#lgbd31

[mollyscabinet]

Fältstudier - Tändsticksmuseet

Till en början var de svenska förpackningarna för tändstickor endast försedda med en fabriksstämpel, men tids nog blev etiketterna mer dekorativa.

Under den svenska tändsticks­industrins barndom var registrerade varumärken ett okänt begrepp. Ett gott exempel på detta är att i stort sett varje tobaks­fabrikant i Sverige under 1700 och stora delar av 1800-talet tillverkade en tobak med namnet Hoppet. Varorna var avsedda för en lokal marknad och man bekymrade sig inte om att alla fabriker i landet använde samma namn. När ångkraften slog igenom och varor kunde få större spridning blev dock tillverkarnas intresse att skilja sina varor från andra fabrikanters större. Det dröjde dock till slutet av 1800-talet (1885) innan regler för skydd av varumärken började fungera.

När Jönköpings Tändsticks­fabrik släppte den så kallade "originaletiketten", en gul etikett med devisen "tända endast mot lådans plån", var succén ett faktum och etiketten kom snart att plagieras i betydande omfattning. Denna etikett är ett av världens mest plagierade varumärke med ca 450 kända efterapningar. Termer som "Made in Sweden", Säkerhets-Tändstickor och Jönköping var begrepp som borgade för kvalitet.I och med varumärkes­lagens instiftande blev det svårare att plagiera konkurrenternas etiketter med kopior som var i stort sett identiska med originalet. Man fann dock snart på råd; en liten bild sattes in i etikettens mitt och plötsligt hade man ett "original". Med detta var också de kombinerade bild- och textmärkena ordentligt introducerade, och snart kom de att dominera helt. Bilden fick allt mer utrymme och har blivit den viktigaste delen av varumärket. 

Lektionsförslag

Efter studiebesök på Tändsticksmuseet ska eleverna designa sina egna tändsticksetiketter enligt angivna mått. Dessa ska sedan klistras på vanliga tändsticksaskar. Syftet med museivisiten och uppgiften är att bland annat belysa estetikens viktiga roll inom industrin samt hur illustrationsstilarna förändrats över tid. Historien kring etiketternas plagiat går även att använda under kursmomentet där upphovsrätt behandlas. Detta är en uppgift som lätt kan användas i ett ämnesöverskridande moment. Att undersöka exempelvis industriella revolutionen, lokalhistoria eller arbetarhistoria genom konsten är ett kreativt sätt att engagera eleverna. 

[mollyscabinet]

Nu ställer jag undan bokhyllan och påbörjar nya projekt

Redovisningen är över och reflektionstexten inskickad! 

[figure-log]

Gestaltning färdigställd

Den känns i alla fall färdigställd. Jag funderade på att göra den mer komplicerad än så här (ett tag tänkte jag lägga in en person som tecknade bilderna och kastade upp dem på väggarna) men allt annat än det som är i videon just nu kändes överflödigt och verkade snarare distrahera från själva poängen. Om en person var med i bilden skulle de ta fokusen från rummet, men utan människor finns det nu bara rummet kvar att fokusera på.

Frågeställningen var, förresten, vad kännetecknar en arbetsmiljö som är destruktiv för kreativt skapande?

Men vad har jag kommit fram till då? Inte så mycket, ärligt talat, och jag är okej med det. Jag trodde att jag skulle upptäcka att jag klart föredrog den ena arbetsmiljön före den andra, men det visar sig att jag faktiskt tycker om båda. Det handlar helt om kontext: vad jag jobbar med och vilket humör jag är på, vilken tid på dagen det är eller vad jag vill få ut av mitt arbete. Vissa dagar känner jag kanske för att vara i den avskalade miljön, och andra dagar känner jag för att vara i kaoset av den andra miljön. Det jag trodde i början var att det perfekta klassrummet låg någonstans mittemellan de båda extrema motpolerna, men nu är jag inte så säker på det längre. 

