#friskola

[swedebeast]

I feel disgusted, but I had to turn off the TV so I didn't have to finish watching a documentary about how utterly fucked the Swedish school system is due to a reorganization and introduction of "free schools".

I am disgusted at myself for doing this, incurring wilful ignorance on myself, but this is too fucking brutal for me to see. I don't need to feel depressed today.

[campeonstaden-blog]

Uppgift 1: Tumblr + text

1. Skapa Tumblr-sida för varje grupp/stadsdel. Maila denna adress till csaba_perlenberg (a) campeon.se

2. Första inlägget ska vara en beskrivning av ert inledande samtal. Vilka fördomar har ni om stadsdelen? Vilken är den "allmänna" bilden av stadsdelen? Varför? Varför har ni valt stadsdelen?

3. Deadline är på fredag 21 september kl. 12:00.

4. På fredag ska ni börja arbeta med Uppgift 2.

// C.

[campeonstaden-blog]

Tema: Staden (Intro) (uppd m båda klasser)

”Tema: Staden”

Varje arbetsgrupp skall välja en stadsdel att undersöka och bekanta sig med.

Varje arbetsgrupp ska ha en Tumblr-hemsida där ni fortlöpande rapporterar om ert arbete, er research och där ni lägger upp bilder och betraktelser. Denna Tumblr-adress skall ni maila till Csaba på csaba_perlenberg (a) campeon.se

Under höstens gång kommer ni få deluppgifter av både Csaba och Malin som är knutet till temaarbetet.

Tema: Staden skall resultera i en dokumentärfilm om varje område på mellan 3-5min.

Detta är resurshemsidor som är bra för er grundläggande research:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Helsingborg

http://www.scb.se/

http://www.val.se/

http://www.helsingborg2035.se/

http://www.helsingborg.se/Medborgare/Kommun-och-politik/karta-helsingborg/ (Statistikområden)

http://www.helsingborg.se/Medborgare/Kommun-och-politik/Statistik/ (Övrig statistik)

https://www.tumblr.com/

Stadsdelar och arbetsgrupper (se sep mail för gruppmedlemmar)

Centrum (2omega, Grupp 1)

Söder (2omega, Grupp 2)

Norr (2omega, Grupp 3)

Pålsjö (2omega, Grupp 4)

Råå (2omega, Grupp 5)

Miatorp (2alfa, Grupp 6)

Fredriksdal (2alfa, Grupp 7)

Tågaborg (2alfa, Grupp 8)

Olympia (2alfa, Grupp 9)

Dalhem (2alfa, Grupp 10)

[nyaskolan-blog]

Svågerpolitik i rekryteringen av chefer på friskola

När det gäller rekryteringen av chefspositioner på friskolor så sker det ofta genom så kallade "slutna"-rekryteringar. Det innebär att chefstjänsterna ofta inte alls meddelas bland de anställda helt öppet så att den som känner sig intresserad kan söka tjänsten. Jag har varit med om att rekryteringen istället sker helt i det tysta vilket framstår som att den som är "den utvalda" (en person som jobbat och offrat mest) är en väldigt speciell person som ligger skolledningen varmt om hjärtat. De övriga anställda får ofta först reda på att det har skett en rekrytering när "den utvalda" redan har blivit uppgraderad från lärare till chef och redan börjat jobba i den nya chefspositionen. 

Detta kan tyckas vara bara ett lite udda val av rekryteringsmodell och inte särskilt uppseendeväckande mer än att det skapar förståelse för att det pratas en del i personalrummen om detta efteråt. Lärare som känner att de inte fick chans att söka en tjänst som de kanske egentligen hade tyckt varit intressant uttrycker sitt missnöje över rekryteringen över en kaffe och det muttras över detta smygande med chefsrekryteringar. Det som dock gör det än mer problematiskt är att jag vid ett tillfälle varit med om att en förälder till en chef i skolledningen blev anställd av sitt eget barn utan att från början ha varit anställd av företaget! Jag vet att detta låter helt absurt och falskt, men det har alltså hänt. Kan man annat än att kalla detta för "svågerpolitik"? 

På grund av detta upplevs chefsrekryteringar som oseriösa och naturligtvis än mer problematiska för någon typ av yttrandefrihet på friskolan. Man har inte bara lojaliteten emot sig som tycks vara fastgjuten utan även oron över att blod är tjockare än antal arbetade år på skolan och god ledarförmåga.

/Lärare2000

[nyaskolan-blog]

Lönesättningen på en friskola

Vad gäller hur lönen sätts på en friskola kan naturligtvis variera, men här nedanför presenterar jag kanske det mest avvikande systemet som man hade på en av friskolorna som jag jobbat på.

