seen from China
seen from Estonia
seen from Finland
seen from China
seen from India
seen from Portugal
seen from United States
seen from Germany
seen from Malaysia
seen from China
seen from China
seen from Malaysia
seen from Malaysia
seen from Malaysia
seen from China
seen from Indonesia
seen from Uzbekistan
seen from United States
seen from India
seen from China
Lets test how that herniated disc is healing😀👍 Felt minimal pain after these kicks. It's all good👍 My love @asawomansweden behind the pads❤ #strengthbymartin #stillkickin #diskbråck #herniateddisc #fitover50 #fitover40 #kickboxing #karate #thaiboxing #kungfu #muaythai #bodybuilding #mensfashion #gymwear #mensphysique #womensphysique #body #punchtown #trainer #coach #tränare #pt #instruktör #stayinthefight #simrishamn #sweden #fitness (på/i Simrishamn, Sweden)
Vi är specialister på behandling av ryggsmärtor samt smärta i de stora lederna och huvudet. Ryggsmärtor, Smärta i stora leder & Huvudvärk
Vi behandlar såväl akut som ihållande ont i ryggen. Ingreppen är skonsamma och sker med hjälp av röntgen och kräver därför ingen sjukhusvistelse.
Leg Press. 400kg/882lbs.This is rehab. Since I got my herniated disc my left leg doesn't work properly. I can hardly walk down stairs. I normaly live by "No Day is Leg Day" but I have to try something. #strengthbymartin #nodayislegday #legpress #diskbråck #bodybuilding #fitness #fitover40 #muscle #muskler #strength #styrka #trainer #tränare #simrishamn #sweden#punchtown (på/i Simrishamn, Sweden)
2007: Fick lite ont i ryggen under knäböj som jag utförde på gymmet och får ryggskott
2009 – 2012: uppsatt för 3 operationer, åkt in (de flesta fall akut) ca 20 ggr till Mölndal Sjukhus/Sahlgrenska och SpineCenter
2011: fick ätstörning (UNS) samt utvecklar Trokanterit i höften, sjukskriven 100% och går i rehab för UNS.
2012 (Maj): Sista besöket görs på Sahlgrenska och jag avslutar min medicinering självmant.
2012 (Aug – dec): Jag remitteras till Multimodal rehabilitering (5 dgr/vecka i 6 månader)
… allt detta började med ett ryggskott.
Nedan har du några exempel på varför du vill ta hand om din rygg och inte behöva göra samma resa som jag gjort (detta är några utdrag från mina journaler som jag valt att dela med mig).
Jag vill dock tillägga att jag är idag glad detta hände (fast priset var högt) då det ökat min kunskap om ryggen, kroppen och hur man skall/bör ta hand om den. Detta är inget jag väljer att publicera för att någon skall tycka synd om mig (tro mig det är det värsta jag vet!) men för att jag anser att jag fått lite verktyg som kan hjälpa andra.
Jag fått/får många frågor kring vad som hänt med min rygg. Det ena bara ledde till det andra. I 2007 kände jag av lite smärta i ländryggen som sedan gav mig ett ryggskott (som så många av oss i detta landet får ibland). Jag var, som det står i mina journaler vältränad´, vilket betyder att det kan hända vem som helst. Jag hade däremot inte tränat de inre men bara fokuserad på stora (synliga) musklerna (jag visste inte bättre..).
Man kan ändra mycket med sitt tankesätt, hjälp av andra och vänner runt omkring. Jag fått mycket stöd och hjälp från många fantastiska läkare jag haft, sjukgymnaster jag haft och vänner som stöttat mig igenom hela resan. Vet inte vad jag skulle gjort utan er alla <3
Precis som Aftonbladet skrev om mig blev Pilatesbollen min livsförsäkring…
(TRYCK PÅ BILDERNA NEDAN FÖR ATT SE HELA)
2009-2010
2011-2012
Som sagt är dessa bilder inget “roligt bildspel” men sanna sådana. De får mig att aldrig vilja ta samma resa igen..
Va rädd om dig!
Kärlek från mig, Lise
När FAKTA levereras av Posten 2007: Fick lite ont i ryggen under knäböj som jag utförde på gymmet och får ryggskott…
Kan inte sova!
