Allsmäktige Guds Kyrka @kingdomsalvationsv - Tumblr Blog

Posts

Hans verk i köttet är av den största betydelse, vilket sägs med syfte på verket, och den som slutligen avslutar verket är den inkarnerade Guden och inte Anden. Vissa tror att Gud en dag kanske ska komma till jorden och visa sig för människan för att sedan personligen döma hela mänskligheten och pröva människorna en efter en utan att utelämna någon.

De som tänker på det viset känner inte till det här stadiet av inkarnationens verk. Gud dömer inte människorna en och en, och prövar inte människorna en och en; det vore inte domens verk att göra så. Är inte hela mänsklighetens fördärv av samma slag? Är inte alla människors väsen likadana? Vad som döms är mänsklighetens fördärvade väsen ‒ människans väsen som fördärvats av Satan ‒ och alla människans synder. Gud dömer inte människans futtiga och obetydliga fel. Domens verk är representativt och utförs inte särskilt för en viss person. Snarare är det ett verk som innebär att en grupp människor döms i syfte att representera domen över hela mänskligheten. Genom att personligen utföra sitt verk på en grupp människor använder den förkroppsligade Guden sitt verk för att representera verket med hela mänskligheten, varefter det gradvis sprider sig. Det är likadant med domens verk. Gud dömer inte en viss sorts individ eller en viss grupp människor, utan han dömer hela mänsklighetens orättfärdighet, exempelvis människans motstånd mot Gud, hennes vanvördnad mot honom eller störande av hans verk och så vidare. Vad som döms är mänsklighetens väsen av motstånd mot Gud och det här verket är de sista dagarnas erövrande verk. Det verk och det ord av den inkarnerade Guden som människan bevittnar är domens verk inför den stora vita tronen under de sista dagarna, något som människan förr i tiden begrep. Det verk som i dag utförs av den inkarnerade Guden är just domen inför den stora vita tronen. Den inkarnerade Guden av idag är den Gud som dömer hela mänskligheten under de sista dagarna. Detta kött och hans verk, ord och hela sinnelag utgör Gud i hans helhet. Trots att hans verks har begränsad omfattning och inte direkt berör hela universum, är kärnan i domsverket den direkta domen av hela mänskligheten – inte bara för Kinas utvalda folks skull eller för ett litet antal människors skull. Fastän det verk som Gud i köttet utför inte omfattar och berör hela universum, representerar det verket med hela universum. Och när han avslutat det verk som hans kötts verk omfattar kommer han genast att utvidga detta verk till hela universum, på samma sätt som Jesu evangelium spreds genom hela universum efter hans uppståndelse och himmelsfärd. Oavsett om det är Andens verk eller köttets verk har det begränsad omfattning men representerar verket med hela universum. I de sista dagarna framträder Gud för att utföra sitt verk under sin inkarnerade identitet, och den förkroppsligade Guden är den Gud som dömer människan inför den stora vita tronen. Oavsett om han är Anden eller köttet, är den Gud som utför domens verk samme Gud som dömer mänskligheten i de sista dagarna. Den definitionen baseras på hans verk och inte på hans yttre framträdande eller flera andra faktorer. Fastän människan har olika uppfattningar om dessa ord, kan ingen förneka det faktum att den inkarnerade Guden dömer och erövrar hela mänskligheten. Oavsett vad människan tycker om det, talar fakta trots allt för sig själva. Ingen kan säga att ”verket utförs av Gud, men köttet är inte Gud”. Det vore nonsens, för detta verk kan inte utföras av någon annan än Gud i köttet. Eftersom detta verk redan har fullbordats ska Guds verk med att döma människan inte utföras en andra gång efter detta verk. Gud i sin andra inkarnation har redan avslutat hela det förvaltande verket och det kommer inte att finnas något fjärde stadium av Guds verk. Eftersom den som döms är människan, som är kött och har fördärvats och det inte är Satans ande som döms direkt, utförs inte domens verk i den andliga världen utan bland människorna.

#Gud #Guds ord #tro på gud #sanningen #Guds verk

Kristen film utdrag 4 från ”Svidande minnen”: Vad exakt är förhållandet mellan att bli frälst och att träda in i himmelriket?

Många människor tror att de genom sin tro på Herren Jesus befrias från sina synder, att de blir frälsta genom sin tro, och vidare att när någon är frälst så är denne frälst för evigt, och att de kan ryckas upp och träda in i himmelriket när Herren återvänder. Ändå sade Herren Jesus: ”Inte alla som sade ’Herre, Herre’ till mig skall komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja” (Matteus 7:21). Dessa människor som ropar ”Herre, Herre” är alla de som har blivit frälsta genom sin tro på Herren, så hur kommer det sig då att inte varenda en av dem kan komma in i himmelriket? Vad är det som pågår här?

#tro på gud #himmelriket #kristen film #tro på Herren Jesus

Dagliga ord från Gud | ”Gud själv, den unike I” | Utdrag 87

På femte dagen uppvisas Skaparens auktoritet på olika sätt av liv i skilda och växlande former Skriften säger: ”Och Gud sade: ’Låt vattnet ymnigt frambringa den rörliga varelse som har liv, och fågeln som kan flyga ovanför jorden i himlens öppna valv.’ Och Gud skapade stora valar och varje levande varelse som rör sig, vilka vattnet frambringade ymnigt, efter deras slag, och varje slags bevingad fågel, efter dess slag, och Gud såg att det var gott” (1 Mos 1:20–21). Skriften säger oss tydligt att Gud denna dag skapade varelserna i vattnet och fåglarna i luften, vilket betyder att han skapade olika fiskar och fåglar och klassificerade dem enligt deras slag. På det viset berikades jorden, skyn och vattnen av Guds skapelse …

När Guds ord uttalades uppstod omedelbart friskt, nytt liv, varje ny varelse med sin egen form, utifrån Skaparens ord. De kom in i världen, trängdes om utrymmet, hoppande, spralliga av glädje … Fiskar av alla former och storlekar simmade genom vattnet, och skaldjur av alla sorter växte fram ur sanden; varelser med fjäll och skal och ryggradslösa varelser växte snabbt fram, stora eller små, långa eller korta. Även olika typer av sjögräs växte raskt fram, vajade i takt med alla de olika vattenlivens rörelser, rullade, drev på det stillastående vattnet, som för att säga: Skaka loss! Ta med dina vänner! För du kommer aldrig mer att vara ensam! Från den stund då de olika levande varelserna som Gud skapat framträdde i vattnet medförde varje ny livsform en vitalitet till vatten som varit stilla så länge, och en ny era inleddes … Från den punkten lutade de sig mot varandra och höll varandra sällskap och det fanns inget avstånd mellan dem. Vattnet existerade för varelserna i det, gav näring till varje livsform som vilade i dess omfamning, och varje livsform existerade för vattnets skull, på grund av näringen det gav. De gav varandra liv, och samtidigt vittnade de båda på samma sätt om Skaparens skapelses mirakel och storslagenhet, och om Skaparens oövervinneliga kraft … När havet inte längre var tyst började livet fylla även skyn. Den ena efter den andra flög fåglar, stora och små, upp i luften från marken. Till skillnad från varelserna i vattnet hade de vingar och fjädrar som täckte deras slanka, eleganta figurer. De flaxade med vingarna, visade stolt och högdraget upp sin praktfulla fjäderskrud och de speciella funktioner och färdigheter som Skaparen hade skänkt dem. De flög fritt, och de förflyttade sig skickligt mellan himmel och jord, över grässlätter och skogar … De var luftens älsklingar, de var alltings älsklingar. De skulle snart bli bandet mellan himmel och jord, och skulle förmedla meddelanden till alla ting … De sjöng, de dök glädjefyllt, de förde in munterhet, skratt och livsglädje i denna en gång så tomma värld … De använde sin klara, melodiösa sång, använde orden i sitt hjärta för att lovsjunga Skaparen för livet som skänkts åt dem. De dansade glatt för att visa upp fullkomligheten och det mirakulösa i Skaparens skapelse, och de skulle helga hela sitt liv åt att vittna om auktoriteten hos Skaparen genom det speciella liv som han hade skänkt dem … Oavsett om de befann sig i vattnet eller i luften existerade genom Skaparens befallning denna mångfald av liv i livets olika konfigurationer, och genom Skaparens befallning samlades de inom respektive art – och denna lag, denna regel, kunde inte ändras av någon skapad varelse. De vågade aldrig gå utanför de begränsningar som satts för dem av Skaparen, och det kunde de inte heller. Som Skaparen befallit levde de och förökade sig, och de följde strikt den livsbana och de lagar som Skaparen föreskrivit, och följde medvetet hans outtalade påbud och de himmelska förordningar och föreskrifter som han gav dem, ända fram till idag. De samtalade med Skaparen på sitt eget speciella sätt, och de kom att uppskatta Skaparens mening, och de lydde hans befallningar. Ingen av dem överträdde någonsin Skaparens auktoritet, och hans suveränitet och herravälde över dem utövades i hans tankar; inga ord uttalades, men den auktoritet som var unik för Skaparen kontrollerade i tystnad alla ting som saknade språk, och som skilde sig från mänskligheten. Utövandet av hans auktoritet på detta speciella sätt tvingade människan att tillägna sig en ny kunskap, och göra en ny tolkning, av Skaparens unika auktoritet. Här måste jag säga, att denna nya dag uppvisade utövandet av Skaparens auktoritet ännu en gång hur unik Skaparen är. Härnäst kan vi ta en titt på den sista meningen i detta avsnitt av Bibeln: ”Gud såg att det var gott.” Vad tror ni att det betyder? Guds känslor finns i dessa ord. Gud såg hur allt det han hade skapat kom till och stod fast på grund av hans ord, och hur det gradvis började förändras. Var Gud vid den tiden nöjd med de olika ting han hade gjort med sina ord, och de olika saker han hade uppnått? Svaret är att ”Gud såg att det var gott”. Vad ser ni här? Vad representerar det att ”Gud såg att det var gott”? Vad symboliserar det? Det betyder att Gud hade kraften och visdomen att uppnå det han hade planerat och föreskrivit, att uppnå de mål han hade föresatt sig att uppnå. När Gud hade fullgjort varje uppgift, ångrade han sig? Svaret är fortfarande att ”Gud såg att det var gott”. Med andra ord, han kände ingen ånger, utan i stället var han rentav nöjd. Vad betyder det att han inte kände någon ånger? Det betyder att Guds plan är fullkomlig, att hans kraft och visdom är fullkomliga och att det enbart är genom hans auktoritet som sådan fullkomlighet går att uppnå. När människan utför ett uppdrag, kan hon, liksom Gud, se att det är gott? Kan någonting som människan gör nå fullkomlighet? Kan människan fullborda något en gång och för all evighet? Precis som människan säger, ”det blir aldrig perfekt, bara bättre”, kan ingenting som människan gör nå fullkomlighet. När Gud såg att allt som han hade gjort och uppnått var gott så hade allting som Gud gjort upprättats genom hans ord, vilket innebär att när ”Gud såg att det var gott” så hade allt han skapat antagit en permanent form, klassificerats enligt sin typ och fått en fast position, ett syfte och en funktion, en gång och för all evighet. Dessutom hade deras roll bland alla ting, och den resa de måste göra under Guds förvaltning av alla ting, redan föreskrivits av Gud, och var oåterkalleliga. Detta var den himmelska lag som Skaparen hade gett allting. ”Gud såg att det var gott”, dessa enkla, alltför lite uppskattade ord, så ofta förbisedda, är den himmelska lagens och den himmelska förordningens ord, som Gud gett alla skapade varelser. De är ytterligare ett förkroppsligande av Guds auktoritet, ett som är mer praktiskt, och mer djupgående. Genom sina ord kunde Skaparen inte bara vinna allt det han ställt i utsikt att vinna, och uppnå allt det han ställt i utsikt att uppnå, utan han kunde också i sina händer kontrollera allt som han hade skapat och härska över alla ting som han hade skapat under sin auktoritet, och dessutom var allt systematiskt och regelbundet. Allting förökade sig, existerade och dog också bort genom hans ord, och därtill existerade de genom hans auktoritet i den lag han hade upprättat, och ingen var undantagen! Denna lag började i samma stund som ”Gud såg att det var gott”, och den ska existera, fortsätta och verka för Guds förvaltningsplans skull ända till den dag den upphävs av Skaparen! Skaparens unika auktoritet manifesterades inte bara i hans förmåga att skapa alla ting och befalla alla ting att bli till, utan också i hans förmåga att härska och ha suveränitet över alla ting, att skänka liv och vitalitet åt alla ting och, utöver det, i hans förmåga att, en gång och för all evighet, förmå alla ting som han skulle skapa i sin plan att framträda och existera i världen han skapat i en fullkomlig form, en fullkomlig livsstruktur och en fullkomlig roll. Därtill manifesterades det så att Skaparens tankar inte begränsades av några tvång, och inte begränsades av tid, rum eller geografi. Liksom hans auktoritet ska Skaparens unika identitet förbli oförändrad från evighet till evighet. Hans auktoritet ska alltid förbli en representation av och en symbol för hans unika identitet, och hans auktoritet ska för evig tid existera sida vid sida med hans identitet! Utdrag ur ”Gud själv, den unike I”

#bibeln #guds ord #känna gud #tro på gud

Kristen film utdrag 3 från ”Gudomlighetens hemlighet”: Hemligheten med Guds inkarnation

Dagliga ord från Gud | ”Kristus utför domens verk med sanningen” | Utdrag 79

Domens verk är Guds eget verk, så det bör naturligtvis utföras av Gud själv; det kan inte utföras av människan i hans ställe. Eftersom domen är erövrandet av människosläktet med hjälp av sanningen, är det utan tvekan så att Gud fortfarande framträder som den inkarnerade avbilden för att utföra sitt verk bland människor.