På den friskolan sattes ingångslönen på 22000 för alla oavsett tidigare erfarenhet. Detta innebar att en lärare som arbetat som lärare i 10 år fick samma ingångslön som en nyexaminerad lärare utan tidigare erfarenhet. Efter 6 månaders anställning (provanställningsperioden) så ökade dock lönen för samtliga som blev tillsvidareanställda med några tusenlappar. Hur många tusenlappar det blev var dock baserat på hur nöjda eleverna var med lärarens undervisning. Dåliga utvärderingar från eleverna var alltså lika med dålig löneökning. Grundtanken i detta kan kanske upplevas som god, men det var hela tiden en kamp om att se till att samtliga elever inte hyste någon sorts agg mot en som lärare. Man gjorde sitt yttersta för att eleverna skulle vara nöjda vilket i vissa fall ledde till "snällbetyg" eller att elever som fuskat med uppgifter kom lindrigare undan än man egentligen ville. För att inte tala om den totala ångest som alla lärare hade när elevutvärderingarna kom. Det blev många tårar när den dagen kom.

Detta visade sig dock inte spela märkvärd roll för löneökningen när det väl var dags för lönesamtal utan det hade snarare betydelse för huruvida du skulle få tillsvidareanställning eller inte. Dåliga elevutvärderingar förvandlades alltså då till samma sak som inget fortsatt arbete på skolan. Det som hade faktisk betydelse för löneökningen var snarare hur mycket extrauppgifter du som lärare hade tagit på dig under dessa 6 månader. Ju mer ansvar du hade tagit på dig och förslag på saker som kunde spara in pengar till skolan (företaget), desto mer lön. Detta kändes dock inte heller alltid särskilt motiverat eftersom att mer eller mindre alla jobbade extremt mycket och var minst lika ambitiösa vilket ledde till att det framstod som att chefen ändå hade svårt att motivera varför man själv fick 100 kr mer eller mindre än någon annan. Något vidare lönesamtal handlade det alltså inte om utan snarare en monolog från chefens sida. Även här blev det många tårar när dagen för lönesamtalet kom.

/Lärare2000

[nyaskolan-blog]

Lärarfacken och friskolan borde ingå tvångsgifte!

Om det inte redan har gått fram så vill jag gärna framhäva att mitt syfte med bloggen inte är att bara "hacka" på friskolornas behandling av lärare utan att det faktiskt förhoppningsvis ska leda till en konkret och genomförbar lösning på detta problem. Därför vill jag inte bara fokusera på vad som är problemet utan även på hur man (enligt mig) kan lösa problemet. Här uppskattas även kreativa förslag på lösningar från mina läsare och gärna att lärarfacken går in, läser och kommer på vad som kan hjälpa deras medlemmar som arbetar med "11 procent av grundskoleeleverna och 22 procent av gymnasieeleverna" (Åman, Johannes "Friskolor: Vinst är inte huvudsaken" DN 110709).

Åman menar att "En utredning behövs både för att analysera läget och för att skapa en bred enighet om vilka villkoren i framtiden ska vara för friskolorna." Jag håller med om att vi måste börja här och att villkor ska sättas både inom friskolor och kommunala skolor för hur mycket en lärare egentligen får lov att arbeta. Han syftar dock på själva vinstintressedelen och kommer därför inte in på hur friskolorna tjänar pengar vilket (enligt min upplevelse) är genom färre anställda lärare och övrig personal som gör samma om inte mer arbete. 

Här tycker jag att lärarfacken bör lägga sin energi! Problemet är att det i dagsläget inte finns någon insyn (vilket förhoppningsvis jag kan bidra lite med) och att lärarfacken helt saknar makt när det kommer till friskolor.

Jag har till exempel varit medlem i facket sedan jag påbörjade min lärarutbildning och bett om hjälp vid fyra olika tillfällen och vid alla dessa tillfällen fått höra samma svar från fyra olika handläggare: "Sa du att du jobbade på en friskola? Jaha, men då kan det se väldigt olika ut beroende på vilket avtal som friskolan har." Detta har naturligtvis varit oerhört frustrerande då det uppenbarligen inte finns några tydliga regler för antalet undervisningstimmar, lön, ersättnig vid föräldraledighet och övertidsarbete under semestertjänster som jag har frågat om vid dessa fyra olika tillfällen. 

Jag förstår att problemet ligger i att friskolorna ofta är fackanslutna och att det finns ett kollektivavtal, men detta är fack för tjänstemän, inte lärare, och kollektivavtal utformade efter tjänstemannasektorn som uppenbarligen inte är direkt överförbara till vad ett lärararbete faktiskt innebär. Borde det inte finnas ett krav på att alla företag som kallar sig för skola och som bedriver någon form av undervisning ska vara lärarfacksanknutna och anpassa sina kollektivavtal efter läraryrket? Som det fungerar nu så flyter friskolorna för sig själva som ensamma öar utan insyn där man som lärare blickar drömskt bort mot den kommunala skolan som försvinner allt mer långt där borta i fjärran. Drömmjobbet är alltså en kommunal skola som erbjuder lägre lön, men i alla fall en dräglig arbetsbelastning och framför allt en viss trygghet i att facket kan komma till din undsättning om du känner dig orättvist behandlad. Är det detta som var tanken när friskolan från början föddes?