Återigen som det varit de sista veckorna kan jag inte somna… Vaknar tidigt och stiger upp klockan 7. kanske fått 3-4 timmars sömn, detta diskbrottet gör mig så tröttande men ikväll har det inte varit sådan värk som jag hade vid middagstid, då tänkte jg åka till akuten, men vet med erfarenhet att CSK, Central sjukhuset ´Kristianstad bara hänvisar till vårdcentralen!!! Vad ska man ha akut till om…
View On WordPress
Del 2 - Vad är ett diskbråck?
Här kommer andra delen av "Vad är ett diskbråck? Nu tänkte jag berätta varför man får diskbråck och hur diagnostiseringen går till, dvs. hur man konstaterar att det rör sig om ett diskbråck.
Varför får man diskbråck?
Det är ganska svårt att svara på. Det kan finnas orsaker som ligger bakom diskbråcket, men det kan också vara så att man helt enkelt inte vet vad som ligger bakom varför en person drabbas. Ibland kan diskbråck uppstå som en följd av att man har lyft väldigt tung, kanske i samband med att man har vridit kroppen. Kanske har man ett jobb där man lyfter tungt och "fel" ofta. Detta är dock inte så vanligt. Det vanliga är egentligen att man genetiskt har dåliga diskar. Med dåliga diskar menar jag diskar som tidigt börjar åldras. Att diskar slits, blir mindre fylliga och skörare är något naturligt som sker med åldrandet. Råkar man ut för diskbråck så kan det vara så att ens diskars åldrande har startat tidigt och därför ger en problem. För mig är det så att man inte vet exakt varför jag har fått diskbråck. Läkarna har sagt att förmodligen är jag född med en sämre disk. Där till tror jag att mitt stillasittande arbete som jag hade innan jag blev sjuk bidrog till ökat slitage på ryggen, då diskarna utsätts för ökat tryck av kroppsvikten vid sittande. Har man en dålig rygg blir man helt enkelt mer känslig för saker som frestar på den.
Man kan minska slitaget på diskarna genom att:
Inte sitta för mycket och länge, utan göra pauser och röra på sig
Inte bära tungt och snett. Till exempel fördela maten man handlar hem i två kassar och bära hem dem i var sin hand.
Träna ryggen och bålen. En stabil korsett av muskler avlastar diskarna.
Inte röka.
Detta kan man alltså göra förebyggande.
Diagnostisering
Den inledande delen av diagnostiseringen utförs genom en läkarundersökning. Läkaren undersöker då känsel, funktion i de påverkade kroppsdelarna (se föregående inlägg, Del 1 - Vad är ett diskbråck?), smärtpåverkan och reflexer. Har man diskbråck i ländryggen brukar man till exempel bli ombedd att gå på tårna respektive på hälarna för att se om man har kvar den funktionen i benen. För att undersöka nervpåverkan i benet brukar läkaren sedan lyfta ens ben rakt upp mot taket när man ligger på britsen. Har man diskbråck i ländryggen brukar detta smärta kraftigt i benet, ofta nedanför knät. Det här kallas Lasegue-test. Sedan brukar läkaren undersöka känseln längst med benet och vid ljumskarna för att se om man har känselnedsättning/bortfall. Om läkaren tror att det kan vara ett diskbråck och man inte blivit bättre på ett par veckor kan man sedan bli skickad på en MR-undersökning. MR-kameran är bättre än andra typer av röntgen då den bäst kan lokalisera diskbråcket och dess utbredning. De MR-undersökningar som jag har gjort har tagit ca 30-40 och det går till som så att man liggande åker in i en kamera som ser ut som ett rör. Där inne dånar det kanske mycket så man får ha hörlurar med musik på sig. Via hörlurarna blir man också informerade om vad som sker av den som tar bilderna. Denna person är i ett annat rum och styr kameran. MR-undersökningen brukar gå toppen för de flesta. Har man cellskräck kan det vara lite obehagligt men det frågar personalen en om. Då kan de erbjuda en lite lugnande, så att man får möjlighet att koppla av i "röret".
Ställ gärna frågor eller berätta funderingar i kommentarsfältet! Sköt om dig!
/Emma
Del 1 - Vad är ett diskbråck?
Välkommen hit till rehabbloggen!
Eftersom denna blogg handlar diskbråck, segmentell rörelsesmärta och den rehab som den typen av skador/sjukdomar kräver känns det naturligt att först och främst förklara vad diskbråck är.
Diskbråck och symptom
Ryggraden består bland annat av 24 st kotor. Mellan kotorna finns diskar, som är en slags kudde med geléliknande innehåll. Diskarna finns till för att kotorna inte ska skava mot varandra och för att det ska finnas ett mellanrum mellan kotorna som gör att vi blir rörliga i ryggen. Diskarna fungerar även stötdämpande.
