspositionen. 

Detta kan tyckas vara bara ett lite udda val av rekryteringsmodell och inte särskilt uppseendeväckande mer än att det skapar förståelse för att det pratas en del i personalrummen om detta efteråt. Lärare som känner att de inte fick chans att söka en tjänst som de kanske egentligen hade tyckt varit intressant uttrycker sitt missnöje över rekryteringen över en kaffe och det muttras över detta smygande med chefsrekryteringar. Det som dock gör det än mer problematiskt är att jag vid ett tillfälle varit med om att en förälder till en chef i skolledningen blev anställd av sitt eget barn utan att från början ha varit anställd av företaget! Jag vet att detta låter helt absurt och falskt, men det har alltså hänt. Kan man annat än att kalla detta för "svågerpolitik"? 

På grund av detta upplevs chefsrekryteringar som oseriösa och naturligtvis än mer problematiska för någon typ av yttrandefrihet på friskolan. Man har inte bara lojaliteten emot sig som tycks vara fastgjuten utan även oron över att blod är tjockare än antal arbetade år på skolan och god ledarförmåga.

/Lärare2000

[nyaskolan-blog]

Lönesättningen på en friskola

Vad gäller hur lönen sätts på en friskola kan naturligtvis variera, men här nedanför presenterar jag kanske det mest avvikande systemet som man hade på en av friskolorna som jag jobbat på.

På den friskolan sattes ingångslönen på 22000 för alla oavsett tidigare erfarenhet. Detta innebar att en lärare som arbetat som lärare i 10 år fick samma ingångslön som en nyexaminerad lärare utan tidigare erfarenhet. Efter 6 månaders anställning (provanställningsperioden) så ökade dock lönen för samtliga som blev tillsvidareanställda med några tusenlappar. Hur många tusenlappar det blev var dock baserat på hur nöjda eleverna var med lärarens undervisning. Dåliga utvärderingar från eleverna var alltså lika med dålig löneökning. Grundtanken i detta kan kanske upplevas som god, men det var hela tiden en kamp om att se till att samtliga elever inte hyste någon sorts agg mot en som lärare. Man gjorde sitt yttersta för att eleverna skulle vara nöjda vilket i vissa fall ledde till "snällbetyg" eller att elever som fuskat med uppgifter kom lindrigare undan än man egentligen ville. För att inte tala om den totala ångest som alla lärare hade när elevutvärderingarna kom. Det blev många tårar när den dagen kom.

Detta visade sig dock inte spela märkvärd roll för löneökningen när det väl var dags för lönesamtal utan det hade snarare betydelse för huruvida du skulle få tillsvidareanställning eller inte. Dåliga elevutvärderingar förvandlades alltså då till samma sak som inget fortsatt arbete på skolan. Det som hade faktisk betydelse för löneökningen var snarare hur mycket extrauppgifter du som lärare hade tagit på dig under dessa 6 månader. Ju mer ansvar du hade tagit på dig och förslag på saker som kunde spara in pengar till skolan (företaget), desto mer lön. Detta kändes dock inte heller alltid särskilt motiverat eftersom att mer eller mindre alla jobbade extremt mycket och var minst lika ambitiösa vilket ledde till att det framstod som att chefen ändå hade svårt att motivera varför man själv fick 100 kr mer eller mindre än någon annan. Något vidare lönesamtal handlade det alltså inte om utan snarare en monolog från chefens sida. Även här blev det många tårar när dagen för lönesamtalet kom.

/Lärare2000

[nyaskolan-blog]

Kartlägga undervisningstimmar och total arbetad tid?

Fortfarande på jakt efter en lösning så kom jag på att det kunde vara en bra idé att kartlägga hur många undervisningstimmar man har som lärare, vilken nivå man arbetar med inom skolan och den totala arbetade tiden. Detta för att öka insynen i vad det är vi lärare faktiskt gör under en hel arbetsdag och förmedla till andra oinsatta varför detta yrke är så viktigt. Detta tror jag kan vara början på att få till ordentliga regler och gränser för antalet undervisningstimmar och övriga arbetsuppgifter som läggs på lärare. Hittills har det ju bevisligen varit problematiskt att sätta en gyllene gräns för vad som kan anses vara en dräglig arbetsbelastning.

