Känner att det är farligt att utelämna mig själv till någon när jag är som jag är. Och jag vet inte personens intentioner, energi, vill hen endast ha närhet – något som för mig är svårt, eller är det jag som person hen är nyfiken på och uppskattar? Eller både och? Vill inte behöva moralisera eller förhandla med mig själv om vad som är syftet, rätt, fel eller behov. Vill kunna släppa kontrollen och njuta av att tycka om någon och bli omtyckt. Samtidigt är jag inte intresserad av ytlig bekräftelse eller sexuella relationer, känner att det kan förändra mig på plan som är djupt förankrade i mig och urholka min andliga dimension. Få mig att tappa fokus och förmåga till lyhördhet, reflektion och medvetenhet. Minska mina perspektiv och kritiska blick, något som för mig är viktigt att bära med mig. Den kritiska blicken är mitt kall att bära med mig i jordelivet, inte för att det alltid är enkelt för mig att leva med, men jag tror det finns högre meningar än så. Tror inte att livet är menat att vara enkelt eller behagligt fastän vi människor gör allt för att känna oss tillfreds.Vet inte om det är sanning men det är en känsla som får mig att vara på min vakt. Vägrar bli någons tjej, jag är min egen tjej och behöver inte någon för att gå runt i min vardag. Är rädd att en person, särskilt män, kommer störa mina värderingar, min sinnesro, ekonomi, sömn, kropp, själ, rutiner, vardag, vänner, energi och idéer. Har jobbat hårt för att komma dit jag är idag, hade aldrig kommit hit om jag inte gjort många fel längs vägen och lärt mig av alla erfarenheter och vilseledande beslut. Eller bejakat vad som sker i min omgivning, vänt blicken inåt och funderat kring beteenden, känslor och tankar. Jag inser att jag är en otrygg person som lärt mig kärlek på fel sätt, att det handlar om prestationer och att kompromissa bort grundläggande delar av sig själv. Då avstår jag hellre, tills vidare, i väntan på gediget arbete med detta tankesätt, verklighetsuppfattning o världsbild. Respekterar mig själv tillräckligt för att inte begå mer våld. Tror kanske att jag är asexuell och förlikar mig med tanken, vill ge mig själv utrymme till att vara mitt fullständiga jag fastän det inte är förenat med idealen.