Reflektion och poesi

Här lägger jag upp några av de saker jag skriver. Dikter, tankar och prosa. Fiktivt eller verkligt. Hoppas ni tycker om det. :)

[reflectionandsolitude]

Drömmer om en annan tid.

Frid.

Något lite lättare.

När jag skrev något fundamentalt om klackar.

Jag drömmer om en ny chans.

Att leva om.

Göra rätt.

Annorlunda.

Få ett annat resultat.

Jag drömmer om det, trots att jag vet vad det skulle innebära.

För andra.

Det spricker i asfalten.

Det spricker i mig.

Jag drömmer om klackarna igen.

Skinnjacka och motorcykel.

Storstäder och landsbygd.

Var som helst utom här.

Men mest drömmer jag om energi.

Vara glad annat än stötvisa ögonblick.

Bortom hjärndimman.

Utmattning.

Sorg.

Och depression.

Jag drömmer om allt jag skulle försaka.

Upplevelser.

Vänner.

Allt.

[reflectionandsolitude]

Han sa att han inte klarade av oss båda i samma rum.

Det var för mycket med två unga kvinnor med ambitioner och framtidstro.

För mycket med någon som kommer över med glass.

För mycket med någon som bryr sig.

Vad jag idag hade gett för vänner som oss.

Som gav.

Som lyssnade.

Som stöttade.

Och kom med glass.

Ett decennium senare är hon fortfarande helt fantastisk.

[reflectionandsolitude]

[reflectionandsolitude]

Jag saknar min kropp som den var.

Jag saknar styrkan.

Jag saknar att kunna tänka ordentligt.

Jag saknar kraften.

Logiken.

Känslan.

Idag sörjer jag.

[reflectionandsolitude]

Hur skulle du kunna veta,

du har aldrig känt mig som frisk.

Så du vet inte

För du kände mig inte då.

[reflectionandsolitude]

För honom var det alltid när.

Och mig om.

[reflectionandsolitude]

[reflectionandsolitude]

En man jag en gång kände delar memes om dagens ungdom. Att vi är lättkränkta, mjuka, och känsliga.

Eller kanske gäller det inte längre mig.

Att de är lättkränkta, mjuka och känsliga.

"Bara för att du är stött, betyder det inte att du har rätt."

Jag tittar på orden igen, undrar var gränsen går för mitt eget välmående. Hur många fler memes jag kommer scrolla förbi innan jag tillslut tar bort honom från min vänlista. Hur mycket mer jag orkar.

Jag hindrar mig från att svara något dumt. Något om att tyckande får konsekvenser. Att det inte går att vara okänslig mot alla utom dig själv och tro att folk kommer stanna kvar.

Mitt privilege är att jag kan ta ett steg tillbaka, det handlar inte om mig, inte direkt.

Så jag stannar kvar en stund till. Klamrar tag i hoppet att det händer något den tusende gången vi förklarar.

[reflectionandsolitude]

[reflectionandsolitude]

[reflectionandsolitude]

Med våren kommer hoppet.

Kommer livet.

Tillbaka.

Och resan du gjorde.

Känns bättre i ljuset.

Än vinterns mörker.

Och du inser att du inte tänkt sådär på länge.

[reflectionandsolitude]

[reflectionandsolitude]

[reflectionandsolitude]

Om jag kunde känna en känsla åt gången så vore jag tacksam.

[reflectionandsolitude]

[reflectionandsolitude]

Om folk bara visste skillnaden mellan att tycka olika

Och fascistiska idéer

Skulle jag inte bli så arg hela tiden

[reflectionandsolitude]

Så små, så spröda.

Styvmorsvioler.

Blommandes om våren.

Sköra.

Trotsar den iskalla vinden.

Växer trots allt.

-27e April 2022