För första gången prövar jag att odla kronärtskockor i mitt land i år. Det var mycket spännande att driva upp dem hemma och se de vackra och något karga bladen växa fram. Med tanke på hur underbart gott jag tänker mig att det kommer bli att skörda skockorna har jag behandlat de små plantorna som guldklimpar. Pysslat om dem varje dag och sett till att de haft rätt temperatur. Så klart var det nervöst att sätta ut dem i den delen av landet som jag rensat och gödslat noga. Så det var alltså inte jättekul att komma ut till lotten och mötas av den här synen och inse att sniglarna haft en sjuhelvetes bankett.
Kronärtskockorna är heller inte de enda växterna som sniglarna varit sugna på, de har även festat loss på spenaten, jordgubbarna, kålen, rabarbern och bönorna. Och inte lite i heller. På vissa ställen ser det ut som att en vuxen människa varit och tagit sig ett bett på bladen medan en del blad nästintill bara har stjälken kvar. När en står inför ett så här pass invasivt angrepp så vill en kanske bara brista i gråt och ge upp men efter det stadiet gäller det att handla snabbt.
Jag har identifierat att jag har både åkersniglar och snäckor i mitt land. För er som är osäkra på om ni har sniglar kan jag berätta att sniglar gör oregelbundna hål medan till exempel jordloppor gör runda. Men jag har även upptäckt att jag har många minisnäckor (ca 0,5 mm) som gör runda små hål i bladen, de är dock om en tittar väldigt noga lätt oregelbundna de med. Dessa små minisnäckor har jag även hittat på bladens undersida.
Sniglarna håller till i jorden så att stänga dem ute med nät fungerar sådär när de beter sig som små ubåtar. Om en söker på nätet finns det många olika sätt att bekämpa sniglar. Att täckodla rekomenderas inte eftersom det ger sniglarna en chans att gömma sig. Lika så gillar de knögglig och ojämn jord och fukt. Jag som har mycket lerjord vilket innebär mycket ojämnheter försöker att släta ut den men att täckodla tänker jag inte ge upp. Det har så många andra fördelar. Istället har jag prövat följande:
1. Släta ut jorden så mycket det går.
2. Vattna på morgonen och endast runt plantorna. Detta minimerar risken för fuktiga göttiga ytor som sniglarna gillar.
3. Placera ut koppar med öl.
4. Strö krossade musselskal runt plantorna.
5. Kaffesump på bladen.
6. Plocka sniglar på kvällen och samt lyfta på brädor och annat som sniglar gillar att gömma sig under.
Mina ölfällor består av dubbla plastkoppar, nergrävda i jorden och 1/3 fyllda med den billigaste ölen jag kan hitta. Dubbla koppar gör det enkelt att fylla på och tömma fällorna.
Se till att kopparna är nergrävda på så sätt att de är lätta för sniglarna att ta sig i. Räkna även med att hitta spindlar och skalbaggar i kopparna. Det är väl den enda nackdelen med snigelfällorna plus att det blir en extra kostnad för ölet då. Jag tömmer mina fällor och fyller på dem var tredje dag.
Tipset om att krossa skal och lägga runt plantorna hittade jag i Elin Unnes bok The Secret Gardener som jag recenserat här. Tydligen gillar inte sniglarna skrapet mot magen. Jag har främst lagt ut skal runt mina kålplantor.
Här runt grönkålen.
Allt som allt tycker jag att det har fungerat. Det är mindre ätit på bladen och jag hittar sniglar i fällorna. Lite osäker på kaffesumpens inverkan. Kan vara så att de mest avskräcker jordloppor men det verkar inte skada. Måste bara påpeka att jag bara tagit små mängder kaffesump då jag läst att det kan vara lite väl starkt för vissa växter.
En del förordar även salt till att ta kål på sniglarna men detta tycker jag faktiskt verkar vara bara onödigt plågeri. Okej att snigeln ätit på dina ömt uppodlade plantor men att se dem skrumpna ihop och dö en långsam död kan väl knappast uppväga detta. Då kanske en ska fundera på sin egen plats i naturen. De flesta djur och insekter behövs i naturen och om vi behöver använda bekämpning så bör den väl vara så skonsam mot både ekosystemet och individen som det går?
Sniglar är till exempel jättebra kompisar att ha i komposten då de luckrar upp och bryter ner växtrester. De är dessutom bra mat åt våra fåglar.
Andra metoder som jag inte testat men som även de ska vara effektiva mot sniglar är bland annat järnfosfat som strös ut runt växter som ska skyddas. Tydligen ska snigeln äta sig mät på detta och sedan tappa aptiten. Järnfosfat ska inte heller skada något andra organismer i jorden. Något som jag tänker testa nästa år är malda hästkastanjer. Detta ska enligt senaste rönen vara väldigt effektivt mot sniglar och behöver heller inte förnyas efter regn som till exempel kalk, aska och sågspån som även ofta rekommenderas. Det är ju dessutom gratis och bara att plocka på sig på hösten.
Mitt främsta tips i kampen mot sniglarna är att acceptera naturen men att inte ge upp. Ett visst svinn måste en alltid räkna med i sin trädgård och ibland är det faktiskt helt okej att fälla en tår om det behövs. När det är gjort så är det bara att ta den där rundan igen, fylla på fällorna och leta upp de små rackarna under brädor och stenar. För vi vill väl kunna se fram emot både kronärtskockor, spenat, jordgubbar och annat gott som vi odlat själva på tallriken i år?