Är lite sen på den här bollen. Men här kommer en artikel som handlar om den strategi för digitalisering av skolan som Skolverket har tagit fram. Jag har för att kunna bedöma den här strategin tagit fram siffror för vad som kommer hända i den digitala världen under tiden (2017-2022) som IT-strategin gäller under. Siffrorna utgår från att dagens takt håller i sig de kommande fem åren, vilket den sannolikt inte kommer göra då prognoser tyder på en ännu snabbare utveckling framöver här. Bland annat flera prognoser som kommit från Cisco. Men här är siffrorna i alla fall (Källa Statistic Brain).
131400000000 länkar kommer delas på Facebook under perioden 2017-2022. 262800000000 vänförfrågningar kommer skickas på Facebook under perioden 2017-2022. 394200000000 meddelanden kommer skickas i Facebook messenger. 1434888000000 tweets kommer skrivas på Twitter under perioden 2017-2022. 784400000 timmar video kommer laddas upp på Youtube. 297000000000 filmer kommer visas på Youtube under perioden 2017-2022 på Youtube. Motsvarande 73 000 år kommer live strömmad video kommer konsumeras bara på Periscope under perioden 2017-2022. 6388750000 timmar kommer live strömmas på Periscope under perioden 2017-2022.
105850000000 bilder kommer laddas upp på Instagram. 219 000 000 blogg poster kommer publiceras på Tumblr. 7884000000 bilder kommer laddas upp på Flickr under perioden 2017-2022. Vad siffrorna visar på är en mycket kraftig utveckling av digitalt innehåll de kommande fem åren. Jag tror vi behöver en mer kraftfull och handlingskraftig strategi, även om det finns delar i den som skrivningar om Learning analytics som är väldigt bra, för att möta den digitala värld vi ser framför oss och som siffrorna ovan visar. Här kommer några förslag till vad jag menar behöver göras:
Att det kommunala huvudmannaskapet får vara kvar, men att huvudmännen ska få ett nytt uppdrag i Skollagen enligt följande förslag: "Den eller de huvudmän som bedriver skola i Sverige ska aktivt verka för bästa tänkbara förutsättningar för lärare och elever att verka i ett samhälle som kännetecknas av snabba förändringar, snabb teknologisk utveckling, stora informationsflöden och globalisering".
Att den öppenhet och transparens som präglar dagens digitala samhälle också får genomsyra skolan. Alla huvudmän bör omfattas av meddelarskyddet och offentlighetsprincipen såsom de är inskrivna i TF och YGL.
Att det med modern teknik införs anonyma bedömningar för all rättning av inlämningsuppgifter.
Att en utredning får titta på huruvida det finns möjligheter att skapa ett bedömningssystem med Open Badges och att nivåer ersätter årskurser. På det sättet skulle man mer eller mindre kunna individ anpassa takten för varje enskild elev.
Att ett digitalt läslyft tillsätts som ska öka kunskaperna om hur unga som är i den digitala miljön läser i samband med att de använder appar, spel, sociala medier, film, datorprogram och så vidare. Innan 21 års ålder visar forskning från USA att en ung person kommer ha spelat 10 000 timmar. Det är 1 000 timmar mer än hela grundskolan och gymnasieskolan omfattar tillsammans. Modellen bör som jag ser det vara densamma som inom läslyftet och matematiklyftet.
Att det införs distansundervisning och fjärrundervisning som alternativ i alla ämnen i grundskolans senare del och gymnasieskolan.
Att det erbjuds frivilliga kurser på distans för elever på grundskolans senare del och gymnasieskolan under sommaren. Kurser man får söka. För att det inte ska bli för komplicerat med antagning till högskolan är min idé att man får intyg på att man läst dessa kurser, dvs. de kommer inte påverka meritvärdet.
Att det tas fram en nationell databas med fria digitala lärresurser för de olika ämnena och kurserna i grundskolan och på gymnasiet.
Att det tas fram ett innovationsbidrag med särskilt fokus på att ta fram digitala lösningar för nyanländas lärande. Ett bidrag man ska kunna söka från staten (bör utredas så att det blir korrekt och så att man kan undvika fusk).
Att det tas fram en nationell satsning för digital innovation inom värdegrunden. Till exempel skulle det kunna handla om appar där mobbning och kränkningar anonymt kan anmälas.
Att en utredning får titta på hur elever med funktionsnedsättning ska kunna dra nytta av mobil teknologi i skolan. Exempel inom området finns här: http://www.nytimes.com/2014/10/19/fashion/how-apples-siri-became-one-autistic-boys-bff.html?_r=0.
Att det tas fram ett IKT-lyft som riktar sig direkt till lärare som undervisar i Svenska för invandrare (SFI) för att underlätta för dem att digitalisera sin verksamhet.
Att det tas fram en SFI-MOOC där vi snabbt kan skala upp utbildningen inom Svenska för invandrare (SFI) för att få fler att komma in i det svenska samhället snabbare och därmed också etablera sig i civila organisationer (idrottsrörelsen osv.) och på den svenska arbetsmarknaden.
RIT-avdrag för lärare. Lärare som jobbar med och utvecklar IT i relation till lärande och utbildning ska kunna få pengar tillbaka på skatten för detsamma. Det kan till exempel handla om att man får avdrag för kurslitteratur på kurser man läser inom IT och lärande på fritiden.
Att det tas fram ett nationellt event med fokus på 3D-print teknik inom utbildningssektorn. Meningen med eventet är att ge lärare tillgång till en arena för nätverkande om 3D-print teknologi och dess användning i utbildningssammanhang.
Att elevens val och skolans val slås ihop och blir digitala valet. Filmkunskap ska vara obligatoriskt för skolorna att erbjuda. Ett förslag till kursplan för åk 7-9 i Filmkunskap finns utvecklat av mig. Förslaget finner du genom att klicka här.