Man fortsätter springa i samma banor, vara omgiven kring folk och tänka bort så mycket man kan.
Men tillslut går det inte längre, någon gång kommer kvällen då ensamheten är ditt enda sällskap och verkligheten kommer ikapp.
Då ligger man där, ensam, förkrossad och totalt jävla förstörd och fajtas med sina demoner.
Ikväll är en sån kväll
Her vil vi snakke om demoniske konger, eller høye demoner med mange under seg. Jeg har snakket om dette før, men vil lage et ekstra innlegg om dette. En demonisk konge er Kongen av Babylon, som er over legemet. Men, kongen av Assyria er en konge som stjeler fra alle andre konger!
Israel måtte kjenpe mot flere konger, og disse kongene er demoniskl konger, det var der de…
I Bibelen kan vi lese om denne demonen som har 6000 undesåtter. Sliter du med virus, infuensa, bakterier etc? Har du kroniske plager som aldri ser ut til å gå bort? Har du renset din sjel, men fortsatt har du plager? Det er fordi demoner har vært tilknyttet dine sår, eller som jeg kaller dem, landingsplasser, i sjelen. Disse må også kastes ut, å nå…
Kan fysiske problemer komme fra sjelen? Kan man oppleve plager i kroppen fordi man har hatt traumatiske opplevelser i livet, eller fordi man har uttalt ord og sladder etc mot personer? Hva sier Guds Ord om dette?
(Dette er hentet fra Katie Souzas serie om helbredelse i sjelen. Lenke kommer under).
Sjelen er dine følelser så ofte oppleves ustabile eller merkelige følelser samt sinne, sorg etc.…
Oförklarliga försvinnanden ödelägger Varbergs gator. De få rörelser som syns till för med sig en illavarslande slöja som tycks lägga sig likt ett täcke över hela staden. Går det att stoppa de mörka väsen och demoner som är på väg att ta över de dödligas stad eller är Varberg förlorat? Efter att ha läst boken ”Lockad av ondska” av Yamilé Andreasson drömmer jag mig bort kring omänskliga väsen och deras magiska krafter. En bok som tar mig till ett bekant men ändå förtrollat Sverige.
Varning, nedan innehåller spoilers angående första boken i serien Skuggornas stad!
I bok ett ”Mörkrets makt” om skuggornas stad lyckas huvudpersonen Ariana med nöd och näppe stoppa det annalkande kriget mellan de olika sorters mörka och ljusa väsen som bor i Skuggornas stad och därmed axla ansvaret som dess ledare, precis som det siats om. Och det är här som bok nummer två, ”Lockad av ondska” tar vid. Trots att Ariana fick stopp på striden har hon inte lyckats utrota den uråldriga fientligheten som är djupt rotad mellan de väsen hon helt plötsligt förväntas styra över. Lorden bland vampyrer planera ett nytt drag för att få härska över de lättmanipulerade människorna och de dödligas stad, ett första steg mot att få total makt över alla väsen. Kan Ariana lyckas ena tillräckligt många för att stoppa det växande raseri och maktbegär som hotar förstöra allt hon arbetar för? Inte nog med det så brottas Ariana även med sig själv och de outforskade krafter hon bär på, krafter sprungna både ur mörker och ljus.
Bok två kretsar mycket kring Arianas rädsla för att den mörka kraft hon bär inom sig är på väg att slita sig fri eller ta över helt, en mörk och farlig sida hon medvetet om och om igen försökt trycka undan men allt oftare misslyckas stilla eller kontrollera. Intensifierande raseriutbrott med oanade och rent ut sagt farliga konsekvenser gör det allt svårare för Arianas älskade Carmine att hålla jämna steg med henne, trots att han är en stark och mäktig vampyr. Utan att veta hur hamnar hon bland gamla fiender och träffar dessutom nya varelser hon aldrig trott sig få möta, framförallt inte under de märkliga omständigheter som de högre krafterna verkar väva in henne allt djupare i. Kommer hon alltid att brottas med de högre krafternas vilja, kommer hon aldrig att få makten att styra sitt eget öde?
Som läsare får man uppleva vänskap versus fientlighet, romans versus svartsjuka och så något mitt emellan där åtrån möter båda. Själv frågar jag mig, vilken typ av romans är egentligen rätt och vilken är fel? Kan man styra någon av dessa starka känslor när de väl ger sig tillkänna?
Likt bok ett håller Yamilé Andreasson en rask takt med ett tydligt mål, för här händer allting i ett snabbt tempo där man slungas mellan olika karaktärers val av väg och förväntansfullt undrar man vart det hela ska bära hän. Personligen gillar jag de ”hintar”och obesvarade frågor hon placerar ut som får en att försöka gissa utgången likt en deckare. Jag tycker författaren bygger upp handlingen i ”Lockad av ondska” likt en schackspelare som placerar ut sina spelpjäser inför en stor-match. Och det är just den där känslan av förväntan man kan få inför en kommande sammandrabbning som gör boken spännande. Och med tanke på hur bok nummer två slutar så anar jag att jag inte har sett finalen än!