Vinny vs. The World

Slayer of discrimination! Fighter against the patriarch! Victory shall be ours!

[vinny-vs-theworld]

Mitt hjärta.

Detta lilla knytnävsstora nystan som bankar så hårt att du ibland lyfter. Lyfter mot trädtopparna helt oövervinnligt, nästan dånande. Du är förtvinad. Upprepad. Du söker efter något som du aldrig lyckas hitta. Jag kan krälar på marken i timmar, gräva med händerna i den fuktiga jorden och skrika mig hes runt omkring mig. Men du förblir intrasslad. Sökan är oundviklig. Den är med mig i varje andetag. Varje tår som tappar fästet från mina vrår. Varje ord som väser ur min mun. Hur du nästan panikartat utbyter du delar av oss i ständig ånger. Nya skinande delar utan innehåll ska det vara, Även fast det får ditt blod att eka tomt i dina milslånga ådror. Detta lilla knytnävsstora nystan, jag hoppas för oss bådas skull att du lyfter snart igen. Få dina knutar urtrasslade och bli prydligt ihoprullad som alla andra.

[vinny-vs-theworld]

fetkvinna on Instagram

Gå in och läs om det förtryck som vi ickesmalkroppar får utstå varje dag år ut och år in. Smalprivilegie är inget som har hittats på out of the blue.

[thepurplekoala]

[vinny-vs-theworld]

Rikta ilskan mot vem?

En kritik jag har börjat få är ang. ordet normkroppar. Vad är en normkropp? Har inte normkroppen rätt att känna sig feta och tjocka trots att de inte är det enligt nån annan än de själva? Vad är en fet och hur definieras en sådan?

Och alltså jag blir galen. Å ena sidan så kan jag se deras point, å andra sidan så vill jag be dem hålla käften. Det här att vi feta/tjocka ska vara respektfulla, och lyssna på folket som inte blir strukturellt diskriminerade(!).

Skjuta undan våra känslor för att bädda mjukt kring deras kroppar där deras egna skam och förtvivlan ligger.

 Varför kan inte jag få kritisera det?

Varför räknas inte min ångest, som är högst reell och levande som något viktigt?

Varför måste JAG respektera deras ångest och förtvivlan, när de inte ens kan se min?

 Varför kan jag inte bara få vara arg?

Att normkroppar som fortfarande kan handla kläder i butiker. Får plats i biostolar. Blir inte ratade av nya relationer pga "vill inte gå ut med feta för då sänks deras coolhets-standard". Blir inte behandlade som pestsmittade i affärer/läkare/ute på stan/klubbar/barer/sporthallar/gym.

Har råd att testa nya hippa mode-kläder/accessoarer utan att bli stämpalde som "feta som tror att de är nåt utöver deras äckliga kroppsfett".

Varför kan inte jag få kritisera dem som approprierar min kamp mot världen? Som beklär sig i min skam. Som tar den ifrån mig och som anser att de är minsann lika skammade och utpekade i samhället som jag och min 180kg kropp?

There i said it, min siffror. 180kg. 1-8-0-k-g.

De som gör mig till en sån förkastlig människa av den dåligaste karaktärstypen i världen. Lat och oduglig. Oälskad och bortglömd. Avhumaniserad och äcklig.

Varför räknas min ångest lika mycket om inte mindre, än en person i strl Medium som mår dåligt över att se sig själv som fet?

Var är min respekt? Var är mitt skygg? Varför slåss ni inte för att min röst ska höjas till skyarna och få bäddas in mjukt i renaste bomull? Varför måste bara jag ta hansyn?

Och jag VET att normkropp är ett luddigt ord. Att det kan infånga även gränskroppar and what not. Men så är det. Det här är mina känslor och ord, orationella för vissa, klara ljuspunkter för andra.

[vinny-vs-theworld]

Hen

Ni vet när något klickar till hjärnan och bitar faller på plats? Det vart lite så när jag började testa på pronomet hen, istället för det gamla slentrian hon-facket som jag motvilligt petade in mig själv i.

Eller egentligen framför allt petades in i av andra. Släkt, vänner, skola, jobb. Hon. Hon. Hon. Hon. Vem är en hon? Vad är en hon? Är jag en hon? Hur ska en hon känna sig? 

Jag har aldrig sett mig som en hon, tjej, kvinna, dam, lady. Inte ens som barn/ungdom så gjorde jag det. Såg inte mig heller som en han, kille, pojke, man. Förvirringen.