Jag vet ärligt talat inte vad detta säger om bildklassrummet. Kanske visar det sig att dess utseende inte alltid är det viktigaste, och att arbetsytan, verktygen, ljussättningen och rymligheten egentligen är det som spelar mest roll. Om det här var en mer vetenskaplig studie skulle jag kanske ha försökt hitta människor som kan ge input på hur de tycker att en bildsal ska se ut, för att sedan basera bilderna på detta och låta en större grupp peka ut vilken av de båda miljöerna de helst skulle vilja jobba i. Tyvärr har jag bara utgått ifrån mig själv, och istället för tydliga svar har jag bara kommit fram till fler frågor att filosofera över. Jag antar att det är minst lika viktigt att upptäcka att jag kan ha letat på fel ställe hela tiden. Det här skulle snarare kunna vara början på vidare undersökningar, om jag skulle få för mig att jobba vidare med detta i framtiden. Frågan är fortfarande spännande för mig. 

Bortsett från frågeställningen är jag fortfarande nöjd med mitt resultat. Som undersökning var det kanske inte så användbart, men som ett verk tycker jag om det. Jag har spenderat så mycket tid i olika bildklassrum, och det är en miljö som jag finner att jag både tycker om och stör mig på samtidigt. Gestaltningen känns lite som min hyllning till alla dessa bildklassrum. Alla har haft en slags röd tråd som jag har försökt få in i mitt arbete. Miljön känns även bekant för att den innehåller många av mina gamla arbeten från gymnasiet och tiden efter, så för mig är gestaltningen en slags summering av bildämnet som jag har upplevt det. 

[mollyscabinet]

Presentation av gestaltningen

Imorgon ska gestaltningen presenteras och jag känner att jag behöver samla tankarna. I fråga om val av metod var jag först inne på att använda mig av papper och andra människors engagemang men sedan insåg jag att jag lätt kunde misslyckas med detta då det krävdes att andra människor handlade så som jag förutsatt. Att dyka med huvudet före in i riskfyllda projekt är annars något jag tycker är intressant. Är man inte helt säker på vad resultatet blir, är det som att se verket skapar sig självt. Det blir en överraskning trots att man varit med hela vägen från idéstadiet till utförandet. Jag kom på ett bättre koncept och övergav min första idé, behöll dock konst genren/utförandeformen. Jag har inte använt mig så mycket av videoformatet tidigare och har varit nyfiken på det länge. Har blivit mer intresserad av Performance art efter att ha börjat experimentera i det offentliga rummet på “min fritid”. Så ville bygga vidare på det.

Performance och video konst kan ibland kännas lite långdraget och är videorna för långa tappar jag personligen snabbt intresset. Jag ville att min video skulle fånga betraktarens nyfikenhet och behålla deras uppmärksamhet. Jag valde då att filma allt i ett uppsnabbat tempo. Händelseförloppet sker snabbt, därför valde jag att beskriva vad som händer i videon, vad rekvisitan symboliserar och vad min tanke med verket var. För att förtydliga mina frågeställningar och få fram budskapet la jag även till text i videon som belyste dessa. 

I fråga om val av rekvisita ville jag att den skulle vara relevant i förhållande till temat. Böcker kändes givet då dessa representerar kunskap och förknippas med undervisning. 

[mollyscabinet]

Process och reflektion av lärarrollsgestaltningen

Under det här projektet har jag ändrat min frågeställning x antal gånger, undersökt olika infallsvinklar och funnit ny inspiration varje gång jag reflekterat över uppgiften. Till en början var jag säker på att jag ville undersöka lärarens roll i multimuralt lärande men efter ett par dagars fundering insåg jag att jag var tvungen att utöka min frågeställning för att få fram allt jag ville behandla i frågan. Jag vred och vände på delarna som min gestaltning till slut nu visar. Behövs läraren utanför klassrummet? Kan läraren vara närvarande i ett livslångt lärande trots att hen inte är med och guidar när kunskapen inhämtas? Hur ska eleverna lyckas sålla relevant information på egen hand? Är lärarens roll att presentera en grund? Vem bestämmer vad som är relevant? 

