Packning
JAG ska va först…nej JAG ska va…! Nu trängs de om platsen igen. Men lägg av..! JAG börjar och sen får du..!
Va? Säger vem?? Säger hon och försöker hålla i skidorna och hjälmen sitter på sniskan. Varför kan inte jag *försöka hålla i allt* börja osen kommer du efter?
Haha nänä så funkar det inte. JAG börjar, sen får du gå.
Jeeeeeaaaagbörjarosenfådu säger hon och driver med honom. Han ser rött och börjar koka lite lätt.
NU är det såhär att JAG börjar o därmed basta!
Hon driver med honom igen och gör miner som ska se ut som honom...han ser.
Han suckar. Vi KAN inte gå samtidigt, vi får inte plats då. Kolla hur mycket packning du har och sen har jag allt det här. Hur ska vi komma igenom dörren har du tänkt?
Hon ser hur trångt det är och det är knappt så en kommer in med all jäkla packning de har med sig. Det är tungt och svettigt att bära och bökigt. De måste bestämma sig snabbt.
Jag vill mest inte gå sist, säger hon litet.
Nä, ok, det vill väl inte jag heller men nån måste ju gå först.
Varför ska det va du då?
Jamen kolla här, den här packningen behöver in först. Sen kan vi ta din packning.
Nu känns det som att hennes packning är mindre värd.
Fine, gå med din fina packning först du, säger hon ledset. Det är ju klart att du med din fina packning ska gå först. Jag har ju bara det här liksom.
Nu suckar han ännu mer och börjar ställa av sina grejer.
Ok om jag tar din den där och så kan du ta min den då?
Hennes purkna min blir lite mindre purken.
De byter grejer och packar om. Det är ett himla tjorv. Sen ska de gå ut ur dörren samtidigt. Det är ett himla pusslande men de försöker.
Ajajaj..! ta bort racket, det klämmer in i min mage!
Jag når inte..!
Jamen ta bort kastrullen och flaxa med din högra arm, så kanske jag kan ta den i farten..!
TJONG! Aaaaaj!
Vad hände?
Du smällde till mig med cyklopet RAKT i ögat!
Va? Du la väl det i ryggsäcken?
Ja men sen fick det inte plats så då hängde jag det bredvid kastrullen så att jag kunde få plats med mina badtofflor...!
De svettas. De är fulla av prylar och står precis i dörröppningen. De tittar på varandra.
Hade inte du packat som en paket getter så hade vi inte varit här.
Nä för DUUUU packar ju så JÄVLA mycket bättre…! Vad är det här liksom? En slangbella?? Vad ska vi med en slangbella till?
Det kan va bra att ha när..
Och det här…? Din farmors hemmastickade kofta? Du har ju ALDRIG använt den! Du sa ju att du blev galen på att den kliade så att du vägrade ta på dig den…!
JA men vi kanske behöver den för att göra upp brasa nån gång.
Vi HAR ju massa tändstickor med oss redan..!
JA men jag tycker OM farmors kofta..!
Ja men den tar ju upp halva ryggsäcken..! Det är ju därför jag får ha kastrullerna här..!
De där kastrullerna är skruttiga…
Va?
Det är skruttiga kastruller..
Ska vi börja med DET nu? Vi kom väl överens om att det var de bästa vi hittade ..?
Det FANNS….bättre
NEJ vi ska inte ha dedär fula med Rambotryck
De va JÄTTECOOLA!
De såg för jävliga ut! Plus att de fick bara handdiskas och du hatar ju att diska..!
Nu purknar han till.
Hon tittar i taket som i oh lord ge mig styrka. Svetten droppar ner på ryggen och det är lite smått ohållbart.
De kommer inte igenom.
Kan inte jag bara gå först och sen kommer du efter?
HA! Ja den va bra.
Hepp…
Det bästa är ju om JAG börjar gå och SEN kommer du.
Hon ger en isande blick och pekar finger under vanten.
Allt börjar sakta ned och till sist så inser de. De börjar backa tillbaka.
Sen sitter de där. Fulla med packning av allt möjligt de dragit med sig. En tejpad trädgårdsslang, en gammal motor som inte fungerar som tydligen kan ”va bra att ha”, nallen från när de va sju och…listan är lång.
Det går tydligen inte heller att någon gör sig av med lite packning, för det vill de inte. Så då sitter de och anklagar varandra. Kanske mognar de tillräckligt och inser att de kan gå en i taget någon gång eller så kommer de sitta där än, likt Ferdinand under korkeken.