Det innebär att Kristus i de sista dagarna ska använda sanningen till att undervisa människor runt om på jorden och göra alla sanningar kända för dem. Det är domens verk av Gud. Många känner en oro inför den andra inkarnationen av Gud, för människan har svårt att tro att Gud skulle bli kött för att utföra domens verk. Jag måste ändå berätta för er att Guds verk ofta vida överskrider människans förväntningar och är svårt att acceptera för människans sinnen. För människor är endast maskar på jorden, medan Gud är den Allrahögste som uppfyller universum. Människans sinne är likt ett hål med stinkande vatten som bara ger upphov till maskar, medan varje stadium av verket som styrs av Guds tankar är ett destillat av Guds visdom. Människan vill ständigt strida med Gud, om vilket jag säger att det är självklart vem som kommer att lida en förlust i slutändan. Jag uppmanar er alla att inte betrakta er själva som värda mer än guld. Om andra kan acceptera Guds dom, varför kan då inte du göra det? Hur mycket högre står du än andra? Om andra kan böja sina huvuden inför sanningen, varför kan inte du också göra det? Guds verk har en inneboende drivkraft som inte går att hejda. Han kommer inte att upprepa domens verk än en gång enbart på grund av den ”insats” du har gjort, och du kommer att bli överväldigad av ånger över att du låtit en sådan bra möjlighet gå dig förbi. Om du inte tror på mina ord, vänta då bara tills den stora vita tronen i skyn fäller dom över dig! Du måste känna till att alla israeliter försmådde och förnekade Jesus, och ändå fortsätter faktumet med Jesu försoning av mänskligheten att spridas till universums gräns. Är inte detta en verklighet som Gud skapade för länge sedan? Om du fortfarande väntar på att Jesus ska ta dig upp till himlen, då säger jag att du är en trotsig bit dött trä. Jesus kommer inte att erkänna en falsk troende som du, som är illojal mot sanningen och endast söker välsignelser. Tvärtom kommer han, utan barmhärtighet, att kastar dig i eldsjön för att du ska brinna i tiotusentals år.

#kristus #jesus #guds ord #tro på gud

Dagliga ord från Gud | ”Gud själv, den unike II” | Utdrag 109

Kan ni se Guds vredes substans i hans förstörelse av Sodom? Finns det något som är uppblandat med hans raseri? Är Guds raseri rent? För att använda människans ordalag, är Guds vrede oförvanskad? Finns det något knep bakom hans vrede? Finns det någon konspiration? Finns det några onämnbara hemligheter? Jag kan säga till er strängt och högtidligt: Det finns ingen del av Guds vrede som kan leda en till tvivel. Hans ilska är ren, oförvanskad ilska och hyser inga andra avsikter eller mål. Anledningen till hans ilska är ren, oklanderlig och över all kritik. Det är en naturlig uppenbarelse och uppvisning av hans heliga substans; det är något som ingenting i skapelsen besitter. Detta är en del av Guds unika rättfärdiga sinnelag, och det är också en slående skillnad mellan Skaparens och hans skapelses respektive substanser.

Oavsett om man blir arg i andras åsyn eller bakom deras rygg, så har var och en olika avsikt och syfte. Kanske bygger de upp sin prestige, eller kanske försvarar de sina egna intressen, upprätthåller sin image eller håller på sin värdighet. Vissa behärskar sig i sin ilska, medan andra är mer förhastade och flammar upp i raseri närhelst de önskar utan minsta lilla behärskning. Kort sagt härrör människans ilska från hennes fördärvade sinnelag. Oavsett dess syfte är den av köttet och av naturen; den har ingenting att göra med rättvisa eller orättvisa eftersom ingenting i människans natur och substans motsvarar sanningen. Därför bör den fördärvade mänsklighetens temperament och Guds vrede inte nämnas i samma andetag. Beteendet hos en människa som är fördärvad av Satan börjar utan undantag med begäret att värna om fördärvet, och det bygger på fördärv; sålunda kan människans ilska inte nämnas i samma andetag som Guds vrede, oavsett hur riktigt det kan verka i teorin. När Gud sänder ut sitt raseri hejdas onda krafter, onda ting förstörs, samtidigt som rättvisa och positiva ting åtnjuter Guds omsorg och skydd, och de tillåts att fortgå. Gud sänder ut sin vrede eftersom orättvisa, negativa och onda ting hindrar, stör eller förstör den normala verksamheten och utvecklingen av rättvisa och positiva ting. Målet med Guds ilska är inte att värna om hans egen status och identitet, utan att värna om existensen av rättvisa, positiva, vackra och goda ting, att värna om lagarna och ordningen i människans normala överlevnad. Detta är grundorsaken till Guds vrede. Guds raseri är en mycket korrekt, naturlig och sann uppenbarelse av hans sinnelag. Det finns inga avsikter bakom hans raseri, inte heller finns där falskhet eller komplotter; bättre upp, hans raseri innehåller inget av det begär, list, illvilja, våld, ondska eller något annat som hela den fördärvade mänskligheten har gemensamt. Innan Gud sänder ut sitt raseri har han redan uppfattat substansen i varje ärende synnerligen tydligt och fullständigt, och han har redan formulerat korrekta, tydliga definitioner och slutsatser. Guds mål med varje ärende han utför är därmed kristallklart, liksom hans attityd. Han är inte virrig; han är inte blind; han är inte impulsiv; han är inte vårdslös; framför allt är han inte principlös. Detta är den praktiska aspekten av Guds vrede, och det är på grund av denna praktiska aspekt av Guds vrede som mänskligheten har uppnått sin normala existens. Utan Guds vrede skulle mänskligheten sjunka ner i onormala levnadsförhållanden; alla rättvisa, vackra och goda ting skulle förstöras och upphöra att existera. Utan Guds vrede skulle lagarna och reglerna för de skapade varelsernas existens brytas eller till och med omstörtas totalt. Sedan människans skapelse har Gud kontinuerligt använt sitt rättfärdiga sinnelag för att värna om och upprätthålla mänsklighetens normala existens. Eftersom hans rättfärdiga sinnelag innehåller vrede och majestät, blir alla onda människor, ting, föremål och allting som stör och skadar mänsklighetens normala existens bestraffade, kontrollerade och förstörda på grund av hans vrede. Under de senaste årtusendena har Gud hela tiden använt sitt rättfärdiga sinnelag för att slå ner på och förstöra alla slags orena och onda andar som motsätter sig Gud och agerar som Satans medbrottslingar och lakejer i Guds arbete med att förvalta mänskligheten. Alltså har Guds verk med människans frälsning alltid framskridit enligt hans plan. Det innebär att eftersom Guds vrede finns, så har det mest rättfärdiga idealet bland människorna aldrig blivit förstört.

#sanningen #guds verk #guds ord

Kristen sång 2020 - Hur man söker efter Guds fotspår (musikvideor)

I Medan du sökte Guds fotspår ignorerade du orden att ”han är sanningen, vägen och livet”. Många får ta emot sanning men litar inte på att de har funnit Guds fotspår, och de erkänner inte hans framträdande. De begår ett allvarligt misstag.

#Kristen sång 2020 #Kristen musik #hymner #gospel song

Ett kristet vittnesbörd | "Jag återförenas med Herren"

Huvudpersonen i den här videon har trott på Herren i mer än 20 år och hon har längtat efter att Herren Jesus ska komma tillbaka. Hon har alltid trott på att Bibeln representerar Gud, att tro på Gud innebär att tro på Bibeln och att det inte kunde finnas något mer som Gud gjort eller sagt utom det som står i Bibeln. På grund av sin blinda tro på och dyrkan av Bibeln låter hon Guds verk i de sista dagarna gå henne förbi. Det vill säga, tills hon en dag på något mystiskt sätt börjar få YouTube-rekommendationer för Allsmäktige Guds kyrkas kanal. Hon inser att det här kanske är Gud som vägleder henne, så hon börjar titta på Allsmäktige Guds kyrkas filmer och videor på nätet och läsa Allsmäktige Guds ord … Till slut, hur ska hon kunna lämna sin felaktiga blinda tro och tillbedjan av Bibeln bakom sig och lyftas upp inför Gud för att återförenas med honom? Titta på Jag återförenas med Herren så får du se.

#‌Allsmäktige Gud #tro på Gud #bibeln #herren jesus

Kristen kortfilm | "Noas dagar är här" | Bibelns profetior om katastrofer i ändens tid besannas

Låt oss blicka tillbaka på mänskligheten under Noas tidsålder. Människan ägnade sig åt alla slags onda aktiviteter och hade inte en tanke på att omvända sig. Ingen lyssnade på Guds ord. Deras oböjlighet och ondska väckte Guds vrede och till slut slukades de av katastrofen då den stora översvämningen kom.

#Kristen kortfilm #Jesus kommer #Allsmäktige Guds Kyrka #Guds ord #tro på Gud

”Den fördärvade mänskligheten är i större behov av den inkarnerade Gudens frälsning” | Utdrag 126

Varje stadium av verk som Gud i köttet utför representerar hans verk för hela tidsåldern och representerar inte som människans verk en viss tidsperiod. Slutet på hans sista inkarnations verk innebär sålunda inte att hans verk har nått ett fullständigt slut, för hans verk i köttet representerar hela tidsåldern och inte bara den tidsperiod då han utför sitt verk i köttet.

Det är bara det att han avslutar sitt verk för hela tidsåldern under den tid då han är i köttet, varefter det sprider sig till alla platser. När den inkarnerade Guden har fullbordat sin verksamhet kommer han att anförtro sitt framtida verk åt dem som följer honom. På så sätt kommer hans verk under hela tidsåldern att fortsätta utföras utan avbrott. Verket under hela inkarnationens tidsålder ska inte anses vara helt avslutat förrän det har spridit sig genom hela universum. Den inkarnerade Gudens verk inleder en ny era och de som fortsätter hans verk är de människor som används av honom. Det verk som människan utför sker helt inom ramen för den inkarnerade Gudens verksamhet och kan inte gå utöver denna omfattning. Om den inkarnerade Guden inte kommer för att utföra sitt verk, är inte människan i stånd att avsluta den gamla tidsåldern och starta en ny era. Det verk som människan utför ligger enbart inom hennes mänskligt genomförbara pliktområde och representerar inte Guds verk. Endast den inkarnerade Guden kan komma och fullborda det verk som han har att utföra och ingen kan göra detta å hans vägnar. Vad jag talar om handlar naturligtvis om inkarnationens verk. Denna inkarnerade Gud utför först ett steg av verk som inte överensstämmer med människans föreställningar, och sedan utför han mer verk som inte överensstämmer med människans föreställningar. Syftet med verket är att erövra människan. Dels stämmer inte Guds inkarnation med människans föreställningar, dels utför han mer verk som inte stämmer med människans föreställningar, och det gör att människan utvecklar ännu mer kritiska åsikter om honom. Han utför bara erövringens verk bland människor som har otaliga uppfattningar om honom. Oavsett hur de behandlar honom kommer alla människor att ha underkastats hans herravälde när han har fullbordat sin verksamhet. Detta verks faktum återspeglas inte bara bland kineser utan representerar hur hela mänskligheten ska erövras. De effekter som uppnås på dessa människor förebådar de effekter som ska uppnås på hela mänskligheten, och effekterna av det verk han utför i framtiden kommer till och med att mer och mer överstiga effekterna på dessa människor. Det verk som Gud i köttet utför omges inte av väldiga fanfarer och är inte heller höljt i dunkel. Det är påtagligt och verkligt, och det är verk där ett och ett är lika med två. Det är inte dolt för någon och vilseleder inte heller någon. Vad folk ser är verkligt och äkta och vad människan vinner är verklig sanning och kunskap. När verket avslutas kommer människan att ha en ny kunskap om honom och de som verkligen söker Gud kommer inte längre att ha några föreställningar om honom. Det här är inte bara hans verks effekt på kineser, utan det representerar effekten av hans verk med att erövra hela mänskligheten. Ingenting är nämligen till mer nytta för verket med att erövra hela mänskligheten än detta kött, detta kötts verk och allt som rör detta kött. Allt detta är till nytta för hans verk i dag liksom för hans framtida verk. Detta kött ska erövra hela mänskligheten och vinna hela mänskligheten. Det finns inget bättre verk genom vilket hela mänskligheten ska få skåda Gud, lyda Gud och lära känna Gud. Det verk som människan utför representerar bara en begränsad utsträckning, men när Gud utför sitt verk talar han inte till en viss person utan till hela mänskligheten och alla dessa som accepterar hans ord. Det slut han förkunnar är slutet för alla människor, inte bara slutet för en viss person. Han favoriserar inte någon och missgynnar inte heller någon utan han verkar för och talar till hela mänskligheten. Denna inkarnerade Gud har därmed redan delat in hela mänskligheten efter deras slag, dömt hela mänskligheten och ordnat ett lämpligt slutmål för hela mänskligheten. Fastän Gud bara utför sitt verk i Kina har han i själva verket redan beslutat om hela universums verk. Han kan inte vänta tills hans verk har spridit sig till hela mänskligheten innan han gör sina uttalanden och åtgärder steg för steg. Vore det inte för sent då? Nu är han fullt kapabel att fullborda det framtida verket i förväg. Eftersom den som verkar är Gud i köttet, utför han gränslöst verk med en begränsad omfattning, och därefter ska han se till att människan fullgör den plikt som hon har att fullgöra; det här är principen för hans verk. Han kan bara leva tillsammans med människan en tid och kan inte följa med henne tills hela erans verk är avslutat. Det är för att han är Gud som han förutsäger sitt framtida verk. Sedan ska han med sina ord dela in hela mänskligheten efter dess slag och mänskligheten kommer att träda in i hans stegvisa verk i enlighet med hans ord. Ingen ska komma undan och alla måste praktisera i enlighet med detta. I framtiden ska tidsåldern följaktligen vägledas av hans ord och inte av Anden. Utdrag ur ”Den fördärvade mänskligheten är i större behov av den inkarnerade Gudens frälsning”

#Guds inkarnation #frälsning #Guds verk #känna Gud #tro på Gud

Dagliga ord från Gud | ”Guds verk, Guds sinnelag och Gud själv II” | Utdrag 32

Guds verk, Guds sinnelag och Gud själv II (Utdrag) Gud lovar att ge Abraham en son 1 Mos 17:15–17 Och Gud sade till Abraham: ”Vad det gäller Sarai, din hustru, skall du inte kalla henne Sarai, utan hennes namn skall vara Sara. Och jag skall välsigna henne och ge dig en son också med henne. Ja, jag skall välsigna henne och hon skall bli en moder till folkslag; kungar över folk skall komma från henne.” Då föll Abraham ned på sitt ansikte och log och sade i sitt hjärta: ”Skall ett barn födas åt den som är hundra år gammal? Och skall Sara, som är nittio år gammal, föda ett barn?”