Vem har jag varit? Vem är jag? Frågorna maler ständigt i hjärnan.

Kan jag inte bara få vara jag? Bara vara Vinny.

Började läsa om norm och kön i vintras, var nyfiken och ville veta vad allt handlade om. Om jag kunde hitta rätsida på min förvirring. 

Första begreppet jag kom till var queer, och där fastnade jag totalt. Det här är ju allt jag har sökt efter. Det här är ju jag!? Queer, jag är queer! Alla bitar ba *komplett pussel level perfect*.

Min könsidentitet är Queer. Mitt pronomen är hen.

Det är inte många jag har sagt det till, delvis för att jag inte tycker det är en sån stor deal (inte stor, men fortfarande viktig), delvis för att jag inte ville att folk skulle tro att jag flytit med nån hip ström.

En stor nackdel med att ha undanhållit det här är att jag faktist har märkt att jag börjat må dåligt av felköning, och har kommit att rätta folk ibland när jag känt mig modig.

Jag vill inte bli behöva bli könsidentifierad, vill inte att folk ska definiera mig som något. Så jävla fucked up att det ska vara så.  

Texten är säkert asluddig, och så får det vara fan. Jag vet knappt ut eller in fortfarande, menne... sakta men säkert som en brukar säga, right?

[vinny-vs-theworld]

För vem skriver jag?

Jag skriver för min skull. För att komma ihåg att jag gör skillnad med min kropp. Med mina tankar. Med mina ord. Detta är en opedagogisk ilsken känslofylld kaosartad blogg till mig själv.

Jag skriver inte för att bli populär eller det nya bloggfenomenet, tvärtom snarare. Varje gång jag ser att nån delat mina texter så tänker jag fan, snart kommer de, hatarna som ska utvisa mig från samhället. Utrota alla ickenormativa.

Jag skriver för att försöka lära mig att kommunicera. Bli bättre på att stå upp för mig själv. Orka föra kampen framåt trots att det är som att sitta i kvicksand och känna att en sjunker djupare.

[vinny-vs-theworld]

Klassföraktet

Jag är knappt allmänbildad eller är godkänd i Svenska, så håll i hatten för mina texter lär vara fulla av grammatiska fel om ni nu är måna om sånt.

Min prio är att få ut orden ur hjärnan och pussla ihop tankarna. Inte att försöka bevisa att jag duger med hjälp av perfekta meningsbyggnader eller vetskapen om skillnaden mellan punkt och kommatecken. 

Det krävs mycket mod från mig att våga posta mina texter då jag alltid sett mig som mindre värd och dum p.g.a min bristande grammatiska förmåga.

Det är något som gjort att jag alltid dragit mig undan att argumentera och prata om problem i min vardag eller fan, bara prata/skriva rent allmänt.

Det sitter fan så djupt i mitt inre att jag mår illa så fort jag skriver något, eller dela mina texter. Rädslan av att bli hånad. Av att veta att saliverande folk tar printscreens på ens stakande ord och hånar på facebook, på bloggar, irl utan skrupler och empati. 

Mitt värde definieras av mig. Mina känslor, mina egenskaper, min förmåga att stå upp för skit i världen, min förmåga att lyssna på andra och ta in det dem säger, min förmåga att kunna ställa mig upp igen trots av att ha blivit sparkad till marken. Där kan vi snacka värdefulla grejer.

Mitt värde definieras INTE av min felande svenska. Mitt värde definieras inte av DIG. Folk ska fan rannsaka sig själva innan de dömer ut andra.  

[vinny-vs-theworld]

Vad är egentligen God Ton?

God ton är något priviligerade/trångsynta människor tar till när de känner sig trängda och har slut på argument oftast. Det är ett klassföraktande maktutöveri-begrepp för att stävja och kontrollera folk.

Jag är en idel förespråkare av Arg Ton, mer ilska och utpekande av privilegier tack!

