RYMDSLOTTET

För Sverige i rumtiden. Tumblrare: Andrev Walden

[rymdslottet-blog]

Nytt avsnitt ute nu! Men inte här!

Hela hovet har packat väskorna och flyttat till andrev.cafe.se

[rymdslottet-blog]

I september 2003 riktades Hubbleteleskopet mot en punkt i universum, storleksmässigt motsvarande ungefär en 13-miljondel av himlavalvets totala area – eller ett 1x1 millimeter stort hål i ett papper betraktat på 1 meters avstånd. I januari 2004 var exponeringen klar och bilden (ovan), kallad Hubble Ultra-Deep Field (HUDF), lät oss titta cirka 13 miljarder år tillbaka i tiden (eftersom ljuset från de mest avlägsna galaxerna – födda bara några hundra miljoner år efter Big Bang – precis nått oss). Notera att nästan samtliga ljuspunkter på bilden är galaxer och att bilden visar cirka 10 000 galaxer.

2012 gjorde man en ny exponering, Hubble Extreme Deep Field (XDF) i mittpartiet av HUDF och hittade ytterligare cirka 5500 avlägsna galaxer. XDF "zoomade in" på 80 procent av HUDF:s beskärningsyta och vi kan således räkna upp innehållet i den tidigare nämnda HUDF-regionen till cirka 16800 galaxer.

Men kan man utgå ifrån att universum är jämntjockt? Att Daniel kan rikta pappret med hålet åt vilket håll som helst och få samma resultat? Ja, enligt kosmologiska principen är universum homogent och isotropt i sin helhet. Det bör emellertid nämnas att det finns ett fåtal aktuella observationer som utmanar kosmologiska principen. I november 2013 upptäcktes till exempel Hercules-Corona Borealis Great Wall (Stora muren Herkules - Norra kronan), en 10 miljarder ljusår lång superstruktur av galaxer. Det är den största struktur vi hittat där ute och den skär sig lite med principen om ett homogent universum.

Enligt en färsk studie kretsar planeter med ungefär samma förutsättningar som Jorden att hysa liv kring var femte stjärna i vår egen galax. Kronprinsessan tar helt enkelt med sig den statistiken hela vägen ut till slutet på vårt observerbara universum.

2018 skjuts Hubbles tuffa storebror, James Webb-teleskopet, upp i rymden för att ge oss mycket bättre bilder av utkanterna på vårt observerbara universum.

Tack till Robert Cumming, astronom vid Onsala rymdobservatorium och denna vecka Rymdslottets bollplank för frågor kring kosmologiska principen.

[rymdslottet-blog]

* Att växthuseffekten inträffat flera gånger tidigare i Jordens moderna historia betyder inte att människan är oskyldig till den växthuseffekt vi nu ser. De aktuella klimatförändringarna är orsakade av oss. Att studera effekterna av tidigare klimatförändringar är däremot ett utmärkt sätt att begripa farorna vi nu står inför. Atmosfären ser inte skillnad på koldioxid från bilar och koldioxid från urtida supervulkaner i Sibirien.

[rymdslottet-blog]

* Precis som The Core (2003), 2012 (2009) och Volcano (1997) brukar Armageddon (1998) hamna i toppskiktet när vetenskapligt orienterade människor ska lista tidernas orimligaste filmer (som ändå gör vetenskapliga anspråk).

** Det finns filmer med bra vetenskap också. När en NASA-panel för en tid sedan samlades för att lista de bästa (och rimligaste) science fiction-filmerna utsågs Gattaca (1997) till vinnare, följd av Contact (1997). En personlig favorit är asteroidfilmen Deep Impact, som slogs mot just Armageddon på biograferna 1998. Den förlorade intäktsmatchen men vann den vetenskapliga uppgörelsen på knockout.

*** Den största atombomb människan byggt är Sovjets skrytpjäs Tsar Bomba från 1961. Den var på 57 megaton. Cirka 1500 gånger starkare än Hiroshimabomben. Eller 10 gånger den totala (konventionella) eldgivningen under andra världskriget.

[rymdslottet-blog]

* Vi har hittills hittat 1826 bekräftade exoplaneter (dvs planeter utanför vårt eget solsystem) i 1145 olika planetsystem, varav ett 20-tal ligger i den så kallade "Guldlockszonen" (dvs på rätt avstånd från sin stjärna för att kunna hysa liv). Du kan följa sökandet efter beboeliga exoplaneter här.

** Det är bara en tidsfråga innan vi kan börja leta efter faktiska livstecken på de här exoplaneterna. Genom att studera hur ljuset bryts i atmosfären när planeten passerar framför sin stjärna kan man upptäcka så kallade biomarkörer i atmosfären. Typiska biomarkörer kan vara hög syrehalt eller tjockt ozonlager, vilket indikerar att fotosyntes pågår. Läs mer om hur tekniken fungerar här. För att göra detta behöver vi emellertid 1) starkare teleskop och 2) väl fungerande datasimuleringar över exakt hur dessa biomarkörer visar sig på många ljusårs avstånd. Både 1 och 2 är i skrivande stund under utveckling. Teleskop att hoppas på är E-ELT (ESO:s European Extremely Large Telescope) som ska stå klart i början av 2020-talet och Hubbles begåvade storebror, James Webb-teleskopet, som skjuts upp i rymden 2018. Den som har åtminstone 10-20 år kvar att leva kan mycket väl få vara med om ögonblicket då vi får veta att vi inte är ensamma i universum. Så ät rätt och rör på dig.

*** Intelligent liv då? En kritiskt inspirerande artikel som tar avstamp i det räkneexempel kronprinsessan ägnar sig åt ovan och sedan angriper Fermis paradox hittar du här. Läs den om du inte redan gjort det.

[rymdslottet-blog]

* Ljusets hastighet (betecknas c) är 299792458 meter i sekunden (i vakuum). När kungen hänvisar till drottningens beräkning för en veckas resande i ljusets hastighet avses 0,99999999999999 c (14 decimaler). Det är omöjligt att accelerera till 1 c av skäl jag helt enkelt inte tänker redogöra för här. Så här nära ljusets fulla hastighet ökar emellertid tidsdilatationen (det kusliga som händer kallas så) något oerhört för varje decimal. Om vi i stället räknar på hastigheten 0,9999999999999999 c (16 decimaler) kommer nästan 1,3 miljoner år att ha förflutit på Jorden när skeppet återvänder efter en vecka i rymden (skeppstid).

** Fysikens lagar tillåter faktiskt krökning av rymden, vilket i sin tur möjliggör resande i hastigheter långt över ljusets hastighet – vilket i sig låter som en kränkning av fysikens lagar då dessa förkunnar att ingenting kan röra sig snabbare än ljuset. Warp drive handlar dock inte om att flytta farkosten, utan om att flytta ingentinget (rymden) som farkosten befinner sig i. Ingenting kan åka snabbare än ljuset. Get it? Men warp drive kräver befängda mängder energi och… Ja, vi återkommer till det.

[rymdslottet-blog]

Fotnot: Av alla osynliga figurer i populärkulturen lär bara en enda ha nyttjat det "kryphål" Silvia hänvisar till: Invisible Woman i Fantastic Four. (Källa: The Physics of Superheroes, James Kakalios, Gotham Books 2005)

[rymdslottet-blog]

[rymdslottet-blog]