Idag kan även vem som helst, helt utan pedagogisk bakgrund, äga och driva en friskola. Detta resulterar ofta i ett för stort fokus på spargrisen och en ökad vinst, precis så som det fungerar på vilket företag som helst bortsett från att det inte är ett företag utan en skola som utbildar en stor del av Sveriges framtida arbetskraft. Borde det inte finnas ett krav på att personer som driver friskolor ska ha MINST lärarutbildning? Hur ska man annars ha någon form av förståelse för vad en lärare gör i sitt arbete och vilken enorm förödelse det är om en lärare går från 20 till 25 undervisningstimmar i veckan?

Jag tycker att det är hög tid att lärarfacken börjar arbeta mer aktivt för insyn i lärarnas arbete på friskolor och börjar kräva sin egen delaktighet då många av lärarfacksmedlemmar drunknar i arbete ute på friskolorna!

/Lärare2000

[nyaskolan-blog]

Lojalitet framför allt i dagens friskola

För att få folk att förstå vidden och djupet i problemet med lärares arbetssituation på svenska friskolor så krävs en introduktion av lojaliteten inom friskolan.

Eftersom att friskolor idag fungerar vinstdrivande och ser varje elev (kund) som en pengako är det av största intresse att ingen negativ publicitet kommer ut om just "din" friskola. Detta ordnas genom att elevernas behov och uppfattning om sin egen utbildning granskas (genom många elevutvärderingar), förbättras och framhävs som den bästa. Ägare av friskolor har såklart förstått redan från början att djungeltelegrafen elever emellan slår högst vad gäller att värva nya elever (kunder) till nästa läsårsstart. Det elever ofta efterfrågar är sådant som ett bra geografiskt läge på skolan, fina lokaler, "bra" lärare (och vad nu en bra lärare är kan naturligtvis variera) och att deras åsikter lyssnas på och tas till vara. Detta är ansiktet utåt och så långt är allting gott! Vem som helst kan dock fråga sig hur detta går ihop rent ekonomiskt om en friskola dokumenterat går med vinst och har ett geografiskt toppläge? Var kommer pengarna ifrån? Det är här vi kommer in på lärarnas pressade arbetssituation och lojalitetsbegreppet.

Lönemässigt kan friskolor till synes ligga något högre än kommunala skolor, men går man in och granskar lärartätheten och de faktiska arbetsuppgifterna så inser man ganska snart att detta inte är fallet i praktiken. Ofta finns det ingen vaktmästare anställd, ingen admin (eller om det finns någon så är det alldeles för få för skolans storlek), kurator saknas ofta och skolsköterskan är bara deltidsanställd om hon ens finns närvarande på skolan över huvud taget. Vem får då göra allt jobb som en vaktmästare, admin, kurator och skolsköterska skulle ha tagit? Jo, det blir lärarens uppdrag utöver det vanliga lärarjobbet!

Som de flesta kan förstå förvandlas detta snabbt till en ohållbar arbetssituation då skolledning dels lägger på fler timmar per undervisande lärare och dels dessa extra arbetsuppgifter som egentligen inte alls är kopplade till undervisning. Men här sparas det både in på antalet anställda lärare och övrig personal och skolan (företaget) går med vinst. "Det går bra nu!" kan det eka från högtalarna på de stora personalmötena som hålls inom några av de största utbildningskoncerner som finns i Sverige. Jo, "det går bra nu"...för den enskilda friskolan...för skolledningen som tar ut mer i lön och/eller väljer att köpa upp nya skolor och expandera. "Det går bra nu!" för alla utom för lärarna som arbetar obetald övertid, ofta semestertjänst som ständigt känner sig stressade. Som känner att de inte räcker till för eleverna eller får chans att fokusera på undervisningen och pedagogiken som var drömmen som formades på lärarhögskolan. "Det går bra nu! för den friskola man arbetar på, men själv går man på knäna och många lärare går rakt in i väggen eller in i ett apatiskt tillstånd av ren överlevnadsinstinkt.