I höst (när jobbet drar igång igen) tänkte jag själv kartlägga mina egna arbetade timmar och publicera här på bloggen med mer detaljerade beskrivningar kring vad det är som ingår i läraryrket på dagens friskola. Det kommer att bli lika intressant för er som läser som det kommer att bli för mig att syna mina faktiska arbetsuppgifter. Jag vill även uppmuntra er som läser och arbetar som lärare att göra det samma i form av kommentarer på min blogg. Jag skulle tycka att det vore ytterst intressant att läsa om just era arbetsdagar!

Jag tror att detta kan vara en början på lösningen av problemet med övertid som aldrig kompenceras för. Sedan kan man ju hoppas att lärarfacken också tar del av detta och tycker att det är början på att fastställa hur en lärartjänst får lov att se ut. Vad tror ni?

/Lärare2000

[nyaskolan-blog]

Lärarfacken och friskolan borde ingå tvångsgifte!

Om det inte redan har gått fram så vill jag gärna framhäva att mitt syfte med bloggen inte är att bara "hacka" på friskolornas behandling av lärare utan att det faktiskt förhoppningsvis ska leda till en konkret och genomförbar lösning på detta problem. Därför vill jag inte bara fokusera på vad som är problemet utan även på hur man (enligt mig) kan lösa problemet. Här uppskattas även kreativa förslag på lösningar från mina läsare och gärna att lärarfacken går in, läser och kommer på vad som kan hjälpa deras medlemmar som arbetar med "11 procent av grundskoleeleverna och 22 procent av gymnasieeleverna" (Åman, Johannes "Friskolor: Vinst är inte huvudsaken" DN 110709).

Åman menar att "En utredning behövs både för att analysera läget och för att skapa en bred enighet om vilka villkoren i framtiden ska vara för friskolorna." Jag håller med om att vi måste börja här och att villkor ska sättas både inom friskolor och kommunala skolor för hur mycket en lärare egentligen får lov att arbeta. Han syftar dock på själva vinstintressedelen och kommer därför inte in på hur friskolorna tjänar pengar vilket (enligt min upplevelse) är genom färre anställda lärare och övrig personal som gör samma om inte mer arbete. 

Här tycker jag att lärarfacken bör lägga sin energi! Problemet är att det i dagsläget inte finns någon insyn (vilket förhoppningsvis jag kan bidra lite med) och att lärarfacken helt saknar makt när det kommer till friskolor.

Jag har till exempel varit medlem i facket sedan jag påbörjade min lärarutbildning och bett om hjälp vid fyra olika tillfällen och vid alla dessa tillfällen fått höra samma svar från fyra olika handläggare: "Sa du att du jobbade på en friskola? Jaha, men då kan det se väldigt olika ut beroende på vilket avtal som friskolan har." Detta har naturligtvis varit oerhört frustrerande då det uppenbarligen inte finns några tydliga regler för antalet undervisningstimmar, lön, ersättnig vid föräldraledighet och övertidsarbete under semestertjänster som jag har frågat om vid dessa fyra olika tillfällen. 

Jag förstår att problemet ligger i att friskolorna ofta är fackanslutna och att det finns ett kollektivavtal, men detta är fack för tjänstemän, inte lärare, och kollektivavtal utformade efter tjänstemannasektorn som uppenbarligen inte är direkt överförbara till vad ett lärararbete faktiskt innebär. Borde det inte finnas ett krav på att alla företag som kallar sig för skola och som bedriver någon form av undervisning ska vara lärarfacksanknutna och anpassa sina kollektivavtal efter läraryrket? Som det fungerar nu så flyter friskolorna för sig själva som ensamma öar utan insyn där man som lärare blickar drömskt bort mot den kommunala skolan som försvinner allt mer långt där borta i fjärran. Drömmjobbet är alltså en kommunal skola som erbjuder lägre lön, men i alla fall en dräglig arbetsbelastning och framför allt en viss trygghet i att facket kan komma till din undsättning om du känner dig orättvist behandlad. Är det detta som var tanken när friskolan från början föddes?

