Skrivandet

En svensk

[skrivandet]

Jag håller inte med om din åsikt,

Men jag är beredd att dö.

[skrivandet]

Du är

du och jag

är jag

[skrivandet]

Jag önskar så att du var den för mig, 

men du säger att du inte är den för någon. 

[skrivandet]

Jag går in genom renässansvillans port, förbi den stora hallen. Hänger av jackan och går upp för de stora marmortrapporna, mot baren. Nickar åt en bekant som i hörnet halvvägs upp för trappan delar en flaska bubbel med någon kille. Kramar om en halvnära vän i väntan på att mitt vin hälls upp. "Länge sen" och "Vi borde ses" växlas lagom till att glaset är i hand och jag går bort bland borden. Hundra gånger har jag varit här, glömt hur chockad jag var första gångerna över hur fin salen är. Jag ser dig sitta i fönstret. Du sitter med Manchesterskjorta och billig öl bland alla vita skjortor och svåruttalade vinsorter. Aldrig har du ändrat dig trots att alla runtomkring dig är desamma. Du passar verkligen inte in här och jag älskar dig för det. Du säger att jag ser obekväm ut. Du har rätt. Jag är obekväm över hur mycket jag passar in i det du skär dig mot. Ja. Vi drar.

[skrivandet]

Försöker låtsas att jag fortfarande är hel och öppen för kärleken som jag så desperat vill tro på.

Sanningen är att jag blivit bränd så pass hårt och ofta att jag behöver flera glas sprit bara för att våga hålla hand och somna bredvid dig.

[skrivandet]

Manlighet, så trasigt 

Spillror, vassa, blanka, blodiga 

En gång helt, vackert, starkt, ärligt

Nu ruttet, farligt, förkastligt, vidrigt

[skrivandet]

Stans alla skitungar börjar få mustasch

min egen kull har kammat hår och bär portfölj

minnen från ungdomen har börjat dunkla

jag stannar upp och inser att jag lever i ett nytt nu

verkligheten känns främmande när jag förstår

tiden som skulle vara för evigt har redan passerat.

[skrivandet]

En oktoberdag,

solen har bjudit ut stadens folk till deras gator

med sina finaste kappor vandrar de runt

under de gulnande trädens skrud

många bär i handen en pappersmugg

kaffedoften blandar sig

med jord och blöta löv

Jag sitter vid en fontän och lyssnar

på vatten och på småpratat mellan de omkring

ulltröjan åker av och på

i takt med hur molnen passerar solen

luften är kall och kylan tränger sig på

stundtals smeker solens värme huden

tusen saker har jag att göra

samtidigt vet jag att det är här jag behöver vara

Solen har bett mig stanna kvar

ingenting är lika viktigt som det just nu.

[skrivandet]

din kropp mot min på soffan

så varm så mjuk så skön

din doft så vag men överallt

så varm så mjuk så skön

du säger nåt med sammetsröst

så varm så mjuk så skön

jag sluter ögon och ser dig än

så varm så mjuk så skön

jag drömmer snart så stilla

så varm så mjuk så skön

[skrivandet]

Hon närmar sig

Veten i färg som rost

Hon som bär med sig vinden

Träden tappar skönhetsskrud

Hon som är kyla och blöt

Sjön inte längre varm om ytan

Hon som tvunget måste komma,

Ljuset inte längre långvarigt

Hon, som är hösten

[skrivandet]

Vi sa nyss hejdå

gick från vi två

till en och en

är inte längre den

som nu räknar

alla dina fräknar

[skrivandet]

Hejsan! Vet du om svenska bloggar om olika typer av skrivande har någon # ? Hade varit kul att ha lite mer av ett community med andra som också skriver :)

Hej där!

Jag vet faktiskt inte, jag brukar själv använda och söka på #svenska och #svensk_text men jag har ingen aning om ifall de är de vanligaste.

Superbra fråga dock och jag håller med om att det vore kul med mer av ett community för att lättare hitta varandra och se allt fint andra skriver.

Ett förslag kan vara #diktsamlingen eftersom det blir som en samling dikter om vi alla postar med den.

Ni som ser det här kan väl komma med förslag och/eller dela inlägget så skapar vi något om det inte finns.

[reflectionandsolitude]

Funderade på typ #svenska_writblr eller #skrivblr men där finns det ingenting just nu. 

Någon som har koll?

[skrivandet]

#skrivblr är ju bra!

Jag är pepp på att både följa och fylla på taggen med vad jag skriver framöver. Vore toppen om alla som vill var med och spred det här och/eller började tagga sina skriverier med #skrivblr

Kram!

[skrivandet]

Hur många notes har din mest populära post/inlägg? Känns det okej att just den posten har blivit mest populär?

Hej!

Jag har ett par runt 400. Okej känns det förstås, men båda är ganska deppiga.

Det är generellt så att de lite mörkare inläggen får fler notes. Det är förstås tråkigt om fler kan relatera till dem än det gladare innehållet. Jag försöker tänka att de kanske kan vara ett slags stöd. Att personer kan känna att de inte är ensamma i svåra känslor då vi är många som ibland känner tyngd och att det kan finnas något fint i att dela den känslan.

Kanske är jag naiv? Kanske är allt bara grått och trist? Vad tycker ni andra?

[skrivandet]

Den här går ut till alla er,

alla er jag minns som en enda person,

dig jag hånglade med utan att ha delat ord innan,

dig jag delade kvällens sista cigarett med,

dig jag blev med hem efter 02,

dig jag vaknade hos och drack morgonkaffe,

dig jag ljög till och sa att jag skulle höra av mig.

Den här går ut till alla er,

alla er jag minns som en enda person,

Tack för nätterna som aldrig blev mer än så.

[skrivandet]

Jag har tänkt och tänkt och tänkt på dig.

på noppriga örngott,

på doft av gröt med aprikoser,

på krafs bredvid sängen,

på växtnäring bland finglas,

på travar av påbörjade böcker,

på överfulla kompostpåsar,

på kattsand i duschen,

på brända skivor i bilen,

på rostiga kedjor,

på fulsång till radio och allt det där andra.

Jag har tänkt och tänkt och tänkt på allt det där som jag aldrig trodde jag skulle tänka på.

Jag har tänkt och tänkt och tänkt på allt det där som är du utan att jag tänkte på det då.

[skrivandet]

Jag vill bli bättre på att skriva

Sluta stryka, kasta, riva

Lämnar nästan allt till senare

Tänker att jag kan få till ord lite lenare

Trött på att bli missnöjd

Ambition på onåbar höjd

Ni kommer få stå ut med lite skit

Ska försöka sänka tröskeln bit för bit

[skrivandet]

Året är vårt,

Knopparna brister i takt med ditt skratt och vårvinden lyfter dina lockar när du ser på mig. Småfåglarna fyller luften med melodi och bäckens porlande täcker upp med ett komp.

Solen värmer klippan under vår picknickfilt och det gröna gräset mellan oss och sjön känns kittlade mellan tårna. Jordgubbarna passerar dina läppar och jag kan inte säga vilka som ser mjukast ut.

Träden brinner i färg och vi får skynda undan regnet. Vi står i ett valv, ser månljuset reflekteras i den blöta kullerstenen och inser att det börjar bli mörkt för tidigt.

Hela världen är vit och stilla. Slasken tränger igenom skorna och apati gör sig kännbar. Precis när allt känns så grått och så trist att det inte ens är kul längre,

ja, då spricker knopparna igen.

Året är vårt och ungefär såhär snabbt går tiden med dig.