1 Mos 17:21–22 ”Men mitt förbund skall jag upprätta med Isak, som Sara skall föda åt dig vid denna tid nästa år.” Och Gud slutade tala med honom, och steg upp från Abraham. Ingen kan hindra det verk som Gud beslutar att utföra Då har ni alla just hört berättelsen om Abraham. Han utvaldes av Gud efter det att floden förstörde världen. Hans namn var Abraham och när han var hundra år gammal och hans hustru Sara nittio kom Guds löfte till honom. Vad var det för löfte Gud gav honom? Gud lovade det som det talas om i Skriften: ”Och jag skall välsigna henne och ge dig en son också med henne.” Vad var bakgrunden till Guds löfte att ge honom en son? Skriften förser oss med följande redogörelse: ”Då föll Abraham ned på sitt ansikte och log och sade i sitt hjärta: ’Skall ett barn födas åt den som är hundra år gammal? Och skall Sara, som är nittio år gammal, föda ett barn?’” Detta åldriga par var med andra ord alltför gammalt för att få barn. Och vad gjorde Abraham sedan Gud gett sitt löfte till honom? Han föll ner på sitt ansikte och log och sa till sig själv: ”Skall ett barn födas åt den som är hundra år gammal?” Abraham trodde att det var omöjligt — vilket innebar att han trodde att Guds löfte till honom bara var ett skämt. Sett ur mänsklig synvinkel var detta ogörligt för människan och lika ogörligt och omöjligt för Gud. För Abraham var det kanske komiskt: Gud skapade människan och ändå visar det sig att han inte vet att någon som är så gammal inte kan få barn; han tror att han kan låta mig få barn, han säger att han ska ge mig en son — det är ju inte möjligt! Och därför föll Abraham ner på sitt ansikte och log och tänkte för sig själv: Omöjligt — Gud skämtar med mig, det här kan inte vara sant! Han tog inte Guds ord på allvar. Vad var då Abraham för sorts människa i Guds ögon? (Rättfärdig.) Var påstods det att han var en rättfärdig människa? Ni tror att alla dessa som Gud vänder sig till är rättfärdiga och fullkomliga, människor som vandrar med Gud. Ni står fast vid lärosatser! Ni måste tydligt inse att när Gud definierar någon gör han det inte godtyckligt. Gud sa inte här att Abraham var rättfärdig. I sitt hjärta har Gud måttstockar för att bedöma varje individ. Även om Gud inte sa vad för sorts person Abraham var, hurdan var Abrahams tro på Gud sett till hans uppträdande? Var den en aning abstrakt? Eller hade han stor tro? Nej, det hade han inte! Hans skratt och tankar visade vem han var, så er uppfattning att han var rättfärdig är inget annat än inbillning, en blind tillämpning av trossatser, en opålitlig bedömning. Såg Gud Abrahams skratt och hans små miner? Visste han om dem? Gud visste om dem. Men skulle Gud ändra vad han hade beslutat att göra? Nej! När Gud planerade och beslutade att han skulle välja denne man var saken redan fullbordad. Varken människans tankar eller uppträdande skulle på minsta vis påverka eller hindra Gud; Gud skulle inte godtyckligt förändra sin plan, och inte heller skulle han förändra eller kullkasta sin plan på grund av människans uppförande, som till och med kunde vara dåraktigt. Vad står det då skrivet i 1 Mosebok 17:21-22? ”’Men mitt förbund skall jag upprätta med Isak, som Sara skall föda åt dig vid denna tid nästa år.’ Och Gud slutade tala med honom, och steg upp från Abraham.” Gud brydde sig inte det minsta om vad Abraham tänkte eller sa. Och vad var skälet till han inte fäste sig vid det? Det var att Gud vid den tiden inte begärde att människan skulle ha stark tro, att hon skulle ha förmåga att äga stor kunskap om Gud eller kunna förstå vad Gud gjorde och sa. Följaktligen begärde han inte att människan tillfullo skulle förstå vad han bestämde sig för att göra, vilka människor han var fast besluten att välja eller principerna för hans handlande. Människan var helt enkelt inte tillräckligt mogen. På den tiden betraktade Gud vad än Abraham gjorde och hur han än betedde sig som normalt. Han fördömde eller tillrättavisade honom inte, utan sa bara: ”Sara skall föda Isak åt dig vid denna tid nästa år.” För Gud besannades detta steg för steg efter att han uttalat dessa ord; i Guds ögon hade det som skulle åstadkommas enligt hans plan redan uppnåtts. Och efter att ha slutfört arrangemangen för detta avlägsnade sig Gud. Vad människan gör eller tänker, vad människan förstår eller vilka planer människan har – inget av detta berör Gud på något sätt. Allting fortlöper enligt Guds plan, i enlighet med de tider och de stadier som Gud fastställt. Sådan är principen för Guds verk. Gud lägger sig inte i vad människan än tänker eller vet, men han ger inte heller upp sin plan eller överger sitt verk därför att människan inte tror eller förstår. Allt fullbordas således i enlighet med Guds plan och Guds tankar. Detta är just vad vi ser i Bibeln: Gud såg till att Isak föddes vid den tidpunkt han fastställt. Bevisar dessa fakta att människans beteende och agerande hindrade Guds verk? De hindrade inte Guds verk! Påverkades Guds verk av människans ringa tro på Gud och hennes uppfattningar och föreställning om Gud? Nej, det gjorde det inte! Inte det minsta! Guds förvaltningsplan påverkas inte av någon människa, någon företeelse eller något förhållande. Allt han bestämmer sig för att göra kommer att verkställas och slutföras i rätt tid och i enlighet med hans plan, och ingen människa kan förhindra hans verk. Gud struntar i vissa sidor av människans dåraktighet och okunnighet, liksom vissa sidor av människans motstånd mot och uppfattningar om honom, och utför det verk han måste utföra oavsett allt. Detta är Guds sinnelag och en återspegling av hans allmakt. Utdrag ur ”Guds verk, Guds sinnelag och Gud själv II”

#Guds verk #känna Gud #Guds ord #Dagliga ord från Gud #VIDEOR

Dagliga ord från Gud | ”Att känna till de tre stadierna i Guds verk är vägen till att känna Gud” | Utdrag 9

Guds verk bland människor är inte dolt för människan och bör vara känt för dem som tillber Gud. Eftersom Gud har utfört de tre stadierna av frälsningsverket bland människor, bör människan känna till uttrycket för vad han har och är under dessa tre stadier av verket.

Detta är vad människan måste göra. Vad Gud döljer för människan är det som människan inte klarar av att uppnå och det som hon inte bör känna till, medan det som Gud visar för människan är det som hon bör känna till och som hon bör besitta. Vart och ett av verkets tre stadier utförs med det föregående stadiet som grundval; det utförs inte självständigt, åtskilt från frälsningsverket. Även om det finns stora skillnader i tidsåldern och typen av verk som utförs, är fortfarande frälsningen av mänskligheten dess kärna och varje stadium av frälsningsverket är djupare än det förra. Varje stadium av verket fortsätter på grundval av det tidigare, som inte avskaffas. På så sätt uttrycker Gud, i sitt verk som alltid är nytt och aldrig gammalt, ständigt aspekter av sitt sinnelag som aldrig tidigare har uttryckts för människan, och han avslöjar alltid sitt nya verk, och sitt nya vara, för människan. Även om det religiösa gamla gardet gör sitt yttersta för att motarbeta detta och öppet motsätter sig det, gör Gud alltid det nya verk som han har för avsikt att göra. Hans verk förändras ständigt och därför stöter det alltid på motstånd från människan. Även hans sinnelag förändras ständigt, liksom tidsåldern och mottagarna av hans verk. Dessutom gör han alltid verk som aldrig gjorts förut och utför även verk som förefaller människan stå i motsats till det verk som gjorts förut, gå stick i stäv mot det. Människan kan bara acceptera en typ av verk eller ett sätt att praktisera. Hon har svårt att acceptera verk, eller sätt att praktisera, som strider mot dem eller är högre än dem, men den helige Ande gör alltid nytt verk så därför dyker det upp grupp efter grupp av religiösa experter som motsätter sig Guds nya verk. Dessa människor har blivit experter just för att människan inte har någon kunskap om hur Gud alltid är ny och aldrig gammal, inte har någon kunskap om principerna för Guds verk och dessutom inte har någon kunskap om de många sätt på vilka Gud frälser människan. Därför är människan fullständigt oförmögen att avgöra om det är verk som kommer från den helige Ande och om det är Guds eget verk. Många håller fast vid en attityd som, om den överensstämmer med de ord som kom tidigare, då accepterar de den, och om det finns skillnader mot det tidigare verket, då motsätter de sig och förkastar det. Följer ni inte alla sådana principer idag? Frälsningsverkets tre stadier har inte haft någon större effekt på er och det finns de som tror att verkets två föregående stadier är en börda som helt enkelt är onödig att känna till. De tror att dessa stadier inte bör förkunnas för massorna och bör dras tillbaka så snart som möjligt, så att människor inte känner sig överväldigade av de två föregående av verkets tre stadier. De flesta anser att det är att ta det för långt att tillkännage verkets två tidigare stadier och att det inte är till någon hjälp för att lära känna Gud – det är vad ni tror. Idag anser ni alla att det är rätt att agera på det viset, men den dagen kommer när ni inser vikten av mitt verk: Vet att jag inte gör något verk som saknar betydelse. Eftersom jag tillkännager verkets tre stadier för er måste de vara till nytta för er; eftersom dessa tre stadier av verket är kärnan i Guds hela förvaltning måste de hamna i fokus för alla i hela universum. En dag kommer ni alla att inse vikten av detta verk. Vet att ni motsätter er Guds verk eller använder era egna uppfattningar för att bedöma dagens verk, eftersom ni inte känner till principerna för Guds verk och inte heller tar den helige Andes verk på tillräckligt stort allvar. Ert motstånd mot Gud och förhindrande av den helige Andes verk orsakas av era uppfattningar och er medfödda arrogans. Det beror inte på att Guds verk är fel, utan på att ni är av naturen alltför olydiga. Efter att ha funnit sin tro på Gud kan vissa människor inte ens säga med säkerhet varifrån människan kom, men de vågar ändå uttala sig offentligt och värdera rätt och fel i den helige Andes verk. Och de tillrättavisar till och med apostlarna som har den helige Andes nya verk, de kommenterar och avbryter; deras mänskliga natur är alltför ringa och det finns inte det minsta vett i dem. Ska inte den dagen komma då sådana människor förkastas av den helige Andes verk och bränns av helvetets eldar? De känner inte Guds verk, utan i stället kritiserar de det och försöker också lära Gud hur han ska verka. Hur kan sådana oförnuftiga människor känna Gud? Människan lär känna Gud under processen att söka och uppleva honom; det är inte genom att godtyckligt kritisera honom som människan lär känna Gud genom den helige Andes upplysning. Ju mer korrekt människors kunskap om Gud är, desto mindre motsätter de sig honom. Å andra sidan, ju mindre människor vet om Gud, desto mer sannolikt är det att de motsätter sig honom. Dina uppfattningar, din gamla natur och din mänsklighet, karaktär och moraliska inställning är det ”kapital” med vilket du motstår Gud, och ju mer fördärvad, förfallen och usel du är, desto mer fiende är du till Gud. De som är besatta av sorgliga uppfattningar och har ett självrättfärdigt sinnelag är ännu mer fientligt inställda till den inkarnerade Guden och sådana människor är antikristerna. Om dina uppfattningar inte rättas till kommer de alltid att vara emot Gud; du kommer aldrig att vara förenlig med Gud och du förblir åtskild från honom för alltid.