Sugen på att läsa mer om god ton? Följ länken--> http://www.politism.se/genusfolket/om-god-ton/

[vinny-vs-theworld]

När normkroppar ser sig som feta runt feta

I ett mycket bra feministiskt forum så dök denna fråga upp;

"Hur reagerar ni som är tjocka* när normkroppar klagar på sin vikt/sin "tjocka" mage etc? Vill gärna veta hur ni svarar/beter er mot personen ifråga. Jag tycker det är otroligt jobbigt när någon gör det framför mig." ALLTID när tjocka äntligen får syl i vädret och börjar prata om den diskriminering och fatshame vi får utstå så kommer det personer och ska påpeka att smala är förtryckta av normerna och patriarkatet med, och att en inte ska peka finger emot dem. ALLTID! Slår aldrig fel. "Inte alla smala!!" "God ton!!" "Visa respekt för de ätstörda!"

Grejen är ju att feta kan vara minst lika ätstörda. Och vad får vi för hjälp av samhället och vården?; Smädelser och skam.

Det här fenomenet att vi ska vara respektfulla och god toniga mot våra FÖRTRYCKARE är fantastiskt nedtryckande och dubbelbestraffande mot oss.

Vi straffas för att vi är feta, och när vi väl står upp mot världen, så straffas vi för att vi pekar ut våra plågoandar.

Hur många feminister känner till VKMs? Det är samma stuk. Män drabbas också av patriarkatet som kvinnor. I samma mån?

Nej, FÖR DE HAR PRIVILEGIER SOM INTE KVINNOR HAR!

EXAKT SAMMA GREJ MED SMALA VS. FETA!

SMALA HAR PRIVILEGIER SOM INTE FETA HAR! Och för att komma tillbaka till ursprungsfrågan som ställdes där uppe så kommer mitt svar (inkl. även ett svar som jag skrev till en "smala är också förtryckta, glöm inte det era bastards!!"-person): "Alltså, är rätt säker på att de flesta här inne VET att patriarkatet har ett finger med i spelet. Vi är VÄL MEDVETNA OM DET. Det är liksom också anledningen till att vi ses som ickesexuella, avhumaniserade klumpar som bara vandrar runt och är asjobbiga med vår urgråtande skam som förpestar världen.

Vad fan vill ni komma genom att förutom deraila konversationen och få oss att må dåligt? Ärligt talat?

Trots att jag kommit en bra bit på vägen, så är det är dock fortfarande sjukt disheartening när vänner sitter och drar i sina högst normativa kroppar och kallar sig fet och ful, när jag, en strl. 58/60 (alltså death fattie) sitter bredvid.

Liksom hur fan ska en reagera?

I ren överlevnadsinstinkt så har jag försökt koppla bort och bara ignorera sånt prat rent allmänt, men när det kommer från nån en älskar, då är det fan svårt."

----------------------------------------------------------------------

Noterade ni den lilla asterisken i trådstarten? Bra! Här är ett utmärkt exempel på att när frågor riktas mot SPECIFIKA GRUPPER AV FOLK, så har enbart DE GRUPPERNA TOLKNINGSFÖRETRÄDE. *Hen som skrev frågan riktade den specifikt mot feta personer. Då ska normkroppar backa och lyssna. Men gjorde de det i tråden? NEJ!

De tog plats där de inte var välkomna, och det brukar vara vid sådana tidpunkter som när de som har tagit tolkningsföreträde drar till med God Ton-argument när folk säger ifrån. 

[mamaatheist]

If you are a white woman and you want to call yourself a feminist, you must acknowledge that your whiteness affords you a privilege that shields you from a lot. You must also acknowledge that you are afforded privileges that some men in this country do not have. Racism and sexism are tightly intertwined. You cannot fight one while ignoring the other.

ladyatheist (via mamaatheist)

[enduredean]

u take a lot of selfies. do u think ur pretty or smoething? ur not

hi there, anon. i didn’t realize i took a lot of selfies. thanks for the info. so, your question was whether i think i’m pretty. you already answered that no, i am not. 

and i have to agree, anon. i don’t think i’m pretty bc i’m not.

i’m fat.

i always have a double chin.

i constantly look like i haven’t slept in a week bc of my dark circles

and, i always look sunburnt. idfk why

i have this white line across my nose that makeup can’t cover up 

i have tons of wrinkles on my forehead. like what the hell? i’m 25

also, it’s the size of fucking texas

i still don’t know how to smile in pictures bc i hate my fucking teeth

my feet are flat. my hips are huge. my boobs are weird. i am covered in stretch marks. my voice is grating. my ears stick out two miles from my head. i am always fucking sweating and i’ve been asked if i was pregnant more times than i can count. 

so, you’re right. i’m not pretty. i can’t stand the way i look.

which is why it’s so fucking important that i post “a lot” of selfies. bc, anon, you’d better fucking believe that if i look in the mirror that day and don’t cringe, i’m gonna take a fucking picture to save that tiny little second. and GOD FORBID i show the world that i posses a little self love every once in a fucking while. 