Idag kan även vem som helst, helt utan pedagogisk bakgrund, äga och driva en friskola. Detta resulterar ofta i ett för stort fokus på spargrisen och en ökad vinst, precis så som det fungerar på vilket företag som helst bortsett från att det inte är ett företag utan en skola som utbildar en stor del av Sveriges framtida arbetskraft. Borde det inte finnas ett krav på att personer som driver friskolor ska ha MINST lärarutbildning? Hur ska man annars ha någon form av förståelse för vad en lärare gör i sitt arbete och vilken enorm förödelse det är om en lärare går från 20 till 25 undervisningstimmar i veckan?

Jag tycker att det är hög tid att lärarfacken börjar arbeta mer aktivt för insyn i lärarnas arbete på friskolor och börjar kräva sin egen delaktighet då många av lärarfacksmedlemmar drunknar i arbete ute på friskolorna!

/Lärare2000

[nyaskolan-blog]

Lojaliteten som leder till "sekten"

Den lojalitet som finns på friskolor som jag nu har beskrivit i mina senaste två inlägg kan beskrivas vidare som en typ av sektliknande beteende. Alla sitter i samma båt då arbetsbördan är minst lika stor för alla och då ingen har möjlighet att få till en förbättring (om man nu inte väljer att söka sig vidare). Alla lärare lider tillsammans och man kommer allt närmare sina kollegor som blir ett substitut för den familj som man har vid sidan av arbetet som man sällan träffar på grund av all arbetad övertid. Det är oundvikligt att en form av arbetsglädje föds bara genom att träffa sina arbetskamrater varje dag som man lider tillsammans med och som man i hemlighet kan lätta sitt överarbetade hjärta för under en stressig lunch. En som befinner sig i samma situation och som man kan lita på inte kommer att föra informationen vidare till ledningen. Problemen ventileras friskt kollegor emellan och man ställer upp för de allra mest utsatta (ofta nyexaminerade lärare som har det nog så jobbigt bara med att hitta sig själv i lärarrollen). Man tar frivilligt på sig någon av sina kollegors adminarbete eller liknande för att man vet att det snart kan vara en själv som behöver den hjälpen. 

Sekten är härmed förankrad och ansiktet utåt är som sagt en leende lärarkår som talar om för eleverna att "Den här skolan är den bästa!". En lärarkår som i skymundan erbjuder sina kollegor ett lyssnande öra eller en axel att gråta mot när arbetsbelastningen blir för mycket.

/Lärare2000

[nyaskolan-blog]

Lojalitetens bojor i friskolan

När lärare som arbetar på friskola väl har blivit en i mängden på arbetsplatsen som tyst "går med på" fler undervisningstimmar och utökade arbetsuppgifter som leder till mer övertidsarbete som självklart aldrig kompenseras så bildas det ofta en inneboende konkurrens mellan kollegorna. Det finns alltid någon som är en bättre "Ja-sägare" än en själv och det finns alltid någon som sitter kvar lite längre på kvällen än en själv, en riktig ambitiös typ som lever för läraryrket och för att utveckla skolan (företaget). Människan (och i det här fallet läraren) fungerar på ett lustigt sätt i flock. Man vill passa in även om man lider och även om 40-timmars arbetsvecka med semestertjänst sakta förvandlas till 60-timmars arbetsvecka med semestertjänst. Man är ju lärare och finns där för eleverna som man älskar att undervisa trots att själva undervisningsdelen av yrket börjar bli en försvinnande liten del av de totala arbetsuppgifterna. Man är inte bara lojal mot skolan och cheferna utan i själva yrkesvalet "lärare" så formas även en lojalitet och stolthet mot själva yrket som faktiskt väldigt få som står utanför har någon som helst förståelse för. Man är ju lärare och överarbetad eller ej så finns man där för eleverna!

/Lärare2000

[nyaskolan-blog]

Lojalitet framför allt i dagens friskola

För att få folk att förstå vidden och djupet i problemet med lärares arbetssituation på svenska friskolor så krävs en introduktion av lojaliteten inom friskolan.

