seen from Germany

seen from Canada

seen from United States

seen from United States

seen from China

seen from United States

seen from United States
seen from United States
seen from United States

seen from United States
seen from United States
seen from United States

seen from United States
seen from United Kingdom
seen from United Kingdom
seen from United States

seen from United States
seen from United States
seen from Switzerland

seen from Switzerland
Du är min värld och den håller på att gå under. Jag lovar att jag ser dig trots att mörkret har tagit allt.
Deadline
Det känns trasigt att inte vara hel,
som ett pussel utan en hörnbit.
Olika delar dras ifrån,
separerar ytterligare.
Olika klyftor blir större,
ökar helvetesgapet.
Det känns trasigt att inte vara hel,
som ett liv utan ett syfte
Det är i leran jag ser allt så klart. Avtrycket av våra tjugo år. Händer som bär blåa stigar och djupa ärr alltid utom räckhåll för solen. Löven har ändrat färg för fort här och jag vet att du är svag, precis som jag, när vindarna blåser från norr. Vi har alltid burit trasiga skor när regnet lever som värst. Och inte fan spelar det någon roll att fötter drunknar och hjärtan slår skinnet blått. För jag hittar ändå inte hem ensam inatt från ett höstens slagfält. Hon har kapitulerat. Oktober har fallit för november.
Drömmar är till för mörka nätter, men du ska veta att du även existerar i mina ljusa dar.
tala högre sa dom
men utan röst
får man inte fram ett ljud
med en tunga som kedjats
fast
ett blödande sinne som slagits
till marken
går aldrig något
framåt
allting faller
bakåt
och farten den ökar
med hårda ord
skjutna ur gevär
beväpnade demoner
man aldrig blir
fri
parasiter
som livnär sig
på min röst
vore jag ögon
är du ögonlock
skyddar mig från livets vassa vind
sveper bort sorgens grus