#Guds verk #känna Gud #tro på Gud #Dagliga ord från Gud

Kristen musik 2020 - Konsekvenserna av att mänskligheten förlorar Guds vägledning

I Från det att människan upptäckte samhällsvetenskaperna upptogs människans sinne av vetenskap och kunskap. Sedan blev vetenskapen och kunskapen verktyg för att styra över människorna och det fanns inte längre tillräckligt med plats för människan att tillbe Gud eller några fördelaktiga villkor för tillbedjan av Gud. Guds position sjönk ännu lägre i människans hjärta. En värld i människans hjärta utan plats för Gud är mörk och tom utan hopp.

#Kristen musik #Kristen sång #tro på Gud #Guds verk #VIDEOR

Inkarnationens innebörd är att Gud framträder i köttet och han kommer för att i ett kötts avbild verka bland människor som han skapat. För att Gud ska inkarneras måste han därför först bli kött, kött med en normal mänsklig natur; detta är den mest grundläggande förutsättningen.

Konsekvensen av Guds inkarnation är faktiskt att Gud lever och verkar i köttet; Gud blir till sitt väsen kött, han blir en människa. Hans inkarnerade liv och verk kan delas in i två stadier. Först kommer det liv han lever innan han börjar bedriva sin verksamhet. Han lever i en vanlig mänsklig familj, i en ytterst normal mänsklighet och följer gängse moral och lagar för mänskligt liv, med normala mänskliga behov (mat, kläder, husrum och sömn), normala mänskliga svagheter och normala mänskliga känslor. Under det första stadiet lever han med andra ord i en icke-gudomlig, helt normal mänsklighet och engagerar sig i alla normala mänskliga aktiviteter. Det andra stadiet är det liv han lever efter att han börjat bedriva sin verksamhet. Han bor fortfarande i den vanliga mänskligheten med ett normal mänskligt skal och utåt sett visar han inga tecken på något övernaturligt. Men han lever enbart för sin verksamhet och under denna tid existerar hans normala mänsklighet helt för att tjäna hans gudomlighets normala verk, för vid det laget har hans normala mänsklighet mognat så mycket att han kan bedriva sin verksamhet. Det andra stadiet av hans liv består alltså av att bedriva sin verksamhet i sin normala mänsklighet, ett liv av både normal mänsklighet och fullständig gudomlighet. Anledningen till att han lever i en fullständigt normal mänsklighet under det första stadiet av sitt liv är att hans mänsklighet ännu inte motsvarar hela det gudomliga verket; den är fortfarande inte mogen. Först när hans mänsklighet mognar och blir kapabel att axla hans verksamhet kan han börja utöva sin verksamhet. Eftersom han, som kött, behöver växa och mogna, utgörs det första stadiet av hans liv av normal mänsklighet, medan det liv den inkarnerade Guden lever under sin verksamhet i det andra stadiet karaktäriseras av både mänsklighet och fullständig gudomlighet, eftersom hans mänsklighet då är kapabel att företa sig hans verk och utöva hans ämbete. Om den inkarnerade Guden på allvar påbörjade sitt ämbete i den stund då han föddes och gjort övernaturliga tecken och under, då skulle han inte ha haft något fysiskt väsen. Därför existerar hans mänsklighet för hans fysiska väsens skull; det kan inte finnas något kött utan mänsklighet och en person utan mänsklighet är inte en människa. På detta sätt är mänskligheten hos Guds kött en inneboende egenskap hos Guds inkarnerade kött. Att säga ”när Gud blir kött är han helt gudomlig och inte mänsklig över huvud taget” är hädelse, för detta påstående existerar helt enkelt inte och det strider mot inkarnationens princip. Även efter det att han börjar utöva sitt verksamhet, lever han i sin gudomlighet med ett mänskligt yttre skal när han utför sitt verk; det är bara det att just då tjänar hans mänsklighet enbart syftet att låta hans gudomlighet utföra verket i det normala köttet. Den som ligger bakom verket är alltså den gudomlighet som bebor hans mänsklighet. Det är hans gudomlighet, inte hans mänsklighet, som är verksam, men det är en gudomlighet som är dold i hans mänsklighet; hans verk utförs i huvudsak av hans fullständiga gudomlighet, inte av hans mänsklighet. Men det som utåt sett utför verket är hans kött. Man skulle kunna säga att han är en människa och också Gud, för Gud blir en Gud som lever i köttet, med ett mänskligt skal och ett mänskligt väsen men också med Guds väsen. Eftersom han är en människa med Guds väsen, står han över alla skapade människor, över varje människa som kan utföra Guds verk. Bland alla dem som har ett mänskligt skal som hans, bland alla dem som besitter mänsklighet, är det därför bara han som är den inkarnerade Guden själv ‒ alla andra är skapade människor. Trots att de alla har mänsklighet, har skapade människor ingenting mer än mänsklighet, medan den inkarnerade Guden är annorlunda: i hans kött har han inte bara mänsklighet utan, än viktigare, gudomlighet. Hans mänsklighet kan ses i hans kötts yttre utseende och i hans vardagsliv, men hans gudomlighet är svår att uppfatta. Eftersom hans gudomlighet endast uttrycks när han har mänsklighet och inte är så övernaturlig som folk föreställer sig, är det oerhört svårt för människor att se den. Till och med idag har människor ytterst svårt att begripa den inkarnerade Gudens sanna väsen. Jag väntar mig att det fortfarande, även efter att jag talat om det så länge, är ett mysterium för de flesta av er. Faktum är att den här frågan är väldigt enkel: Eftersom Gud blir kött är hans väsen en förening av mänsklighet och gudomlighet. Denna förening kallas för Gud själv, Gud själv på jorden. Utdrag ur ”Ordet framträder i köttet”

#Guds inkarnation #Guds verk #Guds ord #VIDEOR #känna Gud

Dagliga ord från Gud | ”Köttets inre väsen bebos av Gud” | Utdrag 102

I sin första inkarnation slutförde inte Gud inkarnationens verk; han slutförde bara det första steget i det verk som det var nödvändigt för Gud att utföra i köttet. För att avsluta inkarnationens verk har Gud därför återvänt till köttet än en gång och lever ut köttets hela normalitet och verklighet, det vill säga han uppenbarar Guds ord i ett helt vanligt och normalt kött och därmed avslutar han det verk han lämnade ogjort i köttet.

Det andra inkarnerade köttet är till sitt väsen likt det första, men det är ännu mer verkligt, till och med mer normalt än det första. Som en följd därav är det lidande det andra inkarnerade köttet tål större än det första, men detta lidande är ett resultat av hans verksamhet i köttet och det skiljer sig från den fördärvade människans lidande. Det härrör dessutom från hans kötts normalitet och verklighet. Eftersom han utövar sitt ämbete i ett ytterst normalt och verkligt kött, måste köttet utstå en hel del umbäranden. Ju mer normalt och verkligt detta kött är, desto mer kommer han att lida i utövandet av sitt ämbete. Guds verk uttrycks i ett mycket alldagligt kött, ett som inte alls är övernaturligt. Eftersom hans kött är normalt och även måste axla verket med att frälsa människan, lider han i ännu högre grad än ett övernaturligt kött skulle ha gjort ‒ allt detta lidande härstammar från hans kötts verklighet och normalitet. Från det lidande som de två inkarnerade kötten har genomgått när de bedrivit sin verksamhet kan man se det inkarnerade köttets väsen. Ju mer normalt köttet är, desto större umbäranden måste han utstå medan han utför verket; ju verkligare det kött är som tar sig an verket, desto hårdare är de uppfattningar som människor får och desto fler faror kommer troligen att drabba honom. Och ändå, ju verkligare köttet är och ju mer köttet besitter en normal människas behov och fullständiga förnuft, desto mer kapabel är han att ta på sig Guds verk i köttet. Det var Jesu kött som spikades fast på korset, sitt kött som han överlämnade som ett syndoffer; det var genom ett kött med normal mänsklighet som han besegrade Satan och fullständigt frälste människan från korset. Och det är som fullständigt kött som Gud i sin andra inkarnation utför erövringsverket och besegrar Satan. Endast ett kött som är fullständigt normalt och verkligt kan utföra det erövrande verket i sin helhet och utgöra ett kraftfullt vittnesbörd. Det vill säga, erövrandet av människan blir effektivt genom den inkarnerade Gudens verklighet och normalitet, inte genom övernaturliga under och uppenbarelser. Denna inkarnerade Guds uppgift är att tala och därigenom att erövra och fullkomna människan; med andra ord, Andens verk förverkligas i köttet och köttets plikt är att tala och därigenom att erövra, uppenbara, fullkomna och eliminera människan helt. Därför är det i det erövrande verket som Guds verk i köttet till fullo ska genomföras. Det inledande friköpande verket utgjorde bara början på inkarnationens verk; det kött som utför det erövrande verket kommer att slutföra hela inkarnationens verk. I fråga om kön är en inkarnation manlig och den andra kvinnlig; på så sätt har innebörden i Guds inkarnation fullbordats. Det undanröjer människans missuppfattningar om Gud: Gud kan bli både manlig och kvinnlig, och till sitt väsen är den inkarnerade Guden könlös. Han skapade både man och kvinna och för honom finns det ingen könsskillnad. I detta stadium av verket gör Gud inte tecken och under, utan verket uppnår sina resultat genom ord. Anledningen till detta är dessutom att den inkarnerade Gudens verk denna gång inte är att bota sjuka och driva ut demoner, utan att erövra människan genom att tala; den medfödda förmåga som detta Guds inkarnerade kött besitter är alltså att tala och att erövra människan, inte att bota sjuka och driva ut demoner. Hans verk i normal mänsklighet är inte att göra under, inte att hela de sjuka och driva ut demoner, utan att tala, så för människor verkar det andra inkarnerade köttet mycket mer normalt än det första. Människor ser att Guds inkarnation inte är någon lögn, men denna inkarnerade Gud är annorlunda än den inkarnerade Jesus och fastän båda är Gud förkroppsligad är de inte helt och hållet de samma. Jesus ägde normal mänsklighet, vanlig mänsklighet, men han åtföljdes av många tecken och under. I denna inkarnerade Gud kommer mänskliga ögon inte att se några tecken eller under, varken botande sjuka eller utdrivande av demoner, vandring på vatten eller fasta i fyrtio dagar … Han utför inte samma verk som Jesus gjorde, inte för att hans kött i grunden är annorlunda än Jesu kött, utan för att det inte är hans ämbetsuppgift att bota sjuka och driva ut demoner. Han river inte ner sitt eget verk, stör inte sitt eget verk. Eftersom han erövrar människan med sina verkliga ord, finns det inget behov av att betvinga henne med hjälp av under, utan detta stadium består av att slutföra inkarnationens verk. Den inkarnerade Gud du ser idag är alltigenom kött och det finns inget övernaturligt över honom. Han blir sjuk som andra, behöver mat och kläder precis som andra, eftersom han helt och hållet är kött. Om den inkarnerade Guden gjorde övernaturliga tecken och under den här gången, om han botade sjuka, drev ut demoner eller kunde döda med ett ord, hur skulle då detta erövrande verk kunna utföras? Hur skulle verket kunna spridas bland de hedniska folken? Att bota sjuka och driva ut demoner var nådens tidsålders verk, det första steget i det friköpande verket, och när Gud nu har räddat människan från korset utför han inte längre det verket. Om en ”Gud” av samma slag som Jesus uppenbarade sig i de sista dagarna, en som botade sjuka, drev ut demoner och korsfästes för människans skull, skulle denna ”Gud” — trots att han stämde exakt med beskrivningen av Gud i Bibeln och var lätt för människan att acceptera — inte till sitt väsen vara det kött som bärs av Guds Ande, utan av en ond ande. Det är nämligen regeln för Guds verk att han aldrig upprepa vad han redan har fullbordat. Därför skiljer sig Guds andra inkarnations verk från den första inkarnationens. I de sista dagarna förverkligar Gud det erövrande verket i vanligt, normalt kött; han botar inte sjuka och kommer inte att korsfästas för människan, utan han talar bara ord i köttet och erövrar människan i köttet. Endast sådant kött är Guds inkarnerade kött; endast sådant kött kan fullborda Guds verk i köttet. Utdrag ur ”Köttets inre väsen bebos av Gud”

#Guds inkarnation #Guds verk #Guds ord #tro på Gud #VIDEOR

Dagliga ord från Gud | ”Inkarnationens hemlighet (4)” | Utdrag 33

I det här slutliga stadiet av verket uppnås resultaten genom ordet. Genom ordet kommer människan att förstå många hemligheter och det arbete Gud har utfört under gångna generationer; genom ordet upplyses människan av den helige Ande; genom ordet kommer människan att förstå de hemligheter som gångna generationer aldrig lyckats reda ut, liksom profeters och apostlars verk i gångna tider och de principer de följde i sitt arbete; genom ordet lär sig människan också förstå Guds sinnelag liksom sin egen upproriskhet och opposition, och hon kommer att lära känna sitt eget väsen.