Eftersom att friskolor idag fungerar vinstdrivande och ser varje elev (kund) som en pengako är det av största intresse att ingen negativ publicitet kommer ut om just "din" friskola. Detta ordnas genom att elevernas behov och uppfattning om sin egen utbildning granskas (genom många elevutvärderingar), förbättras och framhävs som den bästa. Ägare av friskolor har såklart förstått redan från början att djungeltelegrafen elever emellan slår högst vad gäller att värva nya elever (kunder) till nästa läsårsstart. Det elever ofta efterfrågar är sådant som ett bra geografiskt läge på skolan, fina lokaler, "bra" lärare (och vad nu en bra lärare är kan naturligtvis variera) och att deras åsikter lyssnas på och tas till vara. Detta är ansiktet utåt och så långt är allting gott! Vem som helst kan dock fråga sig hur detta går ihop rent ekonomiskt om en friskola dokumenterat går med vinst och har ett geografiskt toppläge? Var kommer pengarna ifrån? Det är här vi kommer in på lärarnas pressade arbetssituation och lojalitetsbegreppet.

Lönemässigt kan friskolor till synes ligga något högre än kommunala skolor, men går man in och granskar lärartätheten och de faktiska arbetsuppgifterna så inser man ganska snart att detta inte är fallet i praktiken. Ofta finns det ingen vaktmästare anställd, ingen admin (eller om det finns någon så är det alldeles för få för skolans storlek), kurator saknas ofta och skolsköterskan är bara deltidsanställd om hon ens finns närvarande på skolan över huvud taget. Vem får då göra allt jobb som en vaktmästare, admin, kurator och skolsköterska skulle ha tagit? Jo, det blir lärarens uppdrag utöver det vanliga lärarjobbet!

Som de flesta kan förstå förvandlas detta snabbt till en ohållbar arbetssituation då skolledning dels lägger på fler timmar per undervisande lärare och dels dessa extra arbetsuppgifter som egentligen inte alls är kopplade till undervisning. Men här sparas det både in på antalet anställda lärare och övrig personal och skolan (företaget) går med vinst. "Det går bra nu!" kan det eka från högtalarna på de stora personalmötena som hålls inom några av de största utbildningskoncerner som finns i Sverige. Jo, "det går bra nu"...för den enskilda friskolan...för skolledningen som tar ut mer i lön och/eller väljer att köpa upp nya skolor och expandera. "Det går bra nu!" för alla utom för lärarna som arbetar obetald övertid, ofta semestertjänst som ständigt känner sig stressade. Som känner att de inte räcker till för eleverna eller får chans att fokusera på undervisningen och pedagogiken som var drömmen som formades på lärarhögskolan. "Det går bra nu! för den friskola man arbetar på, men själv går man på knäna och många lärare går rakt in i väggen eller in i ett apatiskt tillstånd av ren överlevnadsinstinkt.

Varför gör då inte dessa vuxna välutbildade lärare någonting åt sin egen arbetssituation? Är det så ynkliga lärarvarelser som arbetar på friskolor i dagens Sverige som inte har något eget civilkurage, som kan stå upp för sina egna åsikter, ryta ifrån och få till en förändring? Jo, det finns några stycken, några stycken som har civilkurage nog att stå upp för sina åsikter, nyttja yttrandefriheten och ryta ifrån och visst leder det till en förändring, men inte den önskade. Förändringen det leder till är att dessa modiga lärare systematiskt blir bortvalda från viktiga inflytelserika poster så som exempelvis arbetslagsledare. Dessa modiga lärare får sitta i flera samtal med chefen om vikten av lojalitet och "ansiktet utåt" och i vissa fall kommer dessa samtal leda till att denna modiga lärare förändras från en "Nej-sägare" till en "Ja-sägare". I andra fall så biter inte heller detta på den evige "Nej-sägaren" och då har jag upplevt exempel på att denna lärares kurser helt plötsligt har plockats bort med motiveringen "dåligt elevunderlag" för att sedan startas upp igen terminen efter. Detta hinner dock inte den modige "Nej-sägaren" uppleva eftersom att denne redan har förlorat jobbet. 

