will byers stan first human second
PR's Tumblrdome
#extradirty
No title available
almost home
Xuebing Du
art blog(derogatory)
đȘŒ
Three Goblin Art
trying on a metaphor
romaâ
$LAYYYTER
Andulka
occasionally subtle
let's talk about Bridgerton tea, my ask is open
tannertan36
we're not kids anymore.
Product Placement
Discoholic đȘ©
No title available
seen from United States
seen from United States
seen from United States
seen from United States
seen from Italy
seen from United States
seen from United Kingdom
seen from United States
seen from United States
seen from United States
seen from Canada
seen from United States
seen from United States
seen from Canada
seen from Germany
seen from Germany
seen from TĂŒrkiye
seen from United Kingdom
seen from Israel
seen from Italy
@skuggflamman
Jag orkar inte â men jag mĂ„ste flytta
Om fyra veckor ska jag flytta.Inte för att jag riktigt förstĂ„r hur det ska gĂ„ till. Jag Ă€r fortfarande vĂ€ldigt orkeslös.Orkar knappt nĂ„gonting. Jag har börjat packa.En lĂ„da i taget.Sen mĂ„ste jag sĂ€tta mig ner och vila. SĂ„ ser det ut nu. Min hjĂ€rna gör som den alltid gör âgĂ„r igĂ„ng pĂ„ högvarvoch försöker ligga sju steg före. Planerar. TĂ€nker. RĂ€knar ut.Allt pĂ„ en gĂ„ng. Men den hĂ€r gĂ„ngen harâŠ
Alla Är av kamp som aldrig slÀpper
Jag tror att de flesta nĂ„gon gĂ„ng kan kĂ€nna sig oförstĂ„dda.Men att kĂ€nna sĂ„ hela sitt liv â det Ă€r nĂ„got helt annat. Det sĂ€tter sig.Det vĂ€xer.Och till slut börjar man lĂ€gga skulden pĂ„ sig sjĂ€lv. Vad Ă€r det för fel pĂ„ mig?Den frĂ„gan har följt mig större delen av mitt liv.Och med den kom depressionen. Den har varit en del av mig sedan jag var 6 Ă„r gammal.Jag har haft mĂ„nga riktigt mörkaâŠ
Det hÀr Àr ocksÄ en seger
Jag sĂ€ger grattis till mig sjĂ€lv.Till att jag fortfarande stĂ„r kvar.Till att jag fortfarande kĂ€mpar â trots att vissa dagar har varit riktigt tunga.
Trots att jag fortfarande Àr extremt kÀnslig.Trots att jag lÀtt faller ner i djupa depressioner.Trots att det ibland kÀnns som att jag inte orkar mer.
SÄ Àr jag ÀndÄ kvar.
Just nu hĂ€nder det mycket i mitt liv.Egentligen för mycket.Mer Ă€n vad mittâŠ
#psykisk hÀlsa #depression #kÀnslighet #attkÀmpavidare #motstÄndskraft #attintegeupp #livsresa #inrekamp #attslÀppa #kontroll #övervÀldigad #ÄterhÀmtning #sjÀlvacceptans #smÄstegframÄt #attvarakvar #livetsomdetÀr
Det försvunna leendet - Min musik pÄ Spotify
âDet försvunna leendetâ handlar om min absolut vĂ€rsta period â tiden med diskbrĂ„ck.En tid dĂ€r smĂ€rtan aldrig tog paus. Den fanns dĂ€r dygnet runt.
Min kropp var inte lÀngre min.Jag kunde inte röra mig som innan. Inte gÄ, inte trÀna, inte vara den jag brukade vara.
IstÀllet vÀxte en ilska inom mig.En frustration över allt jag hade förlorat.