Genom dessa arbetssteg och genom alla ord som talas kommer människan att lära känna Andens verk, det verk Guds inkarnerade kött utför och än mer hela hans sinnelag. Din kunskap om Guds sextusenåriga förvaltningsverk fick du också genom ordet. Var det inte också genom ordet du uppnådde kunskapen om dina tidigare föreställningar och lyckades skjuta dem åt sidan? I det föregående stadiet gjorde Jesus tecken och under, men i det här stadiet förekommer inga tecken och under. Var det inte genom ordet som du kom att förstå varför Gud inte gör tecken och under? De ord som talas i det här skedet överträffar följaktligen det arbete som utfördes av gångna generationers apostlar och profeter. Inte ens profeternas profetior kunde ha gett detta resultat. Profeterna uttalade bara profetior, de talade om vad som skulle hända i framtiden men inte om det verk Gud önskade utföra då, vid den tiden. Inte heller sa de något för att vägleda människorna i deras liv, för att skänka mänskligheten sanningar eller för att uppenbara hemligheter, och än mindre för att skänka liv. Bland de ord som talas i det här stadiet finns det profetia och sanning, men i huvudsak tjänar de till att skänka människan liv. De ord som talas nu skiljer sig från profeternas profetior. Det här är ett stadium av verksamhet för människans liv, för att förändra hennes livssinnelag, och inte för att uttala profetior. Det första stadiet var Jehovas verk: hans arbete var att bereda en väg för människan att dyrka Gud på jorden. Det var inledningsverket för att finna en plats att starta arbetet på jorden. På den tiden lärde Jehova israeliterna att iaktta sabbaten, hedra sina föräldrar och leva i fred med varandra. Detta berodde på att folk på den tiden inte förstod hur människan är beskaffad, och inte heller förstod de hur de skulle leva på jorden. Det var nödvändigt för honom att i verkets första stadium visa människorna hur de skulle leva. Allt det som Jehova sa till dem hade dessförinnan varit okänt för mänskligheten eller inte varit i dess besittning. På den tiden sändes många profeter för att uttala profetior, och detta gjorde allesamman under Jehovas vägledning. Det här var helt enkelt en del i Guds verk. I det första stadiet blev Gud inte kött utan han gav alla stammar och folk sina anvisningar genom profeterna. När Jesus var verksam på sin tid, talade han inte så mycket som det görs i vår tid. Det här stadiet av ordets verk i den yttersta tiden har aldrig utförts i tidigare tidsåldrar och generationer. Även om Jesaja, Daniel och Johannes uttalade många profetior var deras profetior helt annorlunda än de ord som talas idag. Vad de uttalade var enbart profetior, men så är det inte med de ord som förkunnas idag. Om jag förvandlade allt jag säger idag till profetior, skulle ni kunna förstå? Anta att det jag pratade om rörde företeelser efter det att jag gett mig av — hur skulle ni då kunna förstå något? Ordets verk utfördes aldrig på Jesu tid eller i lagens tidsålder. Några kanske kommer att säga: ”Talade inte Jehova också ord på den tiden då han utförde sitt verk? Talade inte Jesus ord på den tiden han var verksam förutom att han botade sjuka, drev ut onda andar och gjorde tecken och under?” Ord kan talas på olika sätt. Vad var essensen i de ord som Jehova yttrade? Han visade bara mänskligheten hur den skulle leva sitt liv på jorden, och det berörde inte andliga frågor i livet. Varför sägs det att när Jehova talade så var det för att instruera folk på alla platser? Ordet ”instruera” betyder att förklara tydligt och befalla direkt. Han försåg inte människan med liv; i stället tog han henne helt enkelt vid handen och lärde henne hur hon skulle dyrka honom, utan att använda särskilt mycket liknelser. Den verksamhet Jehova utförde i Israel handlade inte om att ta itu med människan, fostra henne eller döma och tukta, utan att ge henne vägledning. Jehova befallde Mose att säga åt sitt folk att samla manna i vildmarken. Varje morgon innan soluppgången skulle de samla manna, precis så mycket de behövde för att äta samma dag. Mannan kunde inte bevaras till nästa dag, för då skulle den bli möglig. Han föreläste inte för folket eller blottade deras naturer, och inte heller avslöjade han deras idéer och tankar. Han förändrade inte människor utan i stället visade han dem hur de skulle leva sitt liv. Den tidens människor var som barn, de förstod ingenting och var inte kapabla till mer än några grundläggande mekaniska rörelser, och därför utfärdade Jehova bara lagar för att vägleda massorna.

#Guds inkarnation #Jesus ord #Jehova #Dagliga ord från Gud #Guds ord #VIDEOR

En översikt över Guds auktoritet, Guds rättfärdiga sinnelag och Guds helighet

Känner ni ett lugn i era hjärtan i Guds närvaro när ni har avslutat era böner? (Ja.) Om människors hjärtan kan lugnas kommer de att kunna höra och förstå Guds ord och de kommer att kunna höra och förstå sanningen. Om ditt hjärta inte kan lugnas, om ditt hjärta alltid är på drift eller alltid tänker på annat, kommer det att påverka hur du kommer samman för att höra Guds ord. Vad är då kärnan i det som vi diskuterar den här gången?

Låt oss alla tänka tillbaka lite på huvudpunkten. Angående att känna Gud själv, den unike, så diskuterade vi i första delen Guds auktoritet. I andra delen diskuterade vi Guds rättfärdiga sinnelag. Och i den tredje delen diskuterade vi Guds helighet. Har det specifika innehåll som vi diskuterade varje gång gjort intryck på er? Vad i den första delen, ”Guds auktoritet”, gjorde djupast intryck på er? Vilken del hade störst inverkan på er? (Gud kommunicerade först auktoriteten och kraften i sitt ord; Gud står vid sitt ord och hans ord ska besannas. Detta är Guds inneboende väsen.) (Guds befallningar till Satan att han får fresta Job men inte ta hans liv. Det får oss att inse auktoriteten i Guds ord.) Det är en förståelse som ni fick efter att ha lyssnat till gemenskapen. Finns det något mer att tillägga? (Gud använde ord för att skapa himmel och jord och allt som finns i dem och han talar för att ingå ett förbund med människan och ge henne sina välsignelser. Allt detta är exempel på auktoriteten i Guds ord. Dessutom ser vi, när Herren Jesus befallde Lasaros att komma ut ur sin grav, att Gud råder över liv och död vilket Satan inte har någon makt att göra, liksom att Guds auktoritet är unik vare sig hans verk utförs i köttet eller i Anden.) Utmärkt! När vi talar om Guds auktoritet, hur uppfattar ni då ordet ”auktoritet”? Vad inom Guds auktoritets omfattning, i det som Gud gör och uppenbarar, ser människor? (Vi ser Guds allmakt och visdom.) (Vi ser att Guds auktoritet är ständigt närvarande och att den verkligen, verkligen existerar. Vi ser Guds auktoritet i stor skala i hans herravälde över universum och vi kan se den i liten skala när han tar kontroll över människans liv. Gud planerar och kontrollerar i själva verket de sex brytpunkterna i livet. Vidare ser vi att Guds auktoritet representerar Gud själv, den unike, och inga skapade eller icke skapade varelser kan äga den. Guds auktoritet symboliserar hans status.) Ni tycks ha en dogmatisk förståelse av orden ”symboler för Guds status och Guds ställning”. Har ni någon konkret kunskap om Guds auktoritet? (Gud har vakat över oss och beskyddat oss sedan vi var små och det får oss att inse Guds auktoritet. Vi var inte medvetna om de faror vi var utsatta för, men Gud beskyddade oss alltid bakom kulisserna; även detta är Guds auktoritet.) Mycket bra, väl talat.

Vad är fokus, huvudpunkten, när vi talar om Guds auktoritet? Varför behöver vi diskutera det här innehållet? Syftet med att diskutera det här innehållet är för det första att människor ska bekräfta Guds status som Skaparen och hans ställning bland alla ting; det är något de kan förstå, något de kan se och känna. Vad du ser och vad du känner kommer ur Guds handlingar, Guds ord och Guds kontroll över universum. Vilken sann förståelse får då människor av allt de ser, lär sig och vet genom Guds auktoritet? Det här är det första och det har vi redan diskuterat. För det andra: när människor ser allt som Gud har gjort och sagt och kontrollerat genom sin auktoritet, kan de se Guds makt och visdom. Det gör att de kan se Guds väldiga makt att kontrollera allt och med vilken vishet han gör det. Är inte detta det fokus för och huvudpunkten i Guds unika auktoritet som vi diskuterade tidigare? Det har inte gått lång tid och ändå har vissa glömt det, vilket visar att ni inte har förstått Guds auktoritet fullt ut; man kan till och med säga att ni inte har sett Guds auktoritet. Förstår ni nu detta till en viss del? Vad kommer du verkligen att känna när du ser Guds auktoritet i verksamhet? Har du verkligen känt Guds makt? (Det har vi.) När du läser Guds ord om hur han skapade universum, då känner du hans makt, då känner du hans allmakt. Vad känner du när du ser Guds herravälde över människans öde? Känner du hans makt och hans visdom? Om inte Gud besatt den makten, om han inte besatt den visdomen, skulle han då vara kompetent att ha herravälde över universum och herravälde över människans öde? Om någon inte hade förmågan att göra sitt jobb, om han inte besatt den styrka som krävdes och saknade de rätta färdigheterna och kunskapen, skulle han då vara kvalificerad för sitt jobb? Han skulle definitivt inte vara kvalificerad; en persons möjligheter att uträtta stora ting beror på hur stor hans förmåga är. Gud besitter sådan makt och även visdomen och därför har han auktoriteten; detta är unikt. Har du någonsin känt en varelse eller person i universum som besitter samma makt som Gud? Finns det någon eller något med makt att skapa himmel och jord och alla ting och även kontrollera och ha herraväldet över dem? Finns det någon eller något som kan härska över hela mänskligheten, leda den och både vara ständigt närvarande och allestädes närvarande? (Nej, det finns det inte.) Förstår ni nu den sanna betydelsen av allt det som Guds unika auktoritet innebär? Har ni en viss förståelse? (Det har vi.) Vi har nu gått igenom de punkter som behandlar Guds unika auktoritet.

I andra delen talade vi om Guds rättfärdiga sinnelag. Vi diskuterade inte så mycket som berörde Guds rättfärdiga sinnelag. Det beror på att i det här stadiet är Guds verk huvudsakligen dom och tuktan. Guds rättfärdiga sinnelag har uppenbarats tydligt, särskilt i rikets tidsålder. Han har sagt de ord han aldrig har sagt sedan skapelsens begynnelse; och i hans ord har alla folk, alla som har sett hans ord och alla som har erfarit hans ord, sett hans rättfärdiga sinnelag uppenbaras. Vad är då huvudpunkten i det vi nu diskuterar om Guds rättfärdiga sinnelag? Har ni utvecklat en djup förståelse av det ni har lärt er? Har ni fått förståelse av några av era erfarenheter? (Att Gud brände Sodom berodde på att människorna på den tiden hade blivit djupt fördärvade och därigenom väckt Guds vrede. Det är av detta vi ser Guds rättfärdiga sinnelag.) Låt oss först ta en titt: Om inte Gud hade ödelagt Sodom, skulle du då kunna känna till hans rättfärdiga sinnelag? Det skulle du kunna ändå, eller hur? Du kan se det i de ord han har uttalat i rikets tidsålder och även genom hans dom, tuktan och förbannelser som riktas mot människan. Ser du Guds rättfärdiga sinnelag i hur han skonade Nineve? (Det gör vi.) I den här tidsåldern kan du se något av Guds barmhärtighet, kärlek och fördragsamhet. Du kan se det när människor ångrar sig och Gud ändrar sin inställning till dem. Genom att ta dessa två exempel som utgångspunkten för en diskussion om Guds rättfärdiga sinnelag framgår det klart att hans rättfärdiga sinnelag har uppenbarats. Men i verkligheten är det inte begränsat till det som är nedtecknat i dessa båda bibelberättelser. Utifrån det ni nu har lärt er och sett av Guds ord och hans verk, utifrån er nuvarande erfarenhet av detta, vad är Guds rättfärdiga sinnelag? Diskutera utifrån era egna erfarenheter. (När människor är i stånd att söka sanningen och handla enligt Guds vilja i de miljöer som Gud skapade åt dem, då vägleder Gud dem och upplyser dem och låter dem få känna ljuset inom sig. När människor går emot Gud och motsätter sig honom och agerar mot hans vilja råder mörker inom dem, som om Gud har övergett dem. Även de ber och vet inte vad de ska säga till honom, men när de lägger sina egna uppfattningar och föreställningar åt sidan och blir villiga att samverka med Gud och strävar efter att bättra sig, då börjar Guds leende ansikte successivt att framträda. Av detta har vi erfarit heligheten i Guds rättfärdiga sinnelag; Gud framträder i det heliga riket och han är dold på orena platser.) (Jag ser Guds rättfärdiga sinnelag i hur han behandlar människor. Våra bröder och systrar har olika mognad och är av olika kaliber och vad Gud kräver av var och en av oss skiljer sig också åt. Vi kan alla ta emot Guds upplysning i olika hög grad och därigenom ser jag Guds rättfärdighet. Det beror på att människor inte kan behandla varandra på det sättet, endast Gud kan göra det.) Ni har alla uttryckt en viss praktisk kunskap.