Det är sådant som ovanstående händelseförlopp som leder till att de övriga lärarna på friskolan blir rädda för att förlora jobbet. Bättre att jobba på, vara en "Ja-sägare" och komma bra överens med chefen för det märks ju att det är dessa personer som blir arbetslagsledare, får större löneökning och i vissa fall chans att avancera till att bli biträdande rektorer. Det är underförstått att lojalitet gynnar skolan (företaget) där eleverna (kunderna) möts av leende lärare (slavar) som av rädsla för sina jobb på öppna hus säger: "Det är självklart att du ska välja att läsa på vår skola! Det här är ju den bästa skolan i Sverige!"

/Lärare2000

[nyaskolan-blog]

Bakgrundsfakta till bloggens uppkomst

Jag vill inleda detta första blogginlägg med en del bakgrundsinformation om vad som till slut gav upphov till denna blogg. Den mängd frustration över orättvisan, den felaktiga synen och den totala avsaknaden av insyn i hela läraryrket som driver debatten idag, vilket till slut resulterade i denna blogg som jag hoppas kommer att göra ett avtryck i skoldebatten. 

Jag har valt att kalla mig för det kanske ganska enkla namnet "Lärare2000" av två anledningar. Den ena anledningen är att jag (liksom många andra lärare som arbetar i dagens skola) som ifrågasätter arbetsgivaren och hur tjänstefördelningar sköts faktiskt är rädd för att förlora jobbet om det skulle komma ut vem jag är. Sverige är ett land där alla har rätt att uttrycka sin åsikt, men mellan skolledningens fyra väggar så är det en sanning med modifikation. "Uttryck gärna din åsikt, men se till att det inte är någonting negativt om skolan du arbetar på för då kan du alltid bytas ut mot någon annan som inte vågar ta upp bristerna som finns." Detta är självklart ingenting som bokstavligen uttryckts, men det gör det inte mindre sant. Det finns där och lojalitet mot skolans ledning går idag före pedagogik.

Den andra anledningen är att "Lärare2000" signalerar att jag är en lärare av "den nya skolan" den som finns och är verksam just nu på 2000-talet med den blandning av kommunala skolor och friskolor som fungerar mer som vinstdrivande företag där eleverna tituleras som "kunder" i personalrummet.

Jag är relativt nyexaminerad och har jobbat i skolan i några år nu och har på den ganska korta tiden hunnit byta jobb fyra gånger av egen vilja på grund av den totala avsaknad av pedagogiskt fokus vilket jag verkligen brinner för.

Eftersom att jag ännu inte haft förmånen att arbeta på en kommunal skola än så är de erfarenheter som jag beskriver i min blogg baserade på mina upplevelser och min arbetssituation på friskolor. Jag har som sagt haft "nöjet" att få arbeta på fyra olika friskolor och har fortfarande god kontakt med gamla kollegor som berättar sina upplevelser av brister som de inte vågar föra vidare till skolledningen av rädsla för att förlora jobbet. Detta ger, enligt mig, en viss nyanserad bild av nuläget på svenska friskolor, men naturligtvis är det inte en helt objektiv bild.

Jag hoppas genom denna blogg kunna ändra riktning på skoldebbatten från att endast fokusera på den bristande kvalitén i elevernas utbildning och elevernas situation i skolan och helt utelämna hur lärarnas arbetssituation kraftigt har försämrats, till att belysa det faktum att den bristande kvalitén på elevernas utbildning och skolsituation faktiskt grundar sig i lärarnas pressade arbetssituation. Jag känner ingen lärare som någonsin har uttryckt en ovilja att göra sitt yttersta för att få varje elev att klara kursmålen. Generellt sett kan man säga att mer eller mindre alla lärare vill se sina elever lyckas i skolan, men till vilket pris är det egentligen? Detta ska jag ta upp och ge er (mina läsare) en unik inblick i lärares arbete på friskola i 2000-talets Sverige!

/Lärare2000