Varför gör då inte dessa vuxna välutbildade lärare någonting åt sin egen arbetssituation? Är det så ynkliga lärarvarelser som arbetar på friskolor i dagens Sverige som inte har något eget civilkurage, som kan stå upp för sina egna åsikter, ryta ifrån och få till en förändring? Jo, det finns några stycken, några stycken som har civilkurage nog att stå upp för sina åsikter, nyttja yttrandefriheten och ryta ifrån och visst leder det till en förändring, men inte den önskade. Förändringen det leder till är att dessa modiga lärare systematiskt blir bortvalda från viktiga inflytelserika poster så som exempelvis arbetslagsledare. Dessa modiga lärare får sitta i flera samtal med chefen om vikten av lojalitet och "ansiktet utåt" och i vissa fall kommer dessa samtal leda till att denna modiga lärare förändras från en "Nej-sägare" till en "Ja-sägare". I andra fall så biter inte heller detta på den evige "Nej-sägaren" och då har jag upplevt exempel på att denna lärares kurser helt plötsligt har plockats bort med motiveringen "dåligt elevunderlag" för att sedan startas upp igen terminen efter. Detta hinner dock inte den modige "Nej-sägaren" uppleva eftersom att denne redan har förlorat jobbet. 

Det är sådant som ovanstående händelseförlopp som leder till att de övriga lärarna på friskolan blir rädda för att förlora jobbet. Bättre att jobba på, vara en "Ja-sägare" och komma bra överens med chefen för det märks ju att det är dessa personer som blir arbetslagsledare, får större löneökning och i vissa fall chans att avancera till att bli biträdande rektorer. Det är underförstått att lojalitet gynnar skolan (företaget) där eleverna (kunderna) möts av leende lärare (slavar) som av rädsla för sina jobb på öppna hus säger: "Det är självklart att du ska välja att läsa på vår skola! Det här är ju den bästa skolan i Sverige!"

/Lärare2000

[nyaskolan-blog]

Bakgrundsfakta till bloggens uppkomst

Jag vill inleda detta första blogginlägg med en del bakgrundsinformation om vad som till slut gav upphov till denna blogg. Den mängd frustration över orättvisan, den felaktiga synen och den totala avsaknaden av insyn i hela läraryrket som driver debatten idag, vilket till slut resulterade i denna blogg som jag hoppas kommer att göra ett avtryck i skoldebatten. 

Jag har valt att kalla mig för det kanske ganska enkla namnet "Lärare2000" av två anledningar. Den ena anledningen är att jag (liksom många andra lärare som arbetar i dagens skola) som ifrågasätter arbetsgivaren och hur tjänstefördelningar sköts faktiskt är rädd för att förlora jobbet om det skulle komma ut vem jag är. Sverige är ett land där alla har rätt att uttrycka sin åsikt, men mellan skolledningens fyra väggar så är det en sanning med modifikation. "Uttryck gärna din åsikt, men se till att det inte är någonting negativt om skolan du arbetar på för då kan du alltid bytas ut mot någon annan som inte vågar ta upp bristerna som finns." Detta är självklart ingenting som bokstavligen uttryckts, men det gör det inte mindre sant. Det finns där och lojalitet mot skolans ledning går idag före pedagogik.

Den andra anledningen är att "Lärare2000" signalerar att jag är en lärare av "den nya skolan" den som finns och är verksam just nu på 2000-talet med den blandning av kommunala skolor och friskolor som fungerar mer som vinstdrivande företag där eleverna tituleras som "kunder" i personalrummet.

Jag är relativt nyexaminerad och har jobbat i skolan i några år nu och har på den ganska korta tiden hunnit byta jobb fyra gånger av egen vilja på grund av den totala avsaknad av pedagogiskt fokus vilket jag verkligen brinner för.

Eftersom att jag ännu inte haft förmånen att arbeta på en kommunal skola än så är de erfarenheter som jag beskriver i min blogg baserade på mina upplevelser och min arbetssituation på friskolor. Jag har som sagt haft "nöjet" att få arbeta på fyra olika friskolor och har fortfarande god kontakt med gamla kollegor som berättar sina upplevelser av brister som de inte vågar föra vidare till skolledningen av rädsla för att förlora jobbet. Detta ger, enligt mig, en viss nyanserad bild av nuläget på svenska friskolor, men naturligtvis är det inte en helt objektiv bild.

Jag hoppas genom denna blogg kunna ändra riktning på skoldebbatten från att endast fokusera på den bristande kvalitén i elevernas utbildning och elevernas situation i skolan och helt utelämna hur lärarnas arbetssituation kraftigt har försämrats, till att belysa det faktum att den bristande kvalitén på elevernas utbildning och skolsituation faktiskt grundar sig i lärarnas pressade arbetssituation. Jag känner ingen lärare som någonsin har uttryckt en ovilja att göra sitt yttersta för att få varje elev att klara kursmålen. Generellt sett kan man säga att mer eller mindre alla lärare vill se sina elever lyckas i skolan, men till vilket pris är det egentligen? Detta ska jag ta upp och ge er (mina läsare) en unik inblick i lärares arbete på friskola i 2000-talets Sverige!

/Lärare2000