Förstår ni huvudpoängen i att känna Guds rättfärdiga sinnelag? Ni har kanske mycket att säga om era erfarenheter i det avseendet, men det finns några huvudpunkter som jag bör berätta om för er. För att förstå Guds rättfärdiga sinnelag måste man först förstå Guds känslor: vad han hatar, vad han avskyr, vad han älskar, vem han tolererar, vem han är barmhärtig mot och vilken typ av person som tar emot den barmhärtigheten. Det är en viktig punkt att känna till. Vidare måste man förstå att oavsett hur kärleksfull Gud är, oavsett hur mycket barmhärtighet och kärlek han känner för människor, så tolererar han inte att någon kränker hans status och ställning och han tolererar inte heller att någon kränker hans värdighet. Även om Gud älskar människor så skämmer han inte bort dem. Han visar människor sin kärlek, sin barmhärtighet och sin tolerans men han har aldrig gett efter för dem; han har sina principer och sina gränser. Oavsett hur mycket du har känt Guds kärlek inom dig, oavsett hur djup den kärleken är, får du aldrig behandla Gud som du skulle behandla en annan person. Även om det är sant att Gud behandlar människor som om de stod honom nära, kommer han att dölja sitt ansikte för dem och överge dem om de betraktar honom som en annan person, som om han bara var en annan skapad varelse, som en vän eller ett föremål för tillbedjan. Sådant är hans sinnelag och han tolererar inte att någon behandlar honom vårdslöst i den frågan. I Guds ord sägs det ofta om hans sinnelag: Det spelar ingen roll hur många vägar du har färdats på, hur mycket arbete du har uträttat eller hur mycket du har uthärdat, så snart du kränker Guds sinnelag kommer han att återgälda var och en av er mot bakgrund av det du har gjort. Det innebär att Gud betraktar människor som närstående, men människor får inte behandla Gud som en vän eller släkting. Se inte Gud som din kompis. Oavsett hur mycket kärlek du har fått av honom, oavsett hur stor fördragsamhet han har visat dig, så får du ändå aldrig behandla honom som bara en vän. Sådant är Guds rättfärdiga sinnelag. Visst förstår ni det? Behöver jag säga mer om det här? Har ni någon förförståelse i den här frågan? Det här är generellt sett det vanligaste misstag som människor gör, oberoende av om de förstår lärosatserna eller inte har funderat över saken tidigare. När människor kränker Gud beror det kanske inte på en enstaka händelse eller en sak de sa, utan det beror snarare på en attityd de har och ett tillstånd de befinner sig i. Det här är något mycket skrämmande. Vissa personer tror att de har en förståelse av Gud, att de känner honom, de kanske till och med gör en del som kan behaga Gud. De börjar känna sig jämlika med Gud och att de har lyckats bli vänner med Gud. Den här sortens känslor är fruktansvärt fel. Om du inte har en djup förståelse av detta, om du inte verkligen förstår det, är det mycket lätt att kränka Gud och kränka hans rättfärdiga sinnelag. Det förstår ni nu, eller hur? Är inte Guds rättfärdiga sinnelag unikt? Är det jämställt med en människas personlighet eller individuella egenskaper? Aldrig, eller hur? Därför får du inte glömma att oavsett hur Gud behandlar människor, oavsett vad han tycker om människor, så förändras aldrig hans ställning, auktoritet och status. För mänskligheten är Gud ständigt Herre över allt och Skaparen. Visst förstår ni det?

Vad har ni lärt er om Guds helighet? Vilken var huvudsaken i diskussionerna om Guds helighet, förutom att den står i kontrast till Satans ondska? Är det inte vad Gud har och är? Är det Gud har och är unikt för Gud själv? (Ja.) Inget i hans skapelse har detta. Därför säger vi att Guds helighet är unik. Det är något som ni kan förstå. Vi har haft tre möten om Guds helighet. Kan ni beskriva med egna ord, utifrån er egen förståelse, vad ni tror att Guds helighet är? (Förra gången Gud kommunicerade med oss böjde vi oss ned inför honom. Gud delade gemenskap kring sanningen om att falla ner på marken och böja sig ned för att tillbe honom. Vi insåg att det inte var i enlighet med hans vilja att vi böjde oss ner och tillbad honom när vi inte lyckats uppfylla hans krav, och av detta såg vi Guds helighet.) Helt sant. Finns det något mer? (I Guds ord till mänskligheten ser vi att han talar tydligt och klart, han är uppriktig och rakt på sak. Satan talar omständligt och är full av lögner. Av det som hände förra gången när vi låg utsträckta på marken inför Gud såg vi att han alltid är principfast i sina ord och handlingar. Han berättar alltid klart och koncist hur vi bör gå tillväga, vad vi bör stå fast vid och hur vi bör agera. Men människor är inte sådana; sedan mänskligheten blivit fördärvad av Satan försökte människorna uppnå sina egna personliga motiv och mål och sina egna personliga önskemål med sina handlingar och ord. Av Guds sätt att ta hand om mänskligheten, den omsorg och det beskydd som han ger, ser vi att allt som Gud gör är positivt och mycket tydligt. Det är på det sättet vi ser Guds helighets väsen uppenbaras.) Bra uttryckt! Kan någon tillföra något? (Vi ser Guds helighet när han blottlägger Satans ondska. När Gud uppenbarar Satans väsen blir vi mer medvetna om hans ondska och ser källan till mänsklighetens lidande. Tidigare var vi omedvetna om lidandet under Satans herravälde. Det var först när Gud gjorde det känt som vi såg att Satan är upphovet till allt det lidande som kom ur strävan efter berömmelse och rikedom. Det är först genom det som vi känner att Guds helighet är mänsklighetens sanna frälsning. Gud skapar dessutom förutsättningarna för att vi ska ta emot frälsning; även om han kanske inte låter oss födas in i en mycket välbärgad familj ser han till att vi föds in i en lämplig familj och i en lämplig omgivning. Vidare gör han att vi inte drabbas av Satans åverkan och förtryck, så att vi kan ha förutsättningarna, normala tankar och ett normalt resonemang när vi accepterar Guds frälsning de sista dagarna. I allt detta ser vi det precisa i Guds planer, hans arrangemang och hur han omsätter dem i handling. Vi får en bättre förmåga att se Guds verk i detalj när han räddar oss från Satans inflytande och vi ser Guds helighet och hans kärlek till mänskligheten.) Finns det något mer att tillägga? (Den fördärvade mänskligheten saknar den sanna kunskapen om eller kärleken till Gud. Eftersom vi inte förstår Guds helighets substans är det falskt att böjer vi oss ned inför honom i tillbedjan; det har ett bakomliggande syfte och är överlagt vilket gör Gud olycklig. Vi ser att Gud är helt annorlunda än Satan; Satan vill att människor beundrar och smickrar honom, böjer sig ned och tillber honom. Satan saknar principer. Av detta förstår jag också Guds helighet.) Mycket bra! Har ni insett Guds fulländning utifrån vår gemenskap kring Guds helighet? (Vi inser den.) Inser ni hur Gud är källan till allt som är positivt? Kan ni se hur Gud är förkroppsligandet av sanning och rättvisa? Inser ni hur Gud är källan till kärlek? Inser ni hur allt Gud gör, allt som han sänder ut och allt som han uppenbarar är felfritt? (Vi inser det.) Alla dessa exempel är huvudpunkter om Guds helighet som jag talar om. Idag kanske dessa ord enbart ter sig som en lärosats för er, men en dag när du upplever och bevittnar den sanne Guden själv utifrån hans ord och hans verk kommer du att säga ur djupet av ditt hjärta att Gud är helig, att Gud skiljer sig från mänskligheten och att hans hjärta, sinnelag och väsen är heliga. Den heligheten låter människan se hans fulländning och låter henne se att Guds helighets väsen är fläckfritt. Hans helighets väsen avgör att han är den unike Guden själv och det visar människan och bevisar att han är den unike Guden själv. Är inte det huvudpoängen? (Det är det.)

Idag ska jag dela gemenskap om ett nytt ämne för er. Vilket kommer det ämnet att vara? Rubriken för det ämnet kommer att vara ”Gud är livets källa för alla ting”. Är inte det ett ganska omfattande ämne att diskutera? Känns det som något som kan vara lite onåbart? Gud som livets källa för alla ting kan te sig som ett ämne som människor känner sig frikopplade från, men alla som följer Gud måste förstå det. Det beror på att den frågan är oupplösligt förenad med att varje person känner Gud, kan tillfredsställa honom och vörda honom. Därför måste det ämnet kommuniceras. Tidigare kan vissa ha haft en grundläggande förståelse av det ämnet och somliga var kanske medvetna om det. De kan ha en naiv kunskap eller ytlig förståelse av det i sina sinnen. Andra kan ha vissa särskilda erfarenheter av det; på grund av sina unika erfarenheter har de en djup förståelse av det i sina hjärtan. Men antingen kunskapen om detta är djup eller ytlig är den ensidig för er och inte tillräcklig specifik. Därför måste det ämnet kommuniceras i syfte att ge er en mer specifik och djupare förståelse. Jag kommer att använda en särskild metod för att dela gemenskap om detta ämne med er, en metod som vi inte har använt förut och som ni kan uppfatta som lite ovanlig eller lite olustig. Hur som helst, efter ni har hört det kommer ni att känna till det, oavsett vilken metoden är. Tycker ni om att lyssna på berättelser? (Det gör vi.) Det tycks som om jag gjorde rätt i att som metod välja att berätta en historia. Ni tycker alla om att höra på berättelser. Så låt oss börja. Ni behöver inte skriva ner den i era anteckningar. Jag ber att ni ska vara lugna och inte bli rastlösa. Du kan blunda, om du känner att du blir distraherad av omgivningen eller folk omkring dig med ögonen öppna. Jag har en underbar liten historia att berätta för er. Det är en historia om ett frö, jorden, ett träd, solljuset, sångfåglarna och människan. Vilka är huvudelementen i den historia som jag kommer att berätta? (Ett frö, jorden, ett träd, solljuset, sångfåglarna och människan.) Kommer Gud att vara med i den? (Nej.) Men jag är säker på att ni kommer att känna er avslappnade och nöjda när historien har berättats. Då så, nu får ni vara tysta och lyssna.

Allt det jag nyss har talat om är sådant som ni har sett tidigare, som till exempel frön. Dem känner ni väl till? Att ett frö växer upp till ett träd kanske inte är en process som ni har följt i detalj, men ni vet ju att det är ett faktum, eller hur? Ni har kunskap om jorden och solljuset. Bilden av sångfåglar som är uppflugna i ett träd är ju något som alla människor har sett, inte sant? Och människor som svalkar sig i skuggan av ett träd har ni väl alla sett? (Vi har sett det.) Så vilken känsla får ni när ni ser alla dessa exempel i samma bild? (Harmoni.) Kommer alla de exempel som förekommer i den bilden från Gud? (Ja.) Eftersom de kommer från Gud, vet han värdet och betydelsen av att alla dessa exempel existerar tillsammans på jorden. När Gud skapade alla ting hade han en plan för varje del, och varje ting han skapade visar hans avsikter och han genomsyrar dem med liv. Han skapade den levande miljön åt mänskligheten vilken tas upp i berättelsen som vi just hörde. Den tar upp det ömsesidiga beroendet mellan fröet och jorden; jorden ger näring åt fröet och fröet är bundet till jorden. Förhållandet mellan dessa båda var förutbestämt av Gud från allra första början. Trädet, solljuset, sångfåglarna och människan i denna bild är exempel på den levande miljö som Gud skapade åt mänskligheten. För det första kan inte trädet lämna jorden och klarar sig inte utan solljus heller. Vilket var då Guds syfte med att skapa trädet? Kan vi säga att det bara var för jorden? Kan vi säga att det bara var för sångfåglarna? Kan vi säga att det bara var för människorna? (Nej.) Vilket är förhållandet mellan dem? Förhållandet mellan dem är ett ömsesidigt beroende som innebär att de inte kan skiljas åt. Det vill säga att jorden, trädet, solljuset, sångfåglarna och människorna är beroende av varandra för sin existens och de ger varandra näring. Trädet skyddar jorden medan jorden ger näring åt trädet; solljuset försörjer trädet medan trädet skapar frisk luft av solljuset och bidrar till att svalka jorden efter solljusets hetta. Vem gagnar det i slutänden? Mänskligheten gagnas av det, eller hur? Och det är en av principerna bakom att Gud gjorde den levande miljön åt mänskligheten och ett av de främsta syftena med det. Trots att det är en enkel bild kan vi se Guds visdom och hans avsikter. Mänskligheten kan väl inte leva utan jorden, eller utan träden, eller utan sångfåglarna och solljuset? Även om det var en berättelse så är den ett mikrokosmos av hur Guds skapade universum och skänkte den levande miljön till människan.