TO ANYONE READING THIS: DON’T EVER LET SOMEONE MAKE YOU FEEL ASHAMED FOR LIKING THE WAY YOU LOOK—EVEN IF IT’S JUST FOR A SECOND. IF YOU LOOK NICE, YOU TAKE THAT FUCKING SELFIE AND YOU SHOW IT TO THE GOD DAMN WORLD BC THEY DESERVE TO SEE THE GOD/GODDESS YOU ARE!

that beard finally coming in? go ahead, bro. take a selfie.

you finally got that piercing you’ve been wanting? not really my style, but you’re fucking rocking it. take a selfie.

your boobs look awesome in that shirt? take a selfie.

you finally lose or gain that weight you’ve been working on? take a selfie.

your eyeliner look awesome? your new sunglasses make you look like  a celebrity avoiding the paparazzi? you killing that tux? you feel a tiny, rare level of self love? you always on a high level of self love? you just like your face? 

TAKE A MOTHAFUCKING SELFIE!

thanks for the question, anon. this one’s for you.

[haikuhowell-blog]

i thinks shes beautiful in my opinion 

[fluffy-moose]

This girl is my hero.

[snoopysfriendwoodstock]

[vinny-vs-theworld]

We don't.

[vinny-vs-theworld]

Inte för eran skull

Är så jävla trött på att få tack från normsmala som nu ÄNTLIGEN vågat sig ut tack vare att de insåg lättnaden i att de ej har min kropp och att om jag fan kan gå ut i kort kjol och visa min feta kropp, nog fan kan de med sina normsmala.

Liksom hur fan ska det få mig att känna? Glad? Uppiggad? Peppad?

Tack för att ni KEEP ON FATSHAMING MIG OCH MINA LIKAR.

OCH JAG GÖR INTE DETTA FÖR ERAN JÄVLA SKULL SÅ SLUTA TACKA MIG FÖR I HELVETE.

DET HÄR SOM NORMSMALA GÖR MOT FETA ÄR INGEN KOMPLIMANG. I REPEAT: INGEN KOMPLIMANG!

[vinny-vs-theworld]

Strukturellt förtryck vs. förtryck

Det fan inte okej att som normsmal ta tolkningsföreträde och appropriera det förtryck feta får utstå VARJE DAG pga våra kroppar.

Du/Ni som är normsmala känner säkert press och förtryck, men fan inte i den nivå som vi är uppe i.

VI ÄR INTE EQUALS. VÅRA KROPPAR UTSTÅR INTE SAMMA HAT. BARA SLUTA!

[vinny-vs-theworld]

Sluta blunda

Jag är så jävla trött på det här samhället. Jag är så trött på att känna att jag är FAST. Att ingenting händer. Jag är trött på att ha socialfobi pga samhället och normer. Jag är trött på att bli utpekad som dum och okapabel pga mina diagnoser. Mitt tålamod är slut. Jag är slut. Min kropp är slut. Min hjärna är slut. Men sålänge min mun är en kulspruta som skjuter ner era jävla argument och mina fingrar är snaror som kramar livet ur era privilegier, så kommer jag att överleva.

Finns inget annat i sikte längre. Måste sluta blunda och börja kämpa.

[vinny-vs-theworld]

Förtryck i centrum

Anledningen till att jag pinpointar tjockförtrycket är att jag i första främst blir diskriminerad för min fethet, inte mitt kön.

Mitt könsförtryck är sekundärt för mig och kommer antagligen alltid att vara det, lika så för att jag är disabled, underklass och queer.

Min rätt till att vistas i samhället utan skam och förnedring trumfar allt det andra.

[vinny-vs-theworld]

Double the chin, double the win. Eller...?

En sak smala kan göra för tjocka/feta; SLUTA TA FAKEADE DUBBELHAKEBILDER! DE ÄR INTE ROLIGA! DE ÄR SHAMEANDE! Har märkt att detta är SJUKT POPULÄRT bland "Öppna och frigjorda" FEMINISTER.

Att ni ska få känna er skojfriska och "Fula" är på våran bekostnad, så SLUTA.