NĂ€r mina meltdowns kom sĂ„ kokade det över.HjĂ€rtatâŠ
Jag hör orden â inte signalerna
Kommunikation Ă€r mer Ă€n ord.Det har jag förstĂ„tt först i vuxen Ă„lder. För de flesta sker samtal inte bara genom det som sĂ€gs, utan genom blickar, miner, pauser, tonfall och kroppssprĂ„k.För mig Ă€r det annorlunda.Jag hör orden â men missar det som hĂ€nder runt omkring dem. De sĂ€ger att jag lĂ„ter entonig nĂ€r jag pratar.Det Ă€r inget jag sjĂ€lv mĂ€rker. För mig lĂ„ter det bara neutralt.Men för andra kanâŠ
Jag var inte tom â jag var autistisk
Jag har haft mycket begrĂ€nsad tillgĂ„ng till den delen av mig under vĂ€ldigt lĂ„ng tid. Den del som handlar om vilja, lĂ€ngtan och drömmar. Ănda sedan jag var liten har jag haft svĂ„rt att veta vad jag vill bli, vad jag vill göra, vad jag vill se.Andra verkade veta. De hade svar. Drömmar. MĂ„l.Jag hade mest tomt. I skolan blev jag retad för det.De mĂ€rkte snabbt att jag inte var som dem.Men jag sjĂ€lvâŠ
Att vÄga kliva ut efter ett liv i isolering
I över 30 Ă„r har jag isolerat mig frĂ„n omvĂ€rlden.Jag orkade inte vara social â och jag visste inte hur man gjorde.Det blev bara fel, om och om igen. Under min uppvĂ€xt har jag mĂ„nga gĂ„nger varit med om att vĂ€nner vĂ€nt mig ryggen eller sĂ„rat mig.Ibland för att jag berĂ€ttat för tunga saker ur mitt liv.Ibland för att jag varit för Ă€rlig. Att veta vad man ska sĂ€ga, nĂ€r man ska sĂ€ga det â och vad manâŠ
NĂ€r kroppen blir ett hinder
Hur ska man kunna lĂ€ra sig att Ă€lska sin kropp,nĂ€r man gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng blir hĂ€mtad av den? Hur ska man kunna vara social,nĂ€r man knappt klarar av att gĂ„ eller stĂ„ ordentligt,nĂ€r man inte orkar hĂ€nga med â varken i tempo eller i energi? Min kropp sĂ€tter grĂ€nser som jag inte valt sjĂ€lv.Beroende pĂ„ hur trötta mina muskler Ă€r kan jag fĂ„ stora svĂ„righeter att gĂ„ och hĂ„lla balansen.OjĂ€mnt underlag, somâŠ
View On WordPress
Jag Àr programmerad för det vÀrsta
Katastroftankarna kommer utan förvar. Det rĂ€cker med ett mejl, ett brev, ett besked â sĂ„ Ă€r allt redan förlorat i mitt huvud. Jag har redan sett slutet, trots att inget ens har hĂ€nt Hela min vĂ€rld raseras pĂ„ bara nĂ„gra fĂ„ sekunder. Ă ngesten river i hela kroppen. Magen kĂ€nns som om den ska sprĂ€ngas. Jag stĂ„r inte ut. Det finns ingen mellanvĂ€g. Allt gĂ„r direkt till vĂ€rsta möjliga utgĂ„ng.Jag harâŠ
View On WordPress
Jag grÄter inte lÀngre
Det har gĂ„tt lite mer Ă€n en mĂ„nad sedan jag var tvungen att avsluta mitt jobb.Inte för att jag ville, utan för att min psykiska och kroppsliga hĂ€lsa inte lĂ€ngre bar. Jag mĂ„ste fortfarande ta mina lugnande mediciner varje dag för att överhuvudtaget fungera. För att stĂ„ ut med vardagen. För att stĂ„ ut med mig sjĂ€lv.Det finns inget val dĂ€r just nu. Den enda skillnaden mellan dĂ„ och nu Ă€r att jagâŠ