Ibland händer det att diskarna går sönder och det geléliknande innehållet läcker ut. Detta kallas diskbråck. Diskbråck kan orsaka kraftig förlamande smärta, men även ingen smärta alls. Det beror på om diskmassan träffar nervrötterna som löper längst med ryggraden och desto mer i kläm nerverna hamnar, desto kraftigare blir smärtan. Nerverna sköter även känsel, vilket innebär att diskbråck även orsakar känselbortfall och känselnedsättningar i varierande utsträckning.
Får man diskbråck på en disk i nacken får man smärta, funktionsstörningar och/eller känselbortfall längs med nerverna som löper från nacken ut i armarna, medan man får problemen i benen om man har ett diskbråck i ländryggen. Vid slutet av ryggraden löper ischiasnerven, som är en nerv i storlek med ett finger, och kläms den utstrålar smärtan nedför lår, underben och ut i foten. Eftersom det är här nere som min skada sitter kan jag mest om denna typ av problematik. Sitter diskbråcket i bröstryggen får man problem istället i själva torson.
Bilderna visar just denna utbredning beroende på var diskbråcket sitter.
Första bilden visar smärtutbredning, känselbortfall etc. vid diskbråck vid nackkotorna. Sitter diskbråcket tex vid kota C4 sätter sig problemen ofta vid det rödmarkerade området.
Diskbråck i bröstryggen och dess problemområden.
Diskbråck i ländryggen och dess problemområden.
Symptomen kan sammanfattas enligt vårdguidens hemsida:
ont i ryggen
smärta som strålar ner i ett ben
domningar och stickningar i benen
tyngdkänsla i benen
svårigheter att kontrollera rörelserna i benen
sämre känsel i benet och foten
värk i nacken
värk som strålar ut i armarna och fingrarna
svårigheter att kontrollera urin och avföring
(Källa: http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diskbrack/)
Kort om behandling
Problemen minskar gradvis i takt med att diskbråcksmassan sköljs bort med blodet från nerverna. Detta är något som kroppen ofta har förmåga att sköta själv, men det kan ta lång tid. Får man ett litet okomplicerat diskbråck kan det ta några veckor, men större kan ta månader eller år att bli bra ifrån. Under tiden behandlas diskbråcket tex med sjukgymnastik och smärtan kan dövas med olika former av smärtstillande tabletter, allt från alvedon till morfininjektioner. Smärtan kan även lindras med exempelvis TENS (elektrisk nervstimulering), nervrotsblokader eller akupunktur. Vissa blir dock inte återhämtade av sig själva och då kan det vara aktuellt med en diskbråcksoperation. Det kan även vara aktuellt att göra akut om det skulle vara så att man får problem att kontrollera urin och avföring, sk Cauda equina-symptom. Det är ett farligt tillstånd som snabbt måste avhjälpas.
Ibland räcker inte dessa operationer, utan om man istället får upprepade diskbråck gång på gång kan större operationer göras, steloperation eller diskprotesoperation.
Jag kommer återkomma till olika behandlingsformer, smärtlindring och operationer framöver i bloggen! I nästa inlägg följer mer information om vad diskbråck är, dvs del 2 av "Vad är diskbråck". Då kommer jag berätta mer om diagnostisering och varför man får diskbråck.
/Emma
Utan bålen är man dålen
Diskbråck.
Sedan disken sprack har jag tränat bålmuskulaturen varje dag. Vaknar med kniven på strupen - går ner till gymet och kör.
Rygghävningar.
Kettlebarsitups.
Balansplatta.
Pilatesboll.
Och varannan dag indoor-walking-pass. Vansinnigt ansträngande.
Idag förstår jag hur viktig magkänslan är. Bålen.
Ledsen för att jag aldrig mer kommer att kunna springa. Men tacksam för att jag kan stå, gå, simma. Dessutom finns det värre öden än ett påtvingat sex-pack på magen.
För övrigt skriver Sydsvenskan idag om ett projekt för fotbollstjejer med rubriken "Magkänslan ger balanserad träning". Handlar om skadeförebyggande träning som fokuserar på mage och hållning. Föga förvånande är resultaten mycket positiva, allt från "inga mer problem med vristerna" och "knäna" till "den vanliga träningen blev lättare".
