Min sista dag i Nepal. Jag kan knappt förstÄ att jag ska fÄ resa hem imorgon. NÄgot som man lÀgger mÀrke till nÀr man bor i andra lÀnder Àr hur otroligt bortskÀmda vi Àr i Sverige. NÄgot man sedan lÀgger mÀrke till att man klarar sig ganska bra utan alla bekvÀmligheter. Efter ett tag sÄ vÀnjer man sig liksom. Man vÀnjer sig vid att det Àr strömavbrott 9 timmar om dygnet. Att man inte fÄr skölja tandborsten i kranvattnet. Att man helst ska gÄ med munskydd nÀr man promenerar gatan fram. Man vÀnjer sig vid att folk stirrar pÄ en för att man Àr den först blonda jÀtten de sett. Man vÀnjer sig vid att kÀka ris dygnet runt för att det Àr det absolut billigaste (och tydligen det godaste om man ska lita pÄ lokalbefolkningen..) man kan Àta. Man vÀnjer sig vid att trÀngas med 15 pers i ett fordon som Àr gjort för 8. Man vÀnjer sig ocksÄ vid att man ganska ofta inte kan sitta ner pÄ toaletten, dÄ toaletten endast Àr ett lite mer avancerat hÄl i marken. NÄgot man knappast vÀnjer sig vid men som man ÀndÄ tolererar Àr bristen pÄ varmvatten i duscharna, om det inte varit soligt ute hela dagen sÄklart, dÄ vattnet Àr sÄ varmt att man skÄllas. Man vÀnjer sig. TÀnker att herregud vad vi Àr bortskÀmda dÀr hemma. Folket hÀr Àr ju precia lika lyckliga som i Sverige, om inte lyckligare. Lyxen vi Àr vana vid Àr helt onödig. Men sen efter ett tag kommer man till den dÀr grÀnsen nÀr man kÀnner att det ÀndÄ Àr rÀtt skönt att leva i all den dÀr lyxen. Att vatten i behaglig temperatur Àr nÄgot man vÀrdesÀtter. Att kranvatten ska kunna drickas utan flera dagar av magsjuka efterÄt. Det Àr ungefÀr dÀr jag Àr nu. Jag vill hem. Till lyxen. Samtidigt Àr jag otroligt glad för den hÀr upplevelsen. Den fÄr mig verkligen att sÀtt perspektiv pÄ sker och ting. Det Àr till exempel inte mÄnga hemma som kommer njuta lika mycket av den rena luften eller som kommer vÀrdesÀtta ett glas kranvatten lika högt som jag kommer göra imorgon kvÀll! Hej Sverige, imorgon ses vi igen!