Det Gör Ont Att Veta @lumumba95 - Tumblr Blog

Stuff people need to know about suicide:

If I choose to kill myself, it’s not because of you, it’s because of me. It’s the same as: If I succeed, it’s not because of you, it’s because of me. Never take credit for someone else’s actions.

lumumba95

15:e maj

Fredag. Dagen alla längtar efter. Det är snart helg.. Jag längtade inte, inte alls. Jag hatar fredagar. Klockan var fem när jag åkte hem från jobbet, ville inte hem, jag ville inte sitta ensam i lägenheten den dagen, jag litade inte på mig själv. Bussen hem var rätt tom, jag och några kollegor bara. Paniken stiger hela tiden, väl framme på min station är paniken uppe i taket, jag får en panikattack. Jag ville inte leva längre. Letar fram mina undangömda piller och rakblad, sväljer ca 40 saroten och 30 Theralen. Rakbladen använder jag bara ytligt, inga djupa skador. Nu slår paniken till igen, vad har jag gjort!? Jag vill ju inte dö, eller!? Ringer en kollega som jag kommit rätt nära, och som även bor fem minuter från mig. Han kommer direkt till mig, ringer taxi och vi åker direkt till Sankt Görans psykakut. Väl framme där är allting suddigt, kommer inte ihåg mycket.

Lördag. Jag vaknar igen, föräldrarna sitter brevid min säng. Paniken försöker slå till igen, men jag är alldeles för borta för att ens kunna reagera på den känslan. Jag får åka hem om jag lovade att det inte skulle hända igen och att jag inte gjorde det för att dö. För det var nog inte därför jag gjorde det, jag ville inte dö. Jag ville inte lämna mina vänner och familj, det ville jag faktiskt inte. Jag ville bara tysta tankarna i huvudet, alla 246 tankarna som pågick samtidigt i huvudet. Jag ville bara få vila en stund, sova ordentligt. Och det kan jag ju säga att jag fick, sov nog ett dygn.

Söndag. Tabletterna jag tog i fredags känns fortfarande, alldeles omtöcknad. Yr, skakar och sluddrar med orden. Träffar kollegan som hjälpte mig till sjukhuset. Vi äter frukost. Jag frågar om hur länge han var med mig på fredagen. Han hade suttit länge, det gjorde mig glad och obekväm på samma gång, tankarna började snurra, han satt där för min skull, jag blev glad för det. Men samtidigt kände jag mig obekväm, hade jag gjort samma sak för honom? Antagligen hade jag gjort det, jag bryr mig oftast alldeles för mycket om människor jag känner. Jag tycker om honom som kompis, verkligen på riktigt, han brydde sig på ett sätt som jag inte är van vid. Han är snäll, det är han faktiskt, men det vet inte alla, alla har inte sett den sidan av honom, vilket är synd.

Måndag. Tabletterna känns inte längre av, skakar dock konstant i hela kroppen. Nu vet dom, vänner, familj och chefer. Dom vill att jag ska ta ledigt, sjukskriva mig. Det vill inte jag. Om jag inte går till jobbet direkt, vet jag att det bara kommer att bli jobbigare att komma tillbaka. Jag vill inte ha någon specialbehandlig. Jag vill att allting blir som vanligt igen.

Fredagen den 15:e maj. Dagen jag försökte ta mitt liv. Dagen då jag trodde att jag ville dö. Dagen jag hade sjunkit ner till botten. Dagen jag tappade kontrollen.

Den dagen får aldrig mer upprepas, eller rättare sagt, den dagen SKA aldrig mer upprepas.

lumumba95

Älskade Håkan❤

lumumba95

Time for sleep.. Deep sleep..

100493503004422

i wonder how people describe me when they’re talking about me to someone who’s never met me

”Baby jag vet att du behöver mig, för ingen rör vid dig..”

- Molly Sandén - Ingen som jag

#deprimerad #ledsen #sorgligt #ångest

“Jag förstår inte varför jag alltid ska bry mig om människor som aldrig skulle bry sig om mig”

#ångest #deprimerad #svenskacitat #svenska #citat

lumumba95

Stuff people need to know about suicide:

If I choose to kill myself, it’s not because of you, it’s because of me. It’s the same as: If I succeed, it’s not because of you, it’s because of me. Never take credit for someone else’s actions.

I’ve decided that I don’t wanna live anymore. So I live life like I’ve already given up. Reckless and carefree