Det försvunna leendet
LĂ„ten âDet försvunna leendetâ handlar om en period i mitt liv dĂ„ smĂ€rtan tog över allt. Jag hade diskbrĂ„ck och levde med konstant, fruktansvĂ€rd smĂ€rta i nacken och en huvudvĂ€rk som aldrig slĂ€ppte taget. VĂ€rktabletterna hjĂ€lpte inte. Jag fick inget starkare, pĂ„ grund av min psykiska ohĂ€lsa och tidigare överdoser.SmĂ€rtan fick jag bĂ€ra sjĂ€lv. Jag mĂ„dde illa ofta. Ă ngesten var dĂ€r hela tiden.âŠ
Jag överlevde Àven detta
Idag vill jag sĂ€ga grattis till mig sjĂ€lv.Grattis för att jag lyckades reda ut nĂ„got som kĂ€ndes helt övermĂ€ktigt. För de flesta kan det hĂ€r sĂ€kert lĂ„ta som en bagatell. Men i min vĂ€rld kan depressionen lamslĂ„ mig totalt. Allt blir mörkt, tungt och meningslöst. Den kan bli sĂ„ stark att det vĂ€rker i hela kroppen, som om inget fĂ„r vara stilla. Det Ă€r outhĂ€rdligt. NĂ€r det kĂ€nns sĂ„ hĂ€r Ă€r det lĂ€ttâŠ
Kampen â musik som började som en dikt
En personlig lÄt om den inre kampen, skriven i ett skede dÀr det handlade om att orka vidare.
NÀr dikten blev musik fick kÀnslan styra mer Àn formen.
Min hjÀrna Àr i konstant panik
Jag kĂ€nner att mitt psyke fortfarande inte Ă€r sĂ€rskilt mycket bĂ€ttre Ă€n det var för drygt en mĂ„nad sedan. Jag Ă€r lika skör. Katastroftankarna tar över för minsta lilla. Jag har haft depression och Ă„ngest sedan jag var liten, men inte sĂ„ hĂ€r. Det hĂ€r kĂ€nns annorlunda. Det slĂ€pper inte taget. Som om det inte vore nog har jag nyligen blivit arbetslös. Jag har anmĂ€lt mig till aâkassan, och bara attâŠ
NĂ€r kroppen inte samarbetar
Imorgon ska jag till lĂ€karen pĂ„ vĂ„rdcentralen för att gĂ„ vidare med utredningen kring fibromyalgi. Jag har redan röntgat hjĂ€rnan för att utesluta annat, vilket inte visade nĂ„gonting. Det var vĂ€ntat â men Ă€ndĂ„ skönt att fĂ„ det bekrĂ€ftat. Motivationen har inte varit lĂ€tt att hitta. Depressionen kommer ofta i vĂ€gen och gör Ă€ven de minsta saker tunga. Men idag lyckades jag bĂ„de simma och ta enâŠ
Jag fick inte finnas
Vad Ă€r en relation med nĂ„gon egentligen vĂ€rd, nĂ€r den lĂ„ngsamt bryter ner en? Jag lĂ€rde mig tidigt att tystnad var det sĂ€kraste valet. Ăppnade jag munnen fick jag utskĂ€llning, eller sĂ„ vĂ€ndes allt emot mig. SĂ„ jag slutade prata. Inte för att jag inte hade nĂ„got att sĂ€ga, utan för att priset var för högt. I skolan satt jag kvar. Tyst.Blickar gled förbi mig, som om min ensamhet smittade. IngenâŠ
Livet efter överdosen
Det har gĂ„tt lite mer Ă€n ett Ă„r sedan min överdos.Mitt sjĂ€lvmordsförsök. Det var inte ett impulsivt beslut, utan en konsekvens av att ha levt med för hög smĂ€rta under alldeles för lĂ„ng tid. Till slut tog det tvĂ€rstopp. Kroppen, psyket â allt gav upp. EfterĂ„t har det funnits mĂ„nga stunder dĂ„ tanken pĂ„ att ta tabletter och bara somna in har dykt upp igen. Inte för att jag egentligen vill dö, utanâŠ