Gud är mästaren över de regler som kontrollerar universum, han kontrollerar de regler som styr överlevnaden hos alla ting, och han kontrollerar också universum och alla ting så att de kan samexistera; han gör så att de inte utplånas eller försvinner, så att mänskligheten kan fortsätta existera och människan kan leva i en sådan miljö genom Guds ledarskap. Dessa regler som styr alla ting är under Guds herravälde och mänskligheten kan inte ingripa och inte förändra dem; endast Gud själv känner dessa regler och endast han själv förvaltar dem. När träden ska få skott, när det ska regna, hur mycket vatten och hur mycket näring som jorden ska ge växterna, vilken årstid som löven ska falla, vilken årstid som träden ska bära frukt, hur mycket energi som solljuset ska ge träden, vad träden ska avge av den energi de får av solljuset – allt detta är ting som Gud redan hade planerat när han skapade universum och det är lagar som människan inte kan bryta mot. De ting som är skapade av Gud – antingen de är levande eller tycks vara icke levande enligt människor – är alla i Guds händer och under hans herravälde. Ingen människa kan förändra eller bryta mot den regeln. Det vill säga att Gud, när han skapade alla ting, formulerade hur de skulle vara. Trädet kunde inte rota sig, skjuta skott och växa utan jord. Om inte jorden hade några träd skulle den torka. Trädet är också hem för sångfåglarna, det är en plats där de tar skydd från vinden. Skulle det vara okej om trädet var utan solljus? (Det skulle inte vara okej.) Om trädet bara hade jorden skulle det inte fungera. Allt detta är till för mänskligheten och för mänsklighetens överlevnad. Människan får frisk luft från trädet och lever på marken som det skyddar. Människan kan inte leva utan solljus, människan kan inte leva utan alla olika levande varelser. Även om förhållandena mellan dessa ting är komplexa måste du komma ihåg att Gud skapade de regler som styr alla ting så att de kan existera med en ömsesidig koppling och på ett ömsesidigt beroende sätt; varje enskilt ting som han skapade har ett värde och en betydelse. Om Gud skapade något utan betydelse skulle han låta det försvinna. Det är en av de metoder han använde då han sörjde för alla ting. Vad syftar att ”sörja för” på i denna berättelse? Går Gud ut och vattnar trädet varje dag? Behöver trädet Guds hjälp för att andas? (Nej.) Att ”sörja för” syftar i det här exemplet på Guds förvaltning av alla ting efter skapelsen; det enda han behövde var regler för att få saker och ting att fungera smidigt. Trädet växte helt av sig självt genom att det planterades i jorden. Alla förutsättningar för att det skulle växa skapades av Gud. Han gjorde solljuset, vattnet, jorden, luften och den omgivande miljön, vinden, frosten, snön och regnet och de fyra årstiderna; det är de förutsättningar som trädet behöver för att kunna växa, det är ting som Gud förberedde. Är då Gud källan till denna levande miljö? (Ja.) Måste Gud gå ut varje dag och räkna varje blad på träden? Det behövs inte, eller hur? Gud behöver inte heller hjälpa trädet att andas. Gud behöver inte heller väcka solljuset varje dag och säga: ”Det är dags att lysa på träden nu.” Det behöver han inte göra. Solljuset skiner självmant enligt reglerna; trädet tar upp solljuset när det behöver och när solljuset inte behövs fortsätter trädet att leva inom reglernas ram. Ni kanske inte har förmåga att förklara det fenomenet tydligt, men det är ett faktum som alla kan se och erkänna. Det enda du behöver göra är att medge att reglerna för alla tings existens kommer från Gud och veta att Gud har herraväldet över deras tillväxt och överlevnad. Visst förstår du det?

Vad tar den andra delen av berättelsen upp? (En häftig vind och det väldiga berget.) Är vinden något bra? (Ja.) Inte nödvändigtvis, eftersom vinden kan vara förödande om den är för kraftig. Hur skulle det kännas om du var tvungen att stanna ute i den häftiga vinden? Det beror på hur kraftig den var, eller hur? Om det var en svag bris eller om det blåste måttlig vind skulle det fortfarande vara acceptabelt, som mest kunde någon ha svårt att hålla ögonen öppna. Men skulle du kunna klara dig om vinden blåste så starkt att den blev en tornado? Det skulle du inte stå ut med. Så det stämmer inte när folk säger att vinden alltid är bra eller att den alltid är dålig, för det beror på hur stark vinden är. Vad är det då för nytta med berget här? Är det inte lite som ett filter för vinden? Berget tar den häftiga vinden och förminskar den till vad? (En mild bris.) De flesta skulle kunna röra vid den och känna den i miljön de levde i – var det en häftig vind eller en mild bris som de kände? (En mild bris.) Är det inte ett av syftena med att Gud skapade berg? Är det inte hans avsikt? Hur skulle det vara för folk att bo i en omgivning där den häftiga vinden blåste omkring sandfragment utan något som blockerade eller filtrerade dem? Kunde det vara så att människor inte skulle kunna leva på land om sand och stenar blåste omkring? En del kunde bli träffade i huvudet av stenar som flög runt medan andra kunde få sand i ögonen som hindrade dem från att se. Människor kunde sugas upp i luften eller vinden kunde blåsa så hårt att de inte kunde stå. Hus skulle förstöras och alla möjliga katastrofer skulle inträffa. Har den häftiga vinden ett värde? När jag sa att den var dålig kanske människor kände att den inte hade något värde, men är det så? Har det inget värde att förvandla den till en bris? Vad behöver människor mest när det är fuktigt eller kvävande? De behöver en mild bris som sveper mjukt över dem, för att friska upp och rensa deras huvuden, skärpa deras tänkande, återställa och förbättra deras mentala tillstånd. Om ni alla exempelvis sitter i ett rum med många människor och luften är instängd, vad behöver ni då som mest? (En mild bris.) På platser där luften är disig och förorenad kan det göra att människor tänker långsammare, minska deras blodflöde och få dem att bli mindre klartänkta. Men luften blir frisk om den får möjlighet att röra sig och cirkulera och människor kommer att må mycket bättre. Även om den lilla ån och den häftiga vinden skulle kunna bli en katastrof kommer berget, så länge det är där, att förvandla dem till sådant som faktiskt gagnar människor; eller hur?

Ser du Guds visdom i dessa båda berättelser? Gud skapade universum och är Herre över det; han är ansvarig för det och sörjer för det medan han vakar över varje ord och handling. Han håller också uppsikt över varje del av människans liv. Så Gud skapade universum och alla tings betydelse och värde liksom deras funktion, deras beskaffenhet och deras regler för överlevnad är lika tydligt kända av honom som hans egen handflata. Gud skapade universum; tror ni att han måste utforska de regler som styr universum? Behöver Gud sätta sig in i mänsklig kunskap eller vetenskap för att utforska och förstå det? (Nej.) Finns det någon människa som har en så omfattande lärdom och ofantlig visdom att hon förstår allting så som Gud gör? Det finns det inte. Eller hur? Finns det några astronomer eller biologer som verkligen förstår hur allt lever och växer? Kan de verkligen förstå värdet av varje tings existens? (Det kan de inte.) Det är för att alla ting skapades av Gud, och oavsett hur mycket och ingående människorna studerar den kunskapen eller hur länge de försöker lära sig den kommer de aldrig kunna greppa mysteriet och syftet med Guds skapelse av alla ting, eller hur? Nu när vi har diskuterat så här långt, känner ni då att ni har en viss förståelse av bibetydelsen av meningen ”Gud är livets källa för alla ting”? (Ja.) Jag förstod att många när jag tog upp den frågan genast skulle tänka att ”Gud är sanning och Gud använder sitt ord för att sörja för oss”, men de skulle bara tänka på det på den nivån. Vissa skulle till och med känna ”att Gud sörjer för mänskligt liv, sörjer för daglig mat och dryck och alla dagliga behov betyder inte att han sörjer för människan”. Är det inte vissa som känner så? Är inte Guds avsikt mycket tydlig utifrån hur han skapade allt så att mänskligheten kan existera och leva normalt? Gud vårdar den omgivning som människor lever i och sörjer för allt som mänskligheten behöver. Vidare vårdar han och har herraväldet över alla ting. Allt detta gör att mänskligheten kan leva normalt och frodas normalt; det är på det sättet som Gud sörjer för alla ting och sörjer för mänskligheten. Behöver inte människor erkänna och förstå dessa ting? Kanske säger somliga: ”Det här ämnet är för långt borta från vår kunskap om den sanne Guden själv och vi vill inte veta det här, för människan kan inte leva av bröd allena utan istället av Guds ord.” Stämmer det? (Nej.) Vad är felet här? Kan du ha en fullständig förståelse av Gud om du bara vet vad Gud har sagt? Om du bara accepterar hans verk och hans dom och tuktan, kommer du då att ha en fullständig förståelse av Gud? Om du bara känner till en mindre del av Guds sinnelag, en mindre del av Guds auktoritet, så är det väl tillräckligt för att uppnå en förståelse av Gud? (Nej. Det är för ensidigt och då är vår kunskap urholkad. Men när vi känner Gud i varje del av Guds verk, i kombinationen med skapade ting som bergen och åarna, sjöarna, fröna, solljuset och regnet – ting som vi ser, iakttar och upplever – känner vi att vår förståelse blir verklig.) Guds handlingar börjar med att hans skapar universum och de fortsätter idag när hans handlingar är uppenbara ständigt och i varje stund. Om människor tror att Gud existerar bara för att han har valt ut några människor som han uträttar sitt verk i för att rädda dem och om de tror att inga andra ting inbegriper Gud, hans auktoritet, hans status och hans handlingar, kan det anses vara att verkligen känna Gud? Människor som har en sådan så kallad kunskap om Gud – som grundar sig på den ensidiga uppfattningen att Guds gärning är begränsad till en grupp personer. Är det en sann kunskap om Gud? Förnekar inte människor med en sådan kunskap att Gud har skapat alla ting och att han har herravälde över dem? Vissa människor vill inte ägna detta sin uppmärksamhet och kanske tänker för sig själva: ”Jag ser inte Guds herravälde över alla ting, det är något som är för avlägset för mig och jag vill inte förstå det. Gud gör precis som han vill och det har inget med mig att göra. Jag är bara intresserad av att acceptera Guds ledarskap och hans ord och jag kommer att bli frälst och fullkomnad av Gud. Jag kommer bara att ägna min uppmärksamhet åt dessa ting, men jag kommer inte försöka förstå något annat eller ägna det någon tanke. Vilka regler Gud än gjorde när han skapade alla ting eller vad än Gud gör för att sörja för dem och för mänskligheten har inget med mig att göra.” Vad är det för prat? Är det inte högst skamligt? Finns det några bland er som tänker så? Jag vet att det finns en stor majoritet som tänker på det sättet även om ni inte kommer att säga det. Sådana bokstavstrogna personer kan använda sin egen så kallade andliga ståndpunkt i hur de ser på allt. De vill begränsa Gud till Bibeln, begränsa Gud till de ord han har talat och begränsa Gud till det ordagranna skrivna ordet. De vill inte veta mer om Gud och de vill inte att Gud ska ägna mer uppmärksamhet åt att göra andra saker. Den typen av tänkande är barnsligt och mycket religiöst. Kan människor med sådana uppfattningar känna Gud? De skulle ha svårt att lära känna Gud. Idag har jag berättat dessa båda historier och pratat om dessa båda aspekter. Efter att nyss ha hört dem och nyss ha kommit i kontakt med dem kanske ni känner att de är djupa eller till och med något abstrakta och svåra att greppa och förstå. Det kanske är svårt att relatera dem till Guds handlingar och Gud själv. Men varje person och var och en som strävar efter att känna Gud bör tydligt och rätt känna till alla Guds handlingar och allt han har gjort bland alla ting och bland hela mänskligheten. Den kunskapen kommer att ge dig en bekräftelse och tro på Guds sanna existens. Den kommer också att ge dig en exakt kunskap om Guds visdom, hans makt och hur han sörjer för alla ting. Den kommer att göra att du tydligt kan förstå Guds sanna existens och se att den inte är fiktiv och inte en myt. Den gör att du kan se att den inte är vag och inte bara en teori och att Gud förvisso inte bara är andlig näring utan sannerligen existerar. Vidare gör det att du kan känna honom som Gud genom hans sätt att alltid sörja för alla ting och för mänskligheten; Han gör det på sitt eget sätt och enligt sin egen rytm. Så man kan säga att det beror på att Gud skapade alla ting och gav dem regler att de alla på hans befallning utför sina tilldelade uppgifter, fullföljer sina åligganden och spelar den roll som de var och en blivit anvisade. Alla ting fyller sin egen roll för mänskligheten och gör det i det utrymme, i den miljö, där människor lever. Om inte Gud gjorde saker på det sättet och om inte mänsklighetens miljö vore som den är skulle varken människors tro på Gud eller att de följde honom vara möjligt; det skulle bara vara tomt prat, visst är det så?

Låt oss ta en ny titt på berättelsen vi hörde nyss – det väldiga berget och den lilla ån. Vad är nyttan med berget? Levande ting blomstrar på berget, så dess existens har ett värde i sig. Samtidigt blockerar berget den lilla ån och ser till att den inte rinner vart den vill och därmed orsakar katastrofer för människor. Visst stämmer det? I kraft av sin existens låter berget levande ting som träden och gräsen och alla andra växter och djur på berget växa, samtidigt som det styr var den lilla ån rinner; berget samlar upp vattnet från ån och leder det på naturlig väg runt sin fot där det kan rinna ut i floden och slutligen i havet. De regler som är tillämpliga här skapades inte av naturen utan ordnades särskilt av Gud vid tiden för skapelsen. När det gäller det väldiga berget och den häftiga vinden behöver berget också vinden. Berget behöver vinden för att smeka de levande ting som lever på det samtidigt som berget begränsar hur hårt den häftiga vinden kan blåsa, så att den inte tar överhanden och ödelägger. Den regeln innefattar på ett sätt det väldiga bergets plikt; utformade sig alltså den regeln om bergets plikt på egen hand? (Nej.) Den gjordes istället av Gud. Det väldiga berget har sin egen plikt och den häftiga vinden har sin plikt den med. När det gäller det väldiga berget och den jättelika vågen, skulle vattnet finna en riktning för sitt flöde på egen hand, om berget inte fanns där? (Nej.) Vattnet skulle också ta överhanden och ödelägga. Berget har sitt eget värde som berg och havet har sitt eget värde som hav. På det sättet, under de omständigheterna där de kan samexistera normalt utan att inkräkta på varandras områden, begränsar de också varandra; det väldiga berget begränsar havet så att det inte svämmar över och skyddar därmed människors hem, och detta gör också att havet kan livnära de levande ting som bor i det. Utformade sig det landskapet på egen hand? (Nej.) Det skapades också av Gud. Av de bilderna ser vi att Gud, när han skapade universum, förutbestämde var berget skulle stå, var ån skulle rinna, från vilket håll den häftiga vinden skulle börja blåsa och vart, liksom hur höga de väldiga vågorna skulle vara. Guds intentioner och syfte ryms inom alla dessa ting och de är hans gärningar. Kan ni nu se att Guds gärningar är närvarande i alla ting? (Ja.)

