För första gĂ„ngen prövar jag att odla kronĂ€rtskockor i mitt land i Ă„r. Det var mycket spĂ€nnande att driva upp dem hemma och se de vackra och nĂ„got karga bladen vĂ€xa fram. Med tanke pĂ„ hur underbart gott jag tĂ€nker mig att det kommer bli att skörda skockorna har jag behandlat de smĂ„ plantorna som guldklimpar. Pysslat om dem varje dag och sett till att de haft rĂ€tt temperatur. SĂ„ klart var det nervöst att sĂ€tta ut dem i den delen av landet som jag rensat och gödslat noga. SĂ„ det var alltsĂ„ inte jĂ€ttekul att komma ut till lotten och mötas av den hĂ€r synen och inse att sniglarna haft en sjuhelvetes bankett.Â
KronÀrtskockorna Àr heller inte de enda vÀxterna som sniglarna varit sugna pÄ, de har Àven festat loss pÄ spenaten, jordgubbarna, kÄlen, rabarbern och bönorna. Och inte lite i heller. PÄ vissa stÀllen ser det ut som att en vuxen mÀnniska varit och tagit sig ett bett pÄ bladen medan en del blad nÀstintill bara har stjÀlken kvar. NÀr en stÄr inför ett sÄ hÀr pass invasivt angrepp sÄ vill en kanske bara brista i grÄt och ge upp men efter det stadiet gÀller det att handla snabbt.
Jag har identifierat att jag har bÄde Äkersniglar och snÀckor i mitt land. För er som Àr osÀkra pÄ om ni har sniglar kan jag berÀtta att sniglar gör oregelbundna hÄl medan till exempel jordloppor gör runda. Men jag har Àven upptÀckt att jag har mÄnga minisnÀckor (ca 0,5 mm) som gör runda smÄ hÄl i bladen, de Àr dock om en tittar vÀldigt noga lÀtt oregelbundna de med. Dessa smÄ minisnÀckor har jag Àven hittat pÄ bladens undersida.
Sniglarna hÄller till i jorden sÄ att stÀnga dem ute med nÀt fungerar sÄdÀr nÀr de beter sig som smÄ ubÄtar. Om en söker pÄ nÀtet finns det mÄnga olika sÀtt att bekÀmpa sniglar. Att tÀckodla rekomenderas inte eftersom det ger sniglarna en chans att gömma sig. Lika sÄ gillar de knögglig och ojÀmn jord och fukt. Jag som har mycket lerjord vilket innebÀr mycket ojÀmnheter försöker att slÀta ut den men att tÀckodla tÀnker jag inte ge upp. Det har sÄ mÄnga andra fördelar. IstÀllet har jag prövat följande:
1. SlÀta ut jorden sÄ mycket det gÄr.
2. Vattna pĂ„ morgonen och endast runt plantorna. Detta minimerar risken för fuktiga göttiga ytor som sniglarna gillar.Â
3. Placera ut koppar med öl.
4. Strö krossade musselskal runt plantorna.
5. Kaffesump pÄ bladen.
6. Plocka sniglar pĂ„ kvĂ€llen och samt lyfta pĂ„ brĂ€dor och annat som sniglar gillar att gömma sig under.Â
Mina ölfĂ€llor bestĂ„r av dubbla plastkoppar, nergrĂ€vda i jorden och 1/3 fyllda med den billigaste ölen jag kan hitta. Dubbla koppar gör det enkelt att fylla pĂ„ och tömma fĂ€llorna.Â
Se till att kopparna Ă€r nergrĂ€vda pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att de Ă€r lĂ€tta för sniglarna att ta sig i. RĂ€kna Ă€ven med att hitta spindlar och skalbaggar i kopparna. Det Ă€r vĂ€l den enda nackdelen med snigelfĂ€llorna plus att det blir en extra kostnad för ölet dĂ„. Jag tömmer mina fĂ€llor och fyller pĂ„ dem var tredje dag.Â
Tipset om att krossa skal och lĂ€gga runt plantorna hittade jag i Elin Unnes bok The Secret Gardener som jag recenserat hĂ€r. Tydligen gillar inte sniglarna skrapet mot magen. Jag har frĂ€mst lagt ut skal runt mina kĂ„lplantor.Â
HÀr runt grönkÄlen.
Allt som allt tycker jag att det har fungerat. Det Ă€r mindre Ă€tit pĂ„ bladen och jag hittar sniglar i fĂ€llorna. Lite osĂ€ker pĂ„ kaffesumpens inverkan. Kan vara sĂ„ att de mest avskrĂ€cker jordloppor men det verkar inte skada. MĂ„ste bara pĂ„peka att jag bara tagit smĂ„ mĂ€ngder kaffesump dĂ„ jag lĂ€st att det kan vara lite vĂ€l starkt för vissa vĂ€xter.Â
En del förordar Àven salt till att ta kÄl pÄ sniglarna men detta tycker jag faktiskt verkar vara bara onödigt plÄgeri. Okej att snigeln Àtit pÄ dina ömt uppodlade plantor men att se dem skrumpna ihop och dö en lÄngsam död kan vÀl knappast uppvÀga detta. DÄ kanske en ska fundera pÄ sin egen plats i naturen. De flesta djur och insekter behövs i naturen och om vi behöver anvÀnda bekÀmpning sÄ bör den vÀl vara sÄ skonsam mot bÄde ekosystemet och individen som det gÄr?
Sniglar Ă€r till exempel jĂ€ttebra kompisar att ha i komposten dĂ„ de luckrar upp och bryter ner vĂ€xtrester. De Ă€r dessutom bra mat Ă„t vĂ„ra fĂ„glar.Â
Andra metoder som jag inte testat men som Ă€ven de ska vara effektiva mot sniglar Ă€r bland annat jĂ€rnfosfat som strös ut runt vĂ€xter som ska skyddas. Tydligen ska snigeln Ă€ta sig mĂ€t pĂ„ detta och sedan tappa aptiten. JĂ€rnfosfat ska inte heller skada nĂ„got andra organismer i jorden. NĂ„got som jag tĂ€nker testa nĂ€sta Ă„r Ă€r malda hĂ€stkastanjer. Detta ska enligt senaste rönen vara vĂ€ldigt effektivt mot sniglar och behöver heller inte förnyas efter regn som till exempel kalk, aska och sĂ„gspĂ„n som Ă€ven ofta rekommenderas. Det Ă€r ju dessutom gratis och bara att plocka pĂ„ sig pĂ„ hösten.Â
Mitt frÀmsta tips i kampen mot sniglarna Àr att acceptera naturen men att inte ge upp. Ett visst svinn mÄste en alltid rÀkna med i sin trÀdgÄrd och ibland Àr det faktiskt helt okej att fÀlla en tÄr om det behövs. NÀr det Àr gjort sÄ Àr det bara att ta den dÀr rundan igen, fylla pÄ fÀllorna och leta upp de smÄ rackarna under brÀdor och stenar. För vi vill vÀl kunna se fram emot bÄde kronÀrtskockor, spenat, jordgubbar och annat gott som vi odlat sjÀlva pÄ tallriken i Är?