Mitt svar är svävande men jag känner att jag kommit närmre en slutsats. Jag har bildat mig en uppfattning om hur jag önskar att det skulle se ut. Som tur är formulerade min handledare det så att i ett konstnärligt undersökande ligger inte fokus på det ultimata svaret, utan på frågan. Presentationen av olika perspektiv är också viktig. Utifrån mitt eget tyckande och vad jag kommit fram till genom den undersökande gestaltningen är svaret på de främsta frågorna  “I vilka rum, utanför formella institutioner krävs vägledd kunskap? Vilken information är relevant? Vem bestämmer?” att läraren tillsammans med eleverna och övriga medborgare är de som bestämmer vad som ska undervisas. I min senare text kopplar jag detta svar till demokrati, samarbete och professionalitet. Kopplar även detta till Skolverkets bestämmelser och varifrån de hämtar sina riktlinjer. Spoiler alert: full circle-dilemma! 

Jag diskuterar även rollen man har som lärare utanför klassrummet och vad man har för påverkan på elevernas kunskapsinhämtande. Det är svårt att ta till sig allt, därför fungerar läraren till en början som guide. Sedan har eleverna tillräckligt med kunskap för att lära sig mer. Denna tes ville jag förtydliga genom videon där jag ringar in vad som är relevant för en ung användare av medicinerna jag tog bipacksedlarna ifrån. Texten är liten och kompakt. Känns som en enda stor gegga om man inte inriktar sig på specifika stycken. 

Med min senare video, som jag räknar som min huvudsakliga gestaltning behandlar jag också frågan om urval, personligt anpassande och inflytande. Med den vill jag visa hur organiskt yrket är samt hur mycket man måste ta hänsyn till när man undervisar. Alla klasser man möter har olika behov. Därav poängterar jag också att elevdemokratin och elevernas egna förmåga att välja undervisningstema/material spelar stor roll och bör respekteras, precis lika mycket som lärarens erfarenheter och Skolverkets riktlinjer. 

[figure-log]

Fönsterformer

Jag har nu spenderat onödigt mycket tid på att komma fram till rätt typ av fönster i klassrummet, och vid det här laget måste jag komma igång med själva ihopsättningen av bilden. 

Den tid som inte har gått åt till själva fönstret har använts till att fotografera, digitalt klippa ut och storleksanpassa, skriva ut och analogt klippa ut mina gamla bildarbeten. Det tog lång tid men resultatet blev oväntat bra. Dock skulle jag även vilja få in några av mina bilder från fältstudierna också, och just nu funderar jag på att ta mig till biblioteket och göra några snabba, halvkassa utskrifter där. Den här delen känns viktig att göra innan jag börjar klistra ihop allting. 

Efter handledningen har jag tillsist bestämt mig för att arbetet skulle fungera bäst i form av en rörlig bild, och jag planerar nu att försöka animera min process (det är åtminstone närmaste order jag kan komma på för att beskriva hur jag tänker göra det) och jag funderar nu på hur jag kan använda ljud i min gestaltning. Under fältstudierna upptäckte jag nämligen att ljud är en stor del av arbetsmiljön i klassrummet, och jag måste försöka komma på hur en destruktiv arbetsmiljö kan låta. 

[mollyscabinet]

Processdokumentation 1

Processdagbok. Testfilmning, första delen av projektet "Lärarens roll i multimural undervisning". Material: Röd akrylfärg. Bipacksedlar av antiepileptika & acetylsalicylsyra. 

 Musik: The Marías - Clueless

[mollyscabinet]

Stryk vad jag skrev sist! Ny frågeställning.

Förra inlägget kändes väldigt spretigt, likaså min frågeställning och tankeprocess. Överallt och ingenstans. Mest det senare om jag ska vara ärlig. Tänkt mycket på frågan “Vem får kalla sig lärare?” men blir inte inspirerad. Efter ett studiebesök hos min VFU-handledare kom jag på andra tankar och har nu bestämt mig för att byta frågeställning. 

Lärarens roll vid inhämtande av kunskap.

“I vilka rum, utanför formella institutioner inhämtas vägledd kunskap? Vilken information är relevant? (Vem bestämmer?)”

Tanken är att analysera lärarens inverkan på kunskapsinhämtning som inte sker i klassrummet. Detta innefattar inte bara geografiska platser, t.ex. studiebesök, utan också diverse kunskapskällor som tex. videor, podcasts osv.