Vad är syftet med vår diskussion om dessa ting? Är det så att människor kan utforska reglerna bakom Guds skapelse av universum? Är det så att människor ska bli intresserade av astronomi och geografi? (Nej.) Vad är det då? Det är så att människor ska förstå Guds gärningar. I Guds handlingar kan människor bekräfta och belägga att Gud är livets källa för alla ting. Om du kan förstå den poängen kommer du sannerligen att kunna bekräfta Guds plats i ditt hjärta och du kommer att kunna bekräfta att Gud är den unike Guden själv, Skaparen av himmel och jord och alla ting. Så är det till gagn för din förståelse av Gud att känna till reglerna för alla ting och känna Guds gärningar? (Ja.) Hur mycket är det till gagn? Skulle du för det första fortfarande vara intresserad av astronomi och geografi, när du förstod dessa Guds gärningar? Skulle du fortfarande ha en skeptikers hjärta och tvivla på att Gud är Skaparen av alla ting? Skulle du fortfarande ha en forskares hjärta och tvivla på att Gud är Skaparen av alla ting? (Nej.) Kommer du i ditt hjärta verkligen att tro att Gud sörjer för universum när du bekräftar att Gud är Skaparen av universum och vidare lär känna reglerna bakom hans skapelse? (Ja.) Används ”sörjer för” i vilken betydelse som helst eller används det i ett särskilt sammanhang? Att Gud sörjer för universum har en mycket vid betydelse och tillämpning. Gud sörjer inte bara för människors dagliga behov av mat och dryck, han sörjer för allt som mänskligheten behöver, inklusive allt som människor ser och ting som inte går att se. Gud upprätthåller, förvaltar och styr den levande miljö som mänskligheten behöver. Oavsett vilken miljö mänskligheten behöver och oavsett vilken årstid så har Gud förberett det. Oavsett vilket klimat eller vilken temperatur som är lämplig för människans existens så är det under Guds kontroll och inga av dessa regler uppstår av sig själva eller av en slump; de är resultatet av Guds styre och hans gärningar. Gud själv är källan till alla dessa regler och han är livets källa för alla ting. Det är ett vedertaget och obestridligt faktum, antingen du tror det eller inte, antingen du kan se det eller inte och antingen du kan förstå det eller inte.

Jag vet att den stora majoriteten bara tror på det som Gud sa och gjorde i Bibeln, och att Gud uppenbarade sina gärningar för en liten minoritet för att folk skulle kunna inse värdet av hans existens, förstå hans status och veta att han verkligen existerar. Men det faktum att Gud skapade universum och att han förvaltar och sörjer för alla ting tycks för många människor vara vagt och tvetydigt och de har till och med en tvivlande inställning. Den sortens inställning gör att människor genomgående tror att den naturliga världens lagar utformade sig själva, att den naturliga världens förändringar, omvandlingar och fenomen uppstod på egen hand liksom själva de lagar som styr naturen. Det innebär att människor inte kan föreställa sig i sina tankar hur Gud skapade och styr över alla ting, de kan inte förstå att Gud förvaltar och sörjer för alla ting. På grund av den premissens begränsningar tror inte människor att Gud skapade och är Herre över alla ting och att han är försörjaren; även de troende är rätt och slätt begränsade till lagens tidsålder, nådens tidsålder och rikets tidsålder; Guds gärningar och att han sörjer för mänskligheten är alltså på något sätt avgränsade till hans utvalda folk. Det är något jag verkligen avskyr att se och det orsakar så stor smärta, för mänskligheten åtnjuter allt som Gud kommer med och ändå förnekar den samtidigt allt som han gör och allt som han ger till den. Folk tror bara att himlen och jorden och alla ting styrs av sina egna naturliga regler och av sina egna naturliga lagar och att de inte har någon härskare som styr dem eller någon härskare som sörjer för dem och beskyddar dem. Även om du tror på Gud kanske du inte tror att alla dessa är hans gärningar; det är ett av de mest förbisedda områdena för alla troende på Gud, för alla som accepterar Guds ord och för alla som följer Gud. Så snart jag börjar diskutera något som inte anknyter till Bibeln eller så kallad andlig terminologi blir somliga uttråkade eller ointresserade eller till och med illa till mods. De tycker att det verkar bli fjärmat från andliga personer och andliga ting. Det är negativt. När det handlar om att känna Guds gärningar, även om vi inte nämner astronomi, geografi eller biologi, så känner vi till Guds herravälde över alla ting, vi vet att han sörjer för alla ting och att han är källan till alla ting. Det är en kritisk uppgift som måste studeras närmare, förstår ni det?

Förstod ni något av dessa två berättelser? För det första, är dessa båda berättelser undantagna vår tidigare diskussion om Guds intresse för mänskligheten? Finns det ett oundvikligt samband? Är det så att vi ser Guds gärningar och hur han planerar och hanterar allt för mänskligheten i de båda berättelserna? Är det så att allt Gud gör och alla hans tankar är inriktade på mänsklighetens existens? (Ja.) Är inte Guds omsorgsfulla tanke och hänsyn till mänskligheten helt uppenbar? Mänskligheten behöver inte göra någonting. Gud har berett själva luften för människor som de andas. De grönsaker och frukter som de äter är lättillgängliga. Från norr till söder, från öst till väst, har varje region sina egna naturliga resurser och olika grödor och frukterna och grönsakerna har beretts av Gud. På tal om den större miljön gjorde Gud alla ting med en ömsesidig relation, sammanflätade och ömsesidigt beroende av varandra. Han använde den metoden och de reglerna för att värna om överlevnaden och existensen hos alla ting och på det viset har mänskligheten levt stilla och fredligt och vuxit och fortplantat sig från en generation till nästa i den levande miljön fram till idag. Det innebär att Gud balanserar den naturliga miljön. Om Guds suveränitet och kontroll inte fanns skulle ingen människa kunna bevara och balansera miljön, även om den hade skapats av Gud från början. Om människan fick göra ett frö av plast och plantera det i jorden, skulle det någonsin spira? Om människan gjorde ett träd av plast och satte det i jorden skulle det inte alstra ett blad på hundratals år, eller hur? På vissa platser finns det ingen luft och där kan människor inte leva och de bör inte gå över gränsen, det är för att skydda mänskligheten och dessa ting är mycket gåtfulla. Varje del av miljön, jordens längd och bredd och varje levande ting på jorden – både levande och döda – har beretts av Gud och han tänkte igenom dem: Varför behövs det ena tinget? Varför är det andra onödigt? Vad är syftet med att ha det ena tinget här och varför ska det andra vara där? Gud har redan tänkt igenom allt detta och människor behöver inte tänka på det. Det finns dåraktiga människor som alltid tänker på att flytta berg, men varför inte flytta till slätten istället för att göra det? Om du inte gillar berg, varför ska du bosätta dig där? Är det inte dåraktigt? Vad händer om du flyttar berget? En orkan kommer att blåsa rätt igenom eller en jättelik våg kommer att forsa fram och människors hem kommer att bli förstörda. Skulle inte det vara en dåraktig sak att göra? Människor kan bara förstöra. De kan inte ens bevara den enda plats de har att bo på och ändå vill de sörja för alla ting. Det är omöjligt.

Gud låter människan förvalta alla ting och ha herraväldet över dem, men gör människan ett bra jobb? Människan tenderar att förstöra; människan är inte bara oförmögen att bevara saker och ting så som Gud skapade dem, hon har i själva verket förstört dem. Mänskligheten har förvandlat bergen till stenflisor, täppt till haven med jord och gjort slätterna till öknar där ingen kan bo. Likväl har människan skapat industrier och byggt kärnkraftverk där i öknen och förstörelsen består i alla riktningar. Floderna är inte längre floder, havet inte längre hav … När människor rubbar balansen och naturens regler är dagen för deras katastrof och död inte långt borta och den är oundviklig. När katastrofen kommer ska de förstå hur dyrbar Guds skapelse är och hur viktig det hela är för mänskligheten. När människan lever i en miljö med ett bra klimat är det som att vara i paradiset. Människor inser inte vilken välsignelse det är, men i samma stund som de förlorar det hela kommer de att inse hur sällsynt och dyrbart det är. Hur skulle man få det hela tillbaka? Vad skulle människor kunna göra om Gud var ovillig att skapa det igen? Vad skulle ni kunna göra? (Vi skulle inte kunna göra någonting.) Det finns faktiskt något ni kan göra och det är mycket enkelt, och när jag talar om vad det är kommer ni genast att veta att det är genomförbart. Varför har människan hamnat i sin nuvarande besvärliga miljösituation? Är det på grund av människans girighet och förstörelse? Kommer inte den levande miljön att successivt rätta till sig om människan upphör med den förstörelsen? Om Gud inte gör någonting, om Gud inte längre vill göra något för mänskligheten – det vill säga inte vill ingripa – skulle den bästa metoden för mänskligheten vara att stoppa förstörelsen och återställa saker och ting till hur de var. Att sätta stopp för all denna förstörelse innebär att upphöra med plundrandet och ödeläggelsen av de ting som Gud har skapat. Det kommer att leda till att miljön som människan lever i successivt förbättras. Om man inte gör det kommer det att leda till en fortsatt förstörelse av miljön och den kommer bara att bli värre. Är min metod enkel? Den är enkel och genomförbar, eller hur? Enkel minsann, och genomförbar för vissa, men är den genomförbar för den stora majoriteten människor på jorden? (Det är den inte.) Är den genomförbar för er åtminstone? (Ja.) Vad härrör sig ert ”ja” ifrån? Skulle man kunna säga att det innebär att upprätta en grundläggande förståelse av Guds gärningar? Skulle man kunna säga att det innebär att hålla fast vid Guds regler och plan? (Ja.) Det finns ett sätt att förändra det hela, men det är inte det ämnet vi diskuterar nu. Gud är ansvarig för varje enskilt mänskligt liv och han är ansvarig ända fram till slutet. Gud sörjer för dig; om du har insjuknat av den miljö som förstörts av Satan, eller har drabbats av föroreningar eller lidit annan skada, så spelar det ingen roll; Gud sörjer för dig och han kommer att låta dig leva vidare. Har du tilltro till detta? (Ja.) Gud tar inte lätt på förlusten av mänskligt liv.

Börjar ni inse vikten av att erkänna Gud som livets källa för alla ting? (Ja, det gör vi.) Vilka känslor har ni? Sätt igång, jag lyssnar. (Tidigare hade vi aldrig tänkt på att sammankoppla bergen, havet och sjöarna med Guds handlingar. Idag förstår vi, genom Guds betraktelse, att de alltid har varit Guds handlingar och att de uppstod ur hans visdom, så vi ser att Guds skapelse av alla ting var förutbestämd från allra första början och att de alla besitter Guds goda vilja. Alla ting har en inbördes relation och mänskligheten är den slutliga förmånstagaren. Det vi hörde idag känns mycket nytt och hittills okänt och vi har känt hur verkliga Guds handlingar är. I verkligheten och i våra dagliga liv ser vi sannerligen tingen som de är när vi kommer i kontakt med levande ting.) Det ser ni sannerligen, eller hur? När Gud sörjer för mänskligheten fattas inte en stabil grundval, han yttrar inte bara några få ord och det är allt. Gud gör så mycket, även sådant som du inte ser gör han till förmån för dig. Människan lever i den miljön, det universum som Gud skapade och i det är människor och andra ting beroende av varandra, precis som den gas som kommer från växterna renar luften och gynnar de människor som andas in den. Fast somliga växter är giftiga för människor, men det finns andra växter som är motgift till dem. Det är ett av undren i Guds skapelse! Vi har inte diskuterat det ämnet idag, istället har vi huvudsakligen diskuterat det ömsesidiga beroendet mellan människan och andra ting, hur människan inte kan leva utan andra ting. Vad är vikten av Guds skapelse av alla ting? Människan kan inte leva utan andra ting, precis som människan behöver luft för att leva och du skulle snart dö om du placerades i ett vakuum. Detta är en högst grundläggande princip för att du ska kunna se att människan behöver andra ting. Så vilken attityd bör människan ha till alla ting? Värdesätta dem, skydda dem, använda dem effektivt, inte förstöra dem, inte slösa med dem och inte ändra dem på grund av en nyck, för alla ting är från Gud och mänskligheten är försedd med dem och måste behandla dem samvetsgrant. Idag har vi diskuterat dessa två frågor och ni kan gå tillbaka och fundera närmare på dem. Nästa gång kommer vi att diskutera vissa saker mer i detalj. Här är vår gemenskap slut för idag. Adjö! (Adjö!)

#Guds ord #Guds kärlek #känna Gud #Guds verk #Herren Jesus #sanningen #Kristi ord

Trending Blogs

Recently Viewed Blogs

Allsmäktige Guds Kyrka