SoIF03: ”Avgrunden” [Kapitel 11–12].
En läsecirkel tillsammans med @kulturdasset, delmål 5:6.
Författare: Margit Sandemo. Serie: Sagan om Isfolket, Bok 3.
Publicerad: 1982. Medium: eBok/eLib (2019).
¡Oi! Spoilers, stavfel och alternativa fakta kan förekomma rakt föröver!
Ett nytt ord fick vi lära oss under veckans delmål: ”strigel” som är läderremmen som används för att putsa till skärpan på en vass egg. Jag vill minnas att det är et verktyg som man ofta ser barberare använda i film/tv som utspelar sig i äldre tider.
Också en märklighet som jag gärna grottat ned mig i om jag haft energi för det (har inte det just nu):
Norge var en gång en stormakt, och blev genom dynastier manipulerat in under danskt välde.
När då? undrar jag… På vikingatiden? När blev Norge Danskt egentligen och kan vi då tala om vikingatida ”länder” som stormakter?
Norge blev ett enat rike under 1000-talet och hade under storhetstiden på 1200-talet överhöghet över Färöarna, Shetlandsöarna, Orkneyöarna, Hebriderna, Man, Island och Grönland, det så kallade Norgesväldet. Enligt vissa historiker innebar Digerdöden år 1349 ett hårt slag, och landet hamnade i skuggan av sina grannländer. Genom Kalmarunionen (1397 till 1523) och giftermålet med det danska kungahuset kom Norge under danskt inflytande. Den ursprungliga norska högadeln gick starkt tillbaka och förlorade inflytande.
Ja se där… Vikingatid till tidig medeltid alltså. Och Norge verkar ha blivit danskt i svängarna kring att Gustav Vasa satte sig upp mot Kristian II.
Sol avslöjar i detta kapitel vad Meta gått igenom, och Are inser att hans beteende knappast varit henne till hjälp. Han tonar ned sin aversion mot att ha Meta hänga i hasorna och här och där antyder Sandemo att något mer kanske är på gång dem emellan. MEN framför allt innebär det att Liv som fortfarande försöker läka själv inser att hon inte är ensam, och att det finns dem som gått igenom än värre saker.
Intrigen Dag 💘Liv är nedtonar i dessa kapitel, men efter att Dag försäkrat att han inte kommer tvinga Liv till att ge mer än hon kan så går hon slutligen med på att gifta sig med honom. Ingen är väl förvånad över det. Jag uppskattar att Sandemo lyckas skildra de här scenerna utan att det blir överstolpat dramatiskt.
Det skall bli intressant att se hur trä-handeln kommer utveckla sig. Dag har ju fått både goda och mindre goda ögon på sig med sina förändringar av hur rörelsen styrs.
Sol gör i det här delmålet slag i saken och tar sig en tur till det nya huset i Oslo. Idén är väl att få sträcka på vingarna och hjälpa Liv inreda huset. På vägen dit möter hon en man som hon genast definierar som den köttsliga inkarnationen av Mörkrets Furste. Jag måste säga att det är en intressant vändning. Och det skall bli intressant att se om det här kommer leda till mer övernaturliga utsvävningar eller om Sol helt enkelt fått för sig saker.
Och givetvis går det snett för Sol i Oslo. Hon kan inte låta bli att lägga fingrarna emellan när hon buffas åt sidan av en kvinna som ansåg sig vara bättre än hon. Säga vad man vill om Sol: men hon är inte smidig när hon blir arg.
Lite förvånad blev jag över återföreningen av Klaus. Även om det ser ut att bli kort och intensivt. Sol har redan tappat intresset verkar det som och Klaus verkar kämpa för sitt liv. Och Åter igen så överraskar Sol med att vara dödligt lojal med folk där man annars skulle misstänka att hon skulle lämna folk åt sitt öde. Hennes pågående färd från Klaus barndomshem till Lindallén är på hela taget intressant. Liksom karaktären är intressant i sin förmåga att vara både ljus och mörk på samma gång.
Eller är det bara jag som vädrar en bra redemption-story längre fram?
Källor:
Boken @ Goodreads.
Boken @ libris.kb.se.
eBibliotek @ Axiell Media.
Biblio @ Axiell Media.
Strigel @ sv.wikipedia.org.
Norge @ sv